Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

1. Inledning
Utbildningssystemet förändrades radikalt i början av 1990-talet i och med den
decentraliseringsvåg som sköljde över utbildningspolitiken från både vänster
och höger under denna period. År 1990, då Socialdemokraterna fortfarande
var i regeringsställning, skedde den första stora förändringen när skolan
kommunaliserades. Kommunerna fick då det fulla finansieringsansvaret för
grund- och gymnasieskolan. 1 Samtidigt minskade de öronmärkta pengarna
till skolan gradvis för att 1993 försvinna helt under den nya borgerliga regeringen.
Resultatet av dessa förändringar blev att möjligheten för skillnader
mellan kommuner i resurser till utbildningssektorn ökade betänkligt.
År 1992 infördes valfrihet i skolan. Denna reform möjliggjorde för föräldrar
att i mån av plats fritt välja bland de kommunala skolorna i kommunen
till sina barn. Det ska dock sägas att närhetsprincipen då och än i dag är den
huvudsakliga vägen för elevernas allokering till olika skolor. År 2000 införde
dock Stockholms stad betygsintagning till sina gymnasieskolor, vilket vållat
stor debatt inom utbildningspolitiken. Samma år som valfrihetens införande
ålades kommunerna att finansiera privat drivna skolor, så kallade friskolor.
Tio år senare gick nästan sex procent av eleverna i grund- och gymnasieskolan
i en friskola och andelen har sedan dess fortsatt att öka.
En annan reform som genomdrevs under denna period var decentralisering
av ansvaret för löneförhandlingar till skolnivån, som genomfördes 1995.
Detta ökade möjligheterna för en mer differentierad lönesättning inom skolan
men framför allt mellan skolor i olika delar av landet. I samband med
alla dessa reformer övergick styrningen av skolan till att bli målorienterad.
Samtidigt ökade kommunernas ansvar att själva utvärdera huruvida de uppnått
dessa, av staten, uppsatta mål.
Under samma tidsperiod som reformerna genomfördes undergick det
kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet kontinuerliga förändringar
som påverkade den kommunala verksamheten, se Tinghög (2004) för
en genomgång av dessa och Regeringens proposition (2003) för dess nuvarande
utformning. För utförligare presentationer av 1990-talets reformer, se
exempelvis Björklund med flera (2005) och Ahlin och Mörk (2007).
De reformer som beskrivs ovan försköt betydande makt och ansvar till
kommunal nivå och har därför allt sedan dess införande skapat livlig debatt,
inte bara inom skolvärlden utan även i den bredare politiska debatten.
1) För en presentation av finansieringssystemet före kommunaliseringen, se Björklund m.fl. (2005) och Du Rietz m.fl.
(1987).
5 Rapport från Lärarnas Riksförbund