Här - Norstedts

översiktsarbete Den svenska psalmen (1963), i H. Möllers avhandling Den wallinska
psalmen (1997), och i P.O. Nissers avhandling Ett samband att beakta (2005). I. Selander
har i ett flertal arbeten behandlat den svenska psalmen, bl.a. i sin avhandling ”O
hur saligt att få vandra” (1980).
A. Blanck har i Den nordiska renässansen i sjuttonhundratalets litteratur (1911) följt den
götiska tanken från 1600-tal till romantik. J. Mjöberg behandlar i Drömmen om sagatiden
I–II (1967–68), ”den nordiska romantiken” från mitten av 1700-talet till våra
dagar.
C. Fehrman har studerat förgängelsemotivet och dess utveckling från antiken till
romantiken: Diktaren och döden (1952), Kyrkogårdsromantik (1954), Ruinernas romantik
(1956) och Liemannen, Thanatos och dödens ängel (1957).
P. Hallberg har i en avhandling studerat Natursymboler i svensk lyrik från nyromantiken
till Karlfeldt (1951) och i Diktens bildspråk (1982) beskrivit bildens betydelse, art
och funktion i litteraturen från antiken, Bibeln och den norröna poesin till modernismen.
En symbolstudie i svensk lyrik från 1880 till 1940 har gjorts av A. Kjellén i
arbetet Diktaren och havet (1957).
Åt antologin har S. Björck ägnat arbetet Svenska språkets skönheter. Om den lyriska
antologin i Sverige (1984).
Kvinnosynen i Sverige studeras av R. Nilsson i Kvinnosyn i Sverige. Från drottning
Kristina till Anna Maria Lenngren (1973). Feministiska analyser finns samlade i antologierna
I klänningens veck (1998) av U. Evers och E. Lilja och Feministiska litteraturanalyser
1972–2002 (2005) red. Å. Arping och A. Nordenstam.
K. Johannessons Svensk retorik. Från medeltiden till våra dagar (2005) behandlar talekonsten
under olika epoker. Johannesson har också givit ut en systematisk framställning
av retoriken: Retorik eller konsten att övertyga (ny utg. 2003) samt Tala väl (2001).
B. Mral har skrivit Talande kvinnor (1999). Se även G. Häggs Stora retorikboken
(2004) och J. Lindqvist Grinde Klassisk retorik för vår tid (2008).
Den svenska romanen studeras i S. Björcks klassiska Romanens formvärld (7:e uppl.
1983).
Barnboken studeras av V. Edström i Barnbokens form (1980, 2001) och M. Nikolajeva
i Barnbokens byggklossar (rev. och utök. uppl. 2004) samt Bilderbokens pusselbitar
Litteraturens Historia I Sverige | 3