Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

More documents

Recommendations

Info

2. Den nationella likvärdigheten efter reformperioden Detta kapitel utvärderar utvecklingen av likvärdigheten efter 1990-talets reformperiod. Som ett ramverk för översynen bör man beakta genom vilka kanaler likvärdigheten potentiellt har kunnat påverkas av de olika reformerna. Först och främst bör påpekas att kommunaliseringen inte enbart ökade kommunernas makt över skolans finansiering. Även utrymmet för pedagogisk och organisatorisk mångfald ökade markant. Skolverket (2005a) finner en relativt stor spridning i svenska skolors effektivitet, i termer av förhållandet mellan kostnader och elevers studieresultat, även då hänsyn tagits till elevsammansättningen och strukturella kostnadsskillnader. Enligt denna studie skulle de observerade skolorna kunna förbättra sina resultat med i genomsnitt åtta procent med oförändrad lärartäthet och elevsammansättning. Dessa förbättringar torde stå att finna i förbättrad organisation och pedagogik. Sådana faktorer har visat sig vara av stor betydelse för elevers prestationer, se exempelvis Murname och Levy (1996), Grosin (1999), Grosin och McNamara (2001) och Sandström (2002). Detta innebär att ett likvärdigt finansieringssystem inte garanterar att elevernas studieprestationer blir likvärdiga, eftersom skolorna skiljer sig åt även i pedagogik och organisation. I den mån den nationella likvärdigheten försämrats i Sverige behöver detta alltså inte vara resultatet av ett finansieringssystem som inte borgar för nationell likvärdighet. Det skulle i stället kunna vara ett resultat av en ökad pluralism i skolors och kommuners organisation och pedagogik, där vissa arbetsmetoder varit framgångsrikare än andra. I princip finns till och med möjligheten att ett mer likvärdigt finansieringssystem försämrar likvärdigheten i studieresultat om de skolor/kommuner som förlorar resurser på ett likvärdigare finansieringssystem även är de som drivs med låg effektivitet samt svag organisation och pedagogik. Om eleverna i dessa skolor/kommuner redan i dag presterar svagt, finns det anledning att tro att deras resultat utan förändringar utöver de i finansieringssystemet skulle försämras ytterligare, varpå en större spridning i prestationer nationellt sett skulle kunna bli fallet. Föreliggande studie fokuserar dock enbart på hur likvärdigheten kan påverkas med hjälp av finansieringssystemets utformning. 5 Har då likvärdigheten i finansieringssystemet ändrats alls efter decentraliseringen? Frågan är befogad då det finns teoretiska argument både för och 5) I avsnitt 4.4 diskuteras dock ett förslag där finansieringssystemet enbart påverkas indirekt genom starkare styrmedel från statens sida. Rapport från Lärarnas Riksförbund 8
emot att decentralisering skulle öka skillnaderna i hur olika kommuner väljer att fördela sina resurser. Å ena sidan är friheten större att allokera resurser på olika områden, men å andra sidan kommer ansvar att utkrävas av kommunen för skolornas utveckling, så kommunerna vill inte avvika för mycket från andra kommuner. 6 Forskningsstudier ger olika svar härvidlag. Björklund med flera (2003) finner att spridningen i resurser mellan kommuner ökat trendmässigt sedan 1994 och att detta samband drivs av spridningen mellan de kommuner som avsätter förhållandevis små resurser till grundskolan. Skolverket (2004b) ser ökade skillnader i storleken på barngrupperna på förskolan mellan kommuner, vilket bekräftas i Skolverket (2006b). Även Sandström (2002) ser tecken på ökade skillnader i och med att fördelningen mellan grund- och extraresurser varierar i kommunernas skolbudgetar. Ahlin och Mörk (2007) redogör för internationella studier som får liknande resultat. De själva finner dock att variationen i resurser, mätt som lärare–elev–ratios, minskat mellan 1989 och 2002 och att motsvarande resultat när resurserna i stället mätts som utgifter per elev, är att ingen förändring skett. En möjlig förklaring till detta är, enligt författarna, att resursspridningen i stället skett inom kommunerna, det vill säga mellan olika skolor i samma kommun. Detta kan vara fallet då den totala skolbudgeten inte skiljer sig åt nämnvärt kommuner emellan, samtidigt som budgeten för extra resurser, som ska tillfalla barn och elever i särskilda behov och med försvårande bakgrunder varierar mellan kommuner pga. olika preferenser och insikten i vilka behov som finns. Trots de i viss mån motstridiga forskningsresultaten tyder mycket på att det finns anledning till oro kring utvecklingen av likvärdigheten i finansieringen till, och inom, de olika skolformerna. Detta är emellertid ett problem endast om resurser till skolan har en inverkan på elevernas prestationer. Som nämnts ovan finns det andra betydelsefulla faktorer som är viktiga för elevernas prestationer. Forskningsresultaten kring huruvida resurser påverkar prestationer har sett en omsvängning det senaste decenniet. Länge spretade resultaten åt olika håll och ingen konsensus rådde på området, se Björklund med flera (2003) och Skolverket (2002) för litteraturöversikter. Det senaste decenniet har dock allt fler studier funnit, med hjälpa av bättre data och förfinade ekonometriska metoder, att resurser de facto är betydelsefullt och att detta samband tycks vara starkast för elever med svag 7 bakgrund, se Gustafsson och Myrberg (2002) och Björklund med flera (2003) för en litteraturöversyn. Björklund med flera (2003) går dessutom ett steg längre och visar att variationen i studieresultat mellan kommuner samvarierar med variationen i resurser mellan kommu- 6) Ahlin och Mörk (2007). 7) Med svag menas här en bakgrund som i genomsnitt påverkar studieresultaten negativt. Dessa är i regel låg socioekonomisk bakgrund samt invandrarbakgrund, se exempelvis Hanushek (1986), Skolverket (1999), Skolverket (2005b) och Skolverket (2006a). 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund
Page 1: En rapportserie om skolans likvärd
Page 4 and 5: Rapport från Lärarnas Riksförbun
Page 6 and 7: Innehåll 1. Inledning 5 2. Den nat
Page 8 and 9: Detta torde inte vara alltför för
Page 12 and 13: nerna. Decentraliseringen av finans
Page 14 and 15: och danskt medborgarskap exkluderat
Page 16 and 17: 3.3 Stockholms stad 16 År 2005 inf
Page 18 and 19: lev överhopad av ansökningar om e
Page 20 and 21: skiljer sig åt mellan kommunerna.
Page 22 and 23: Tabell 2: SALSA-värden för Umeå
Page 24 and 25: likvärdigheten. En liknande tanke
Page 26 and 27: an kommunerna i det andra har forts
Page 28 and 29: orsak till varför elever med samma
Page 30 and 31: tidiga åren i grundskolan, för at
Page 32 and 33: 4.4 Kommunalt finansieringsansvar D
Page 34 and 35: hälften av skolorna inte uppfylla
Page 36 and 37: 5. Sammanfattning och avslutande di
Page 38 and 39: Referenser Ahlin, Å, Mörk, E (200
Page 40: Skolverket (2004e) ”Mer kunskap f

Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?