Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...
Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...
Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Den nationella likvärdigheten<br />
efter reformperioden<br />
D<strong>ett</strong>a kapitel utvärderar utvecklingen av likvärdigheten efter 1990-talets reformperiod.<br />
Som <strong>ett</strong> ramverk för översynen bör man beakta genom vilka kanaler<br />
likvärdigheten potentiellt har kunnat påverkas av de olika reformerna.<br />
Först och främst bör påpekas att kommunaliseringen inte enbart ökade kommunernas<br />
makt över skolans <strong>finansiering</strong>. Även utrymmet för pedagogisk<br />
och organisatorisk mångfald ökade markant. Skolverket (2005a) finner en<br />
relativt stor spridning i svenska skolors effektivitet, i termer av förhållandet<br />
mellan kostnader och elevers studieresultat, även då hänsyn tagits till elevsammansättningen<br />
och strukt<strong>ur</strong>ella kostnadsskillnader. Enligt denna studie<br />
skulle de observerade skolorna kunna förbättra sina resultat med i genomsnitt<br />
åtta procent med oförändrad lärartäthet och elevsammansättning. Dessa<br />
förbättringar torde stå att finna i förbättrad organisation och pedagogik.<br />
Sådana faktorer har visat sig vara av stor betydelse för elevers prestationer,<br />
se exempelvis M<strong>ur</strong>name och Levy (1996), Grosin (1999), Grosin och McNamara<br />
(2001) och Sandström (2002).<br />
D<strong>ett</strong>a innebär att <strong>ett</strong> likvärdigt <strong>finansiering</strong>ssystem inte garanterar att<br />
elevernas studieprestationer blir likvärdiga, eftersom skolorna skiljer sig åt<br />
även i pedagogik och organisation. I den mån den nationella likvärdigheten<br />
försämrats i Sverige behöver d<strong>ett</strong>a alltså inte vara resultatet av <strong>ett</strong> <strong>finansiering</strong>ssystem<br />
som inte borgar för nationell likvärdighet. Det skulle i stället<br />
kunna vara <strong>ett</strong> resultat av en ökad pl<strong>ur</strong>alism i skolors och kommuners organisation<br />
och pedagogik, där vissa arbetsmetoder varit framgångsrikare än<br />
andra. I princip finns till och med möjligheten att <strong>ett</strong> mer likvärdigt <strong>finansiering</strong>ssystem<br />
försämrar likvärdigheten i studieresultat om de skolor/kommuner<br />
som förlorar res<strong>ur</strong>ser på <strong>ett</strong> likvärdigare <strong>finansiering</strong>ssystem även är<br />
de som drivs med låg effektivitet samt svag organisation och pedagogik. Om<br />
eleverna i dessa skolor/kommuner redan i dag presterar svagt, finns det anledning<br />
att tro att deras resultat utan förändringar utöver de i <strong>finansiering</strong>ssystemet<br />
skulle försämras ytterligare, varpå en större spridning i prestationer<br />
nationellt s<strong>ett</strong> skulle kunna bli fallet. Föreliggande studie fokuserar dock<br />
enbart på h<strong>ur</strong> likvärdigheten kan påverkas med hjälp av <strong>finansiering</strong>ssystemets<br />
utformning. 5<br />
Har då likvärdigheten i <strong>finansiering</strong>ssystemet ändrats alls efter decentraliseringen?<br />
Frågan är befogad då det finns teoretiska argument både för och<br />
5) I avsnitt 4.4 diskuteras dock <strong>ett</strong> förslag där <strong>finansiering</strong>ssystemet enbart påverkas indirekt genom starkare styrmedel<br />
från statens sida.<br />
Rapport från <strong>Lärarnas</strong> Riksförbund<br />
8