Skolans finansiering ur ett likvärdighetsperspektiv - Lärarnas ...

Detta torde inte vara alltför förvånande mot bakgrund av omfattningen av
förändringarna inom ett så samhälleligt betydelsefullt område som skolan
och utbildningssektorn i stort utgör. OECD (1998) beskriver Sveriges skolsektor
som ett av de mest centraliserade i världen före reformerna och ett av
de mest decentraliserade i världen efter desamma. Dessutom har trenden i
skolsektorn under samma period gått mot ökad centralisering i många länder,
inte minst i USA. Ahlin och Mörk (2007) anger att den bakomliggande
orsaken i USAs fall är en uppfattning om att ett centraliserat system är en
starkare garant mot ojämlikhet 2 än ett decentraliserat system. De huvudsakliga
argumenten för decentralisering i Sverige och andra länder inkluderar
en högre effektivitet, ökad mångfald och uppfinningsrikedom, se Ahlin och
Mörk (2007) för olika argument för och emot decentralisering.
En viktig invändning mot decentralisering i den svenska debatten har
varit konsekvenserna för den nationella likvärdigheten, som är fokus för
denna rapport. Farhågorna har bestått i att den decentraliserade beslutsfattningen
kommer att leda till stora skillnader i utbildningen runt om i landet
och därmed en minskad likvärdighet. Begreppet likvärdighet är en diffus
och mångfacetterad term som används relativt godtyckligt i den skolpolitiska
debatten. Dess ursprung är den text i skollagen, 1 kap. 2§ om utbildning för
barn och ungdomar samt 1 kap. 9§ om utbildning för vuxna, som säger att
”Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet”.
I Skolverket (1996a) diskuteras begreppet utförligt och tolkas som att
”Likvärdig utbildning innebär inte likformig i betydelsen likadan. Tvärtom skall det,
inom de ramar statsmakterna ger finnas utrymme för organisation och anpassning
av undervisningen till behov hos olika elever och vid olika skolor”. Se Skolverket
(1996a) samt Skolverket (2006a) för vidare diskussion om begreppets innebörd
och olika tolkningar. Dess betydelse i denna rapport är, i enlighet med
direktiven för utredningen, skillnader i måluppfyllelse mellan olika elever
med olika bakgrund och geografisk hemvist. En inskränkning med studien,
som delas med all övrig litteratur inom samma område, är att de mått på
måluppfyllelse som används enbart inkluderar betyg och nationella prov.
Som framgår av skollagen 3 är målen för skolan betydligt bredare än mätbara
resultat. I själva verket är de viktigaste målen att skolan formar eleverna
till demokratiska, ansvarstagande och toleranta medborgare. Skolverket
(2003a) kommer dock fram till att elever som är framgångsrika vad gäller
mätbara resultat även har värderingar i enlighet med läroplanens intentioner.
Dessutom finner Skolverket (2004a) att kunskapsmässig måluppfyllelse
samvarierar med värdegrund. Dessa resultat ger vid handen att likvärdighet
i mätbara resultat kan vara korrelerat med likvärdighet i läroplanens ”mju-
2) Den engelska termen ”inequalities” används.
3) Se exempelvis Skolverket (2006a).
Rapport från Lärarnas Riksförbund
6