Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

More documents

Recommendations

Info

Innehåll 1. Inledning 5 2. Den nationella likvärdigheten efter reformperioden 8 3. Fallstudier 11 3.1 Lunds kommun 11 3.2 Nacka kommun 12 3.3 Stockholms stad 14 3.4 Sundsvalls kommun 15 3.5 Umeå kommun 15 3.6 Värmdö kommun 17 4. Alternativ till dagens resursfördelningssystem 21 4.1 Tidigare förslag 21 4.2 Principer för framtida resursfördelningssystem 24 4.3 Statligt finansieringsansvar 28 4.4 Kommunalt finansieringsansvar 30 4.5 Kohortneutralitet 32 5. Sammanfattning och avslutande diskussion 34 Referenser 36 Rapport från Lärarnas Riksförbund 4
1. Inledning Utbildningssystemet förändrades radikalt i början av 1990-talet i och med den decentraliseringsvåg som sköljde över utbildningspolitiken från både vänster och höger under denna period. År 1990, då Socialdemokraterna fortfarande var i regeringsställning, skedde den första stora förändringen när skolan kommunaliserades. Kommunerna fick då det fulla finansieringsansvaret för grund- och gymnasieskolan. 1 Samtidigt minskade de öronmärkta pengarna till skolan gradvis för att 1993 försvinna helt under den nya borgerliga regeringen. Resultatet av dessa förändringar blev att möjligheten för skillnader mellan kommuner i resurser till utbildningssektorn ökade betänkligt. År 1992 infördes valfrihet i skolan. Denna reform möjliggjorde för föräldrar att i mån av plats fritt välja bland de kommunala skolorna i kommunen till sina barn. Det ska dock sägas att närhetsprincipen då och än i dag är den huvudsakliga vägen för elevernas allokering till olika skolor. År 2000 införde dock Stockholms stad betygsintagning till sina gymnasieskolor, vilket vållat stor debatt inom utbildningspolitiken. Samma år som valfrihetens införande ålades kommunerna att finansiera privat drivna skolor, så kallade friskolor. Tio år senare gick nästan sex procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan i en friskola och andelen har sedan dess fortsatt att öka. En annan reform som genomdrevs under denna period var decentralisering av ansvaret för löneförhandlingar till skolnivån, som genomfördes 1995. Detta ökade möjligheterna för en mer differentierad lönesättning inom skolan men framför allt mellan skolor i olika delar av landet. I samband med alla dessa reformer övergick styrningen av skolan till att bli målorienterad. Samtidigt ökade kommunernas ansvar att själva utvärdera huruvida de uppnått dessa, av staten, uppsatta mål. Under samma tidsperiod som reformerna genomfördes undergick det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet kontinuerliga förändringar som påverkade den kommunala verksamheten, se Tinghög (2004) för en genomgång av dessa och Regeringens proposition (2003) för dess nuvarande utformning. För utförligare presentationer av 1990-talets reformer, se exempelvis Björklund med flera (2005) och Ahlin och Mörk (2007). De reformer som beskrivs ovan försköt betydande makt och ansvar till kommunal nivå och har därför allt sedan dess införande skapat livlig debatt, inte bara inom skolvärlden utan även i den bredare politiska debatten. 1) För en presentation av finansieringssystemet före kommunaliseringen, se Björklund m.fl. (2005) och Du Rietz m.fl. (1987). 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Page 1: En rapportserie om skolans likvärd
Page 4 and 5: Rapport från Lärarnas Riksförbun
Page 8 and 9: Detta torde inte vara alltför för
Page 10 and 11: 2. Den nationella likvärdigheten e
Page 12 and 13: nerna. Decentraliseringen av finans
Page 14 and 15: och danskt medborgarskap exkluderat
Page 16 and 17: 3.3 Stockholms stad 16 År 2005 inf
Page 18 and 19: lev överhopad av ansökningar om e
Page 20 and 21: skiljer sig åt mellan kommunerna.
Page 22 and 23: Tabell 2: SALSA-värden för Umeå
Page 24 and 25: likvärdigheten. En liknande tanke
Page 26 and 27: an kommunerna i det andra har forts
Page 28 and 29: orsak till varför elever med samma
Page 30 and 31: tidiga åren i grundskolan, för at
Page 32 and 33: 4.4 Kommunalt finansieringsansvar D
Page 34 and 35: hälften av skolorna inte uppfylla
Page 36 and 37: 5. Sammanfattning och avslutande di
Page 38 and 39: Referenser Ahlin, Å, Mörk, E (200
Page 40: Skolverket (2004e) ”Mer kunskap f

Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?