utvecklingsplan för tätortsnära fritidshusområden - Luleå kommun

More documents

Recommendations

Info

inte uppnås. gällande lagstiftning gör dessutom en tydlig skillnad i kommunens ansvar för fritidshusbebyggelse jämfört med permanent bostadsbebyggelse. accepterar kommunen en ökad permanentning måste kommunen därmed också acceptera ett ökat ansvar för områdets utveckling. Detta innebär att fokus måste flyttas och en av huvudfrågorna vid översynen av de redan idag planlagda fritidshusområdena istället blir på vilket sätt kommunen har möjlighet att anordna eller att tillse att annan part anordnar gator och va-anläggningar. lösningarna kommer då också att se olika ut mellan olika områden. vid sidan om den rent juridiska aspekten måste också ett ställningstagande göras: finns det fritidshusområden som skulle kunna utgöra ett sådant komplement till tätortens utbud av attraktiva boendemiljöer att en satsning på sikt ger en önskad utveckling av tätorten? från dessa utgångspunkter blir det därför inte möjligt att fastställa generellariktlinjersomskagällaförsamtligatätortsnärafritidshusområden, däremot kan en generell bedömningsgrund fastställas som kan gälla vid planöversyn av dagens tätortsnära fritidshusområden. lagstIftnIng plan- och bygglag 26§ Inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. //……// Kommunen skall efter hand som bebyggelsen färdigställs i enlighet med planen ställa i ordning gator och andra allmänna platser för vilka kommunen är huvudman så, att platserna kan användas för avsett ändamål. Före genomförandetidens utgång skall platserna upplåtas till allmänt begagnande inom områden som har bebyggts i enlighet med planen. Inom områden som efter genomförandetidens utgång bebyggs i enlighet med planen skall allmänna platser upplåtas till allmänt begagnande efter hand som bebyggelsen färdigställs. 5 kap 8 § I detaljplanen får bestämmas att bygglov inte skall lämnas till åtgärder som innebär väsentlig ändring av markens användning förrän 1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd, // ……// plan- och bygglagen säger att inom områden med detaljplan skall kommunen vara huvudman för allmänna platser, om det inte finns särskilda skäl till annat. genom detta kommer ansvaret att ställa i ordning gator och allmän platsmark till godtagbar standard. om någon annan än kommunen är huvudman kan ändå kommunen reglera att marken anordnats på lämpligt sätt genom bygglovsprövningen. en ny lagstiftning utreds för närvarande och beräknas träda i kraft år 2008. enligt förslaget kommer bl a bygglovsförfarandet för fritidshus att likställas med förfarandet för enbostadshus och områdesbestämmelser kommer på sikt att upphöra att gälla. lag om allmänna vatten och avloppsanläggningar 1 § Med allmän vatten- och avloppsanläggning (allmän vaanläggning) avses anläggning, som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drives av kommun eller, om den drives av annan, förklarats för allmän enligt 31 §. Den som driver allmän va-anläggning är anläggningens huvudman. Lag (1976:842). 2 § Behöver med hänsyn till hälsoskyddet vattenförsörjning
och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse ordnas i ett större sammanhang, skall kommunen sörja för eller tillse, att allmän va-anläggning kommer till stånd, så snart det kan ske. Länsstyrelsen kan vid vite ålägga kommunen att fullgöra skyldighet enligt första stycket. Lag (1983:302). 31 § Va-anläggning, som drives eller skall drivas av annan än kommun, kan på ansökan av denne förklaras för allmän av länsstyrelsen, om det finns behov av anläggningen från hälsoskyddssynpunkt eller från annan allmän synpunkt. För bifall till ansökningen fordras att berörd kommun tillstyrkt denna och att sökanden såväl i ekonomiskt avseende som i övrigt har förutsättningar för att fullgöra uppgiften som huvudman för anläggningen. Länsstyrelsen kan bestämma visst område, utöver vilket anläggningens verksamhetsområde ej får utsträckas. Lag (1983:302). lagen säger att kommunen ska anordna alternativt se till att någon annan anordnar vatten- och avloppsanläggning när en mer omfattande bebyggelse finns eller planeras. länsstyrelsen kan ålägga kommunen att fullgöra denna skyldighet om det finns skäl p g a hälsoskyddet. En ny lagstiftning beräknas träda i kraft 2006/07. denna lag stärker kommunens ansvar ytterligare genom att förutom hälsoaspekten också mer tydligt lyfta fram miljöskyddet som bedömningsgrund. den nya lagen kommer dock också i viss mån ge kommunen större inflytande och val- och styrmöjligheter över såväl planeringsförlopp som genomförande för fritidshusområden som genomgår ökad permanentning, t ex genom en ökad möjlighet till samverkanslösningar mellan kommun och enskilda. en natIonell UtBlIcK Att omvandla befintliga fritidshusområden till områden för permanent bebyggelse är insatser som i dagsläget pågår runt om i sverige, med en tyngdpunkt på storstäderna med stockholm i spetsen. även så nära som i piteå kommun har det fastställts riktlinjer för utökade byggrätter för fritidshus. utgångspunkten i piteå är dock att dessa områden ska fortsätta vara för fritidsbebyggelse då trycket på permanentning bedöms som lågt. då omvandling från fritidshusområden till områden för permanenta bostäder är ett relativt nytt sätt att planera för bebyggelse, åtminstone i större skala, finns det ännu inte så många rättsfall där praxis för hur projekten kan och bör drivas har kunnat fastställas. Nacka kommun fick av regeringsrätten backning på en detaljplan för ett omvandlingsområde eftersom de inte angivit skäl till varför de krävde enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark. ingen annan bedömning än just det att skälet inte angivits gjordes; vilket skäl som skulle vara acceptabelt framgick alltså inte av domen. länsstyrelsen i stockholm har tolkat detta som att enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark – även för rena omvandlingsområden – är fullt möjlig att genomföra under förutsättning att kommunen kan ange skälen till detta. tillämpning av detta är gjort i värmdö kommun, där länsstyrelsen godkänt kommunens riktlinjer för omvandlingsområden. sveriges kommuner och landsting anser dock att plan- och bygglagens syfte är att en sådan dispens endast kan göras om områdena även fortsättningsvis är för fritidsbebyggelse. detta innebär att en osäkerhet om vilket eller vilka skäl som kan anses juridiskt hållbara vid ett markant ökat permanentboende återstår att klargöras. huvudmannaskapet för vatten- och avloppsanläggningar har inte varit föremål för något adekvat rättsfall. kommuner i olika regioner har hanterat dricksvatten och avlopp helt olika. i norrtälje söker man styra mot lösningar frikopplade gentemot kommunen. i trelleborg däremot tar kommunen på sig ett totalt VA-ansvar för kommunens hela geografiska
Page 1: utvecklingsplan för tätortsnära
Page 4 and 5: tallholmsskatan 42 allmänt 42 Beby
Page 8 and 9: yta. en rimlig bedömning för lule
Page 10 and 11: miljön mot ett permanent bostadsom
Page 12 and 13: ± 1:100 000 Utredningsområden Pla
Page 14 and 15: mot vattenbrunnen förflyttas in ti
Page 16 and 17: utredning. det skapar också en mö
Page 18 and 19: i k t l i n J e r fRamtIden föR t
Page 20 and 21: initiativ till planläggning/planä
Page 22 and 23: avloppsanordning inom varje fastigh
Page 24 and 25: ostadsområden med denna planläggn
Page 26 and 27: Strandnära fritidshus i Järnviken
Page 28 and 29: vägaR 1. Forslingsväg (4,5 meter,
Page 30 and 31: Biskopshällan Fotbollsplan Järnvi
Page 32 and 33: Överblick mot havet från Revelsud
Page 34 and 35: föRslag tIll UtvecKlIng Revelsudde
Page 36 and 37: 4 a kan a n 4: 3 3 Sandbergsviken 3
Page 38 and 39: BeByggelsetRycK och peRmanentBoende
Page 40 and 41: Bodgärdan Bodviken Plangräns > Pe
Page 42 and 43: Vy mot havet från Tallholmsskatan
Page 44 and 45: Tallholmsskatan Plangräns > Perman
Page 46 and 47: Vy från Hagavikskatan mot Hagavike
Page 48 and 49: total längd (m) Kostnad/meter väg
Page 50 and 51: Hagahamnsvägen ± 1:7 000 Hagavike
Page 52 and 53: BeByggelsetRycK och peRmanentBoende
Page 54 and 55: an Hertsöträsket Plangräns > Per
Page 56 and 57:
Vy mot Hertsölandet hertsölandet
Page 58 and 59:
alternativet med enskilt huvudmanna
Page 60 and 61:
n > Harrviken sängesgrundet > Fink
Page 62 and 63:
Dimma över Kallaxhalvön kallaxhal
Page 64 and 65:
(1969). de vägar som inte är ber
Page 66 and 67:
Måttsundsvägen ± Kallvikholmen a
Page 68 and 69:
BeByggelsetRycK och peRmanentBoende
Page 70 and 71:
Kallviksholmen Plangräns Kallviken
Page 72 and 73:
Strandtomt på Börtnäsheden Bört
Page 74 and 75:
(1969). de vägar som inte är ber
Page 76:
3 Kläpparna Skola Gustav- 4 tjärn
show all

utvecklingsplan för tätortsnära fritidshusområden - Luleå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?