Här - Norstedts

sagt dig det ömmaste ord. Kärleken mellan Gerda och Erik Axel Karlfeldt (1999) samt S.
Bergstens Karlfeldt. Dikt och liv (2005). Essäistiska studier har gjort av T. Fogelqvist
(1940) och O. Lagercrantz (Jungfrun och demonerna, 1938). En central litterär studie
är J. Mjöbergs Det folkliga och det förgångna i Karlfeldts lyrik (1945), se även hans
Många maskers man. Vad dikterna berättar om Karlfeldt (1997). Bland senare verk se
K.-L. Hildemans Sub luna och andra Karlfeldtsessäer (1966) samt hans En löskekarl
(1977), som belyser den unge Karlfeldt. En mångsidig volym är Karlfeldt, synpunkter
och värderingar (1971), redigerad av M. Banck, liksom analysvolymen Karlfeldtdikter
(1972) och uppsatsvolymerna På Karlfeldts vägar 1–2 (1981–82). Dessa volymer
liksom andra av ovanstående verk ingår i Karlfeldt-samfundets skriftserie, där man
också finner studier i Karlfeldts växtmotiv (av Th. Thunman, 1979) och över Karlfeldt
och första världskriget (av Th. Palmlund, 1980), samt över Karlfeldts betydelse
för 1900-talets diktare (red. J. Mjöberg, 1992 och 1993). Se även K.I. Hildemans
Karlfeldt före Karlfeldt (1995), I. Fries Karlfeldt och dalmålarna (1996) samt Mellan
myrten och rönn. Tolv texter om Erik Axel Karlfeldt, red. H. Landberg (1998).
En bok med förklaringar och kommentarer till Karlfeldts dikter har utgivits av K.
Wennerberg (Vårgiga och hösthorn, 1944, ny omarb. upplaga 1977). Dessutom finns
en Karlfeldtbibliografi av N. Afzelius och A. Bergstrand (1974).
Selma Lagerlöf
Skrifter av Selma Lagerlöf utkom 1933 i tolv band, någon modern vetenskaplig edition
existerar ännu inte men förberedelser pågår. Brev i urval har utgivits av Y. Toijer-Nilsson
i två band (1967–69). En bibliografi över Selma Lagerlöfs originalskrifter
har upprättats av N. Afzelius och E. Andersson (1975). Se även Mammas Selma.
Selma Lagerlöfs brev till modern, redigering och kommentarer av Y. Toijer-Nilsson
(1998), En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander, urval och
kommentarer av Y. Toijer-Nilsson (2006), samt Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf
skriver till Sophie Elkan, urval och kommentarer av Y. Toijer-Nilsson (2008).
I den rikhaltiga Selma Lagerlöf-litteraturen är E. Wägners monografi i två delar
(1942–43) en omfattande biografi. Se även V. Edströms Selma Lagerlöf (1987, 2003)
och hennes Selma Lagerlöf. Livets vågspel (2002), samt E.H. Ulvros Sophie Elkan. Hennes
liv och vänskapen med Selma Lagerlöf (2001, 2003). Inom studiet av Lagerlöfs litterära
arbeten intar V. Edströms Selma Lagerlöfs litterära profil (1986, ny utg. 2003) en
rangplats, liksom hennes avhandling om berättarkonsten i Gösta Berlings saga. Livets
stigar (1960). Flera studier av enskilda verk och berättartekniska aspekter har gjorts:
G. Ahlströms Den underbara resan (ny uppl. 1958), som handlar om berättelsen om
Nils Holgersson, E. Lagerroths Landskap och natur i Gösta Berlings saga (1958), Selma
Litteraturens Historia I Sverige | 39