Här - Norstedts

sin avhandling ”Man måste ha sin prövosten” (1982) Ekelöfs betydelse för Göran Palm
och andra sextiotalspoeter. Ett centralt idékomplex under tidigt 60-tal belyses av B.
Jansson i avhandlingen Trolösheten (1984). En uppsats rörande det tidiga 1960-talets
berättarkonst är P. Hallbergs ”Dokumentarisk berättarkonst” i Vinduet 1977.
Uppsatsvolymer av intresse är 40-talsförfattare (1965), redigerad av L.-O. Franzén,
och Femtitalet i backspegeln (1968), redigerad av K.-E. Lagerlöf. Den senare utgav
1965 en artikelserie, Samtal med 60-talister, av intresse för förståelsen av det tidiga
1960-talet. Två volymer personliga deklarationer av intresse är Varför skriver vi?
(1953) och Tryckpunkter (1967). Se även H. Sandgrens avhandling Landskap på jorden
och i drömmen. Studier i Folke Isakssons lyrik (1999), S. Nybergs avhandling ”Jag kommer
ur den frusna världen”. Sandro Key-Åbergs diktning 1947–1965 (2001).
Recensioner och essäer från 1940-talet har samlats i den viktiga volymen Kritiskt 40tal
(1948), utgiven av K. Vennberg och W. Aspenström. En motsvarande volym från
1960-talet är Sextiotalskritik (1966), redigerad av P.O. Enquist.
Se även P. Rydéns Till de folkhemske. Om den verkliga vitterheten under efterkrigstiden
(1994).
Om journalistik och reseskildringar, se A. Lagerkvists avhandling Amerikafantasier.
Kön, medier och visualitet i svenska reseskildringar från USA 1945–63 (2005),
G. Leths Jolo – den förarglige iakttagaren. Journalisten och författaren Jan Olof Olsson
(2007).
Erik Lindegren
En Erik Lindegren-bibliografi har upprättats av F. Sandgren (1971). En översikt av
liv och verk-karaktär har gjorts av L. Bäckström (2:a omarb. uppl. 1979). Lindegren
har studerats i C. Hermelins avhandling Vinteroffer och Sisyfos (1976) och K. Hallinds
avhandling Tavlor och deviser (1978), som studerar Lindegrens dikter till Halmstadgruppens
tavlor, samt i A. Cullheds avhandling ”Tiden söker sin röst”. Studier kring
Erik Lindegrens mannen utan väg (1982) och R. Lysells avhandling Erik Lindegrens
imaginära universum (1983), som tillämpar en modern tematisk metod på hela diktningen.
Se även B. Landgrens Dödsteman. Läsningar av Rilke, Edfelt, Lindegren (1999),
samt J. Stenströms avhandling Aniara. Från versepos till opera (1994).
Rut Hillarp, Ella Hillbäck och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg
Om Rut Hillarp och det litterära 1940-talet har A. Bränström Öhman skrivit avhandlingen
Kärlekens ödeland. Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism (1998).
62 | Litteraturens Historia I Sverige