UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
få ett komplementerande underlag <strong>för</strong> att diskutera en funktionsindelning.<br />
Den magra fyndspridningen i huset var otillräcklig i detta avseende.<br />
Förutsättningarna bedömdes som gynnsamma då inga omfattande<br />
överlagringar av huset såg ut att <strong>för</strong>eligga. För övriga hus var ambitionen<br />
att kunna jäm<strong>för</strong>a utfallet mellan husen och diskutera eventuella skillnader.<br />
För odlingsområdet var avsikten att med en oberoende variabel<br />
söka bekräfta den arkeologiskt tolkade utbredningen av odlade ytor.<br />
Fosfatanalysen kompletterades dessutom med en glöd<strong>för</strong>lustanalys, vars<br />
syfte var att spåra en eventuell till<strong>för</strong>sel av gödsel till åkerytorna och att<br />
jäm<strong>för</strong>a olika provtagningsnivåer.<br />
Makrofossilanalys<br />
Makrofossilprover togs fram<strong>för</strong> allt i stolphål men också i lager i odlingsområdet.<br />
Makrofossilanalys ut<strong>för</strong>des som ett underlag <strong>för</strong> en funktionsanalys<br />
av husen (bilaga 4). En målsättning var också att kunna göra jäm<strong>för</strong>elser<br />
och kopplingar mellan boplats och odlingsområde.<br />
Osteologisk analys<br />
Resultaten från <strong>för</strong>undersökningen visade att det sparsamma benmaterialet<br />
från boplatsen är så fragmenterat att få osteologiska identifieringar är<br />
möjliga (bilaga 5). Analys av benmaterial från gravar motiveras av att<br />
den kan bidra till en bedömning om i övrigt tveksamma anläggningar är<br />
gravar samt ge basdata om gravlagda individer m.m.<br />
Resultat<br />
Boplatsen<br />
Boplatsen låg på södra delen av undersökningsområdet och omfattade<br />
drygt 2 000 m 2 . På en åt söder utskjutande moränrygg med ställvis berg i<br />
dagen har sammanlagt fem huslämningar identifierats. Moränryggen var<br />
närmast trappstegsformad i nord–sydlig riktning med hus 3 överst, strax<br />
ovan<strong>för</strong> hus 1. Nedan<strong>för</strong> hus 1 låg hus 5 och ytterligare en bit söderut hus<br />
2. Längst söderut, på gränsen mot lermark, låg hus 4. Husen kan på<br />
typologiska grunder dateras till yngre romartid–folkvandringstid. För hus<br />
1 finns även 14 C-analyser som stöder dateringen. 14 C-analyser från<br />
spridda härdar inom boplatsområdet påvisar även utomhusaktiviteter<br />
under denna tidsperiod (fig. 5–9).<br />
Från ett område finns dock tydliga indikationer på att husen delvis<br />
överlagrade en äldre boplats. Sydöst om hus 2 har från boplatsen i övrigt<br />
avvikande krukskärvor påträffats. Det rör sig bl.a. om en enhetlig typ av<br />
strimmig keramik ornerad med gropar som 14 C-daterats till yngre bronsålder.<br />
Dateringen stämmer väl med en typologisk datering av liknande<br />
keramik från en boplats i Darsgärde i Skederid socken (jfr Reisborg<br />
1989). Dessutom har en härd under hus 2 daterats till äldre <strong>för</strong>romersk<br />
järnålder. Krukskärvorna framkom i ett ca 10×10 meter stort lager som<br />
delvis var överlagrat av en stenpackning. Däremot har inga hus eller<br />
andra sammansatta konstruktioner kunnat identifieras som går att hän<strong>för</strong>a<br />
till den äldre boplatsfasen.<br />
8 En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen
Change language