Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

misk bakgrund, se Skolverket (2005b) 25 . Jag ser därför ingen anledning att
betinga resurstilldelningen på denna bakgrundsfaktor. Däremot presterar
elever som invandrat till Sverige sent betydligt sämre än elever med svensk
bakgrund, även efter att man kontrollerat för socioekonomisk bakgrund.
Här spelar naturligtvis kunskaper i svenska en avgörande roll, varför denna
grupp definitivt bör få extra anslag. Även kön är en signifikant faktor mellan
elevers studieresultat, där flickor presterar bättre än pojkar. Även för denna
faktor kan man tänka sig att extra resurser tillförs. Förmodligen är dock variationen
mellan skolor med avseende på kön oerhört liten, varför denna
faktor inte skulle vara relevant.
En viktig diskussion som Skolverket eller någon annan, mig veterligen,
inte har berört ännu är hur dessa bakgrundsfaktorer bör återspeglas i det
kompensatoriska tilldelningssystemet. Som framgått är elevens socioekonomiska
status den faktor som har störst förklaringsvärde i skillnaderna mellan
olika elevers studieresultat. Därmed följer dock inte självklart att extraresursen
till denna grupp ska vara större än exempelvis till sent invandrade elever.
Låt mig illustrera denna tanke med hjälp av ett exempel. Jämför två individer
som är lika förutom att den ena har lågutbildade föräldrar som inte har
tillräcklig kunskap för att hjälpa till med läxläsningen och den andra har
invandrat sent till Sverige och har bristande kunskaper i det svenska språket.
De resurser som krävs för att kompensera den senare individens bristande
språkkunskaper kan naturligtvis vara större än de extraresurser som krävs för
att kompensera en elev för att ha mindre läxhjälp i hemmet, även fast det
förväntade studieresultatet är lägre för personen med lågutbildade föräldrar
än det för den sent invandrade eleven. Kring denna problematik finner jag
ingen vägledning i litteraturen. Även om vi vet vilka grupper som bör kompenseras
för sina bakgrundsförutsättningar, hur ska vi då vikta resurserna
mellan dessa bakgrundsfaktorer?
Kanske är osäkerheten kring denna fråga en bidragande orsak till varför
flera kommuner utan några sakliga argument helt enkelt väljer att vikta bakgrundsfaktorerna
lika i den kompensatoriska tilläggsresursen som många
kommuner använder sig av i sitt finansieringssystem, även om detta val naturligtvis
är lika godtyckligt som vilken annan viktning som helst. Även Skolverket
verkar sakna kunskap i denna fråga. Som beskrevs i fallstudien om
Stockholms stad ovan utformade kommunen finansieringssystemet med lika
vikter för sina bakgrundsfaktorer i samråd med just Skolverket.
Den tredje faktorn på vilken en skolas resurser bör grundas är skolans
elevsammansättning. Forskningen visar att kontexteffekter är en betydande
25) Enligt Szulkin (2005) har det dock de senaste åren framkommit vissa studier som tyder på att invandrarbakgrunden
slår negativt på studieresultaten även efter att man kontrollerat för socioekonomisk status. På grund av osäkerheten
i resultaten har jag dock valt att frånse från detta här. Det är förstås möjligt att justera bakgrundsfaktorerna efter hand
som forskningen drar nya slutsatser.
25 Rapport från Lärarnas Riksförbund