UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Undersökningen av de agrara lämningarna saknar i viss mån samma
detaljerade dokumentation som boplatslämningarna, både i plan och
sektion. Styrkan i denna del av undersökningen ligger i att den har
resulterat i en kartering som på en viss dokumentationsnivå, inom de
undersökta ytorna, är fullständig och konsekvent och som knappast hade
varit möjlig att åstadkomma utan en totalavbaning. Dokumentationen kan
sägas ligga på en mellannivå som i stor utsträckning saknats tidigare
eftersom agrara lämningar hittills diskuterats främst utifrån undersökningar
av enskilda element och objekt eller utifrån karteringar utan totalavbaningar.
Fyndens representativitet
Fyndmaterialet var som tidigare nämnts begränsat. Detta försvårar de
arkeologiska dateringarna och tolkningarna. Fyndfattigdomen kan ses
som ytterligare en indikation på att boplatsen endast varit relativt kortvarigt
bebodd. En bidragande orsak kan också vara att gårdens invånare
städat väl, särskilt utomhus och/eller att sysslorna på gården haft sina
givna platser och varit väl strukturerade. Åtminstone beträffande köksavfallet
finns som tidigare nämnts spår efter hur man burit bort avfallet
och dumpat det på en avsides plats. Avfallsdepositionen låg mellan boplatsen
och odlingsområdet. Detta kan ha varit ett medvetet val för att
sedan ha nära till att använda avfallet som gödsel och jordförbättring till
åkrarna.
Den äldre fasen fanns representerad främst i ett kulturlager. Detta
skulle kunna ses som indikationer på en mer ostrukturerad boplats eller
annan typ av aktivitetsplats.
Övriga naturvetenskapliga analyser
Makrofossilanalysen gav inte väntat resultat. Framför allt fanns förväntningar
om att stolphålen i hus 1 skulle innehålla fler makrofossiler. De
låga förekomsterna av makrofossiler kan bero på att bränder inte utbrutit i
någon större omfattning på boplatsen. En annan orsak kan vara att man
städat kontinuerligt och att förkolnade fröer skadats genom mekanisk
påverkan. Den osteologiska analysen var synnerligen relevant för undersökningen
och har bidragit till att typbestämma graven och avfallsdepositionen.
Fosfatprovtagningen var av begränsad omfattning men har ändå
givit resultat som är värda att beakta. En mer yttäckande kartering, eventuellt
kompletterad med andra typer av jordprover, skulle förmodligen ha
kunnat ge ytterligare analysmöjligheter.
Forskningspotential
Trots att de äldre lämningarna i detta sammanhang inte kommer att
behandlas vidare finns en potential att bearbeta detta material ytterligare.
Överlagrade boplatsrester representerar en utbredd men många gånger
tidigare underskattad eller t.o.m. ignorerad företeelse. Den äldre boplatsfasen
i Arninge hade visserligen otydliga konturer. Men dess existens
måste betraktas som relativt säker då den fanns inom ett begränsat
En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen 15