Här - Norstedts

Sverige och Europa
Om Sveriges expansion i olika avseenden handlar en samlingsvolym: Europe and
Scandinavia: Aspects of the Process of Integration in the 17th Century, ed. G. Rystad
(1983). Studieresorna har behandlats av L. Nihlén: Peregrinatio academica. Det svenska
samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet (1983). Översättningar och
översättningspolitiken har ägnats en undersökning av S. Hansson i Afsatt på Swensko.
1600-talets tryckta översättningslitteratur (1982).
De kulturella miljöerna
Allmänt se volymen Kultur och samhälle i stormaktstidens Sverige (1967), där L. Gustafsson
skriver om ”Litteratur och miljö”. För adelskulturen hänvisas till L. Gustafsson:
”Den litterate adelsmannen i den äldre stormaktstidens litteratur” (Lychnos
1959). För hovet som kulturmiljö se Johannesson (1968). Kansliets roll för litteraturen
har demonstrerats av S. Hansson i Svenskans nytta Sveriges ära. Litteratur och
kulturpolitik under 1600-talet (1984).
Litteraturens villkor och författarnas ställning
Se B. Bennich-Björkmans Författaren i ämbetet (1970). Även de båda nyss nämnda
arbetena av S. Hansson rör i hög grad författarnas villkor.
Världsbild och livssyn
Här hänvisas, utöver Lindroths Svensk lärdomshistoria (se ovan), till J. Nordströms
Inledning till Stiernhielms filosofiska skrifter (1924) och hans De yverbornes ö (1934)
samt till B. Olssons Spegels Guds Werk och Hwila (1963). Se även Frängsmyr (2004).
Litteratursyn och genreteori
Se G. Bergh: Litterär kritik i Sverige under 1600- och 1700-talen (1916). Stiernhielms,
Lucidors och Runius eftermäle fram till romantiken studeras av S. Swahn i avhandlingen
Ryktets förvandlingar (1974). Åt sonetten har L. Burman ägnat en avhandling:
Den svenska stormaktstidens sonett (1990). Litteraturens övergång under 1600- och
1700-tal från muntlighet till skriftlighet studeras av S. Hansson i Från Hercules till
Swea. Den litterära textens förändringar (2000). M. Malm har i Det liderliga språket. Poetisk
ambivalens i svensk ”barock” (2004) belyst synen på det farliga i språket och dess
betydelse för diktningen. B. Olssons Stilutvecklingen i svensk litteratur 1600–1760. En
kvantitativ undersökning av epokstilar, genrestilar och författarstilar (2006) föreligger nu
och finns tillgänglig via Lunds universitets hemsida. Där ges begrepp som ”Renässansstil”,
”Barockstil” och ”Klassicistisk stil” nytt innehåll och skillnaderna mellan
genrer bestäms på nytt sätt.
Litteraturens Historia I Sverige | 9