Här - Norstedts

C. Svenssons Åttiotalet och konstnärsromanen (1985). Epokens proletärdiktning skildras
i A. Uhléns Arbetardiktningens pionjärperiod 1885–1909 (1964, ny uppl. 1978). Om
K.G. Ossiannilsson och arbetarrörelsen har M. Lehtilä-Olsson skrivit en avhandling
(1982).
Från teaterhistorisk horisont är G.M. Bergmans Den moderna teaterns genombrott
1890–1925 (1966) central. L. Nylanders Prosadikt och modernitet (1990) ger viktiga
aspekter på epokens prosadikt, främst Vilhelm Ekelunds. Se även M. Wirmarks Noras
systrar. Nordisk dramatik och teater 1879–99 (2000).
Se även C. Ahlunds Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa
(1994) samt E. Heggestads En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga författares utopiska
visioner 1850–1950 (2003).
August Strindberg
Strindbergs Samlade skrifter finns utgivna i 55 band av J. Landquist (1912–20). En ny
modern och fullständig nationalupplaga av hans arbeten, som utgår från manuskripten,
är sedan 1981 under edition och beräknas omfatta 72 volymer samt lika många
textkritiska kommentarer i elektronisk form. Språkbanken har skapat databaser och
gjort materialet digitalt sökbart. Strindbergs brev föreligger i en utgåva om cirka
10 000 brev, samlade i 22 volymer utgivna av Strindbergssällskapet.
Litteraturen om Strindberg är oerhört rik. Om Strindbergs liv och verk, se M.
Lamms monografi i två delar (ny reviderad uppl. 1948, ny utg. 1986). Senare biografiska
arbeten är O. Lagercrantz monografi (1979, ny utg. 2007), ett av G. Brandell
1983 påbörjat arbete i fyra delar, samt M. Meyers engelskspråkiga biografi (1985,
1987). Andra arbeten av biografiskt och psykologiskt värde är A. Hagstens Den
unge Strindberg 1–2 (1951), T. Eklunds Tjänstekvinnans son (1948) och G. Brandells
Strindbergs Infernokris (1950). Av idéhistoriskt intresse är S.-G. Edquists Samhällets
fiende. En studie i Strindbergs anarkism till och med Tjänstekvinnans son (1961), U. Boethius
Strindberg och kvinnofrågan (1969), H. Lindströms Hjärnornas kamp. Psykologiska
idéer och motiv i Strindbergs åttitalsdiktning (1952) och G. Stockenströms Ismael
i öknen. Strindberg som mystiker (1972). Litterära studier är K.-Å. Kärnells Strindbergs
bildspråk (1962), B. Westins Strindberg, sagan och skriften (1998), G. Olléns Strindbergs
dramatik (ny uppl. 1982) och densammes Strindbergs 1900-talslyrik (1941) samt C.R.
Smedmarks Mäster Olof och Röda Rummet (1952).
Litterära specialstudier är B. Liljestrands Strindbergs Mäster Olof-dramer (1980),
L. Josephsons Strindbergs drama Fröken Julie (1965), L. Dahlbäcks Strindbergs
Litteraturens Historia I Sverige | 33