UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

En arkeologisk undersökning har
utförts inför projekteringen av en
ny trafikled, väg 264, Arningevägen,
mellan Hägerneholm i
Täby socken och Vallentuna i
Vallentuna socken i Uppland. Vid
Hägerneholm fanns ett fornlämningskomplex
bestående av
boplatslämningar, gravar och
agrara lämningar, RAÄ 335 i
Täby socken. Merparten av
fornlämningen undersöktes.
Därutöver undersöktes en mindre
del av några agrara lämningar,
RAÄ 63 och 317 i Täby socken.
Undersökningarna omfattade ca
6 300 m 2 . Merparten av fornlämningarna
har daterats till
romartid–folkvandringstid och
utgjordes av en gård med huslämningar
och enstaka
intilliggande gravar. Fynden
bestod mestadels av krukskärvor,
bränd lera och malstenar, både i
form av över- och underliggare.
Bland de mer udda fynden märks
en oval eldslagningssten i kvartsit,
ett nålbryne, en liten järnring
som framkom i botten av ett
stolphål samt fem glaspärlor. I
anslutning till gården fanns dessutom
spår efter gårdens jordbruk
och boskapsskötsel i form av
åkerröjningar och stensträngar.
Dessa lämningar hade en vidsträckt
utbredning men var
skadade av moderna vägdragningar.
På boplatsen fanns
även begränsade inslag från
yngre bronsålder–äldsta
järnålder. De utgjordes huvudsakligen
av ett kulturlager som
bl.a. innehöll strimmig keramik
som dessutom var ornerad med
gropar.
Inledning
Föreliggande arkeologiska undersökning genomfördes i juni–september
1997 och föranleddes av projekteringen av en ny trafikled, väg 264,
Arningeleden, mellan Hägerneholm i Täby och Vallentuna (fig. 1 och 2).
Vid Hägerneholm i Arninge, i södra änden av den planerade vägen, fanns
ett fornlämningskomplex bestående av boplatslämningar, gravar och
agrara lämningar, RAÄ 335 i Täby socken. Merparten av fornlämningen
undersöktes. Möjligen kvarligger mindre rester av fornlämningen nordväst
om undersökningsområdet. Därutöver undersöktes en mindre del av
några agrara lämningar, RAÄ 63 och 317. De undersökta fornlämningarna
låg något hundratal meter från varandra. Undersökningen har utförts
av Riksantikvarieämbetet, Region UV Mitt, på uppdrag av Vägverket,
Region Stockholm. Ansvarig för såväl fält- som rapportarbetet är John
Hamilton.
Undersökningarna omfattade ca 6 300 m 2 . Merparten av fornlämningarna
har daterats till romartid–folkvandringstid och utgjordes av en gård
med huslämningar och enstaka intilliggande gravar. I anslutning till
gården fanns dessutom spår efter gårdens jordbruk och boskapsskötsel i
form av åkerröjningar och stensträngar. På boplatsen fanns även begränsade
inslag från yngre bronsålder–äldsta järnålder.
Rapportens uppläggning
Avsikten med rapporten är främst att den ska kunna fungera som en
presentation av den arkeologiska undersökningen med materialet ordnat i
tematiska planer och tabeller. Struktureringen av materialet är gjord med
tanken att det ska kunna leda vidare till en tolkande artikel. Även
rapporten innehåller givetvis, inte minst genom struktureringen i sig,
ofrånkomligen tolkningar som skulle kunna göras på andra sätt.
Fynden har numrerats i en löpande serie som börjar på nr 33 eftersom
förundersökningens fynd har nr 1–32. Genom att numren är unika kan
förundersökningen och undersökningen samköras vid fyndanalyser och
dylikt. Anläggningarna har slumpvisa, ej sammanhängande nummer. De
flesta av de anläggningar som framkom men ej undersöktes vid förundersökningen
har fått nya nummer vid undersökningen.
Ett begränsat urval av de sektionsritningar och foton som lämnas till
ATA (Antikvariskt-topografiska arkivet) redovisas i renritad form. Samtliga
anläggningar och fynd finns upptagna i bilagda tabeller. Ett urval av
viktigare och mer komplicerade anläggningar finns dessutom beskrivna i
textform. Resultaten av de naturvetenskapliga bestämningarna och
analyserna visas i tabellform i bilagor. Beträffande makrofossilanalys,
fosfatanalys och osteologisk analys finns också bilagd en textdel med
något om förutsättningarna och en resonerande tolkning av resultaten.
4 En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen