31.10.2013 Views

UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Den största skärvan är 80×56 mm stor och godstjockleken är 8–14 mm.<br />

Godset är gråsvart och utsidan är täckt av ett tunt och jämnt finkornigt<br />

skikt (slamskikt?) som på flera ställen krackelerat. Troligen har detta<br />

ytskikt fungerat som lämpligt underlag då strimmigheten anbringats.<br />

Färgen är sannolikt sekundärt sotpåverkad. Mynningen är rundad och<br />

något utåtböjd. Flera av skärvorna har en organisk skorpa på insidan.<br />

Strimmorna eller skårorna är på flera av bitarna helt parallella med ett<br />

inbördes avstånd på 4–5 mm, vilket tyder på att de ristats in med någon<br />

form av kamliknande <strong>för</strong>emål. På det största fragmentet, en bukbit, kan<br />

dock skåror i två snett korsande riktningar iakttas. På en av mynningsbitarna<br />

(F277) finns vertikala skåror. I övrigt tycks skårorna huvudsakligen<br />

löpa horisontellt. Utöver skårorna finns också en ornering av gropar.<br />

Groparna är 8–10 mm i diameter och ca 3 mm djupa. De finns endast på<br />

tre mindre fragment men <strong>för</strong>efaller vara grupperade parvis ca 10 mm från<br />

varandra horisontellt, ca 35 mm från mynningen. De har en ojämn bottenta<br />

och bör ha formats genom tryckning med änden av ett stavformat<br />

trubbigt <strong>för</strong>emål.<br />

Det är uppenbart att det finns olika typer av strimmig keramik och det<br />

är möjligt att strimmig keramik är en missvisande beteckning på ovan<br />

nämnda krukskärvor eftersom ”strimmigheten” trots att den är yttäckande<br />

ocksåharvissadragavordnadornering.<br />

A6659<br />

STENPACKNING, oregelbunden, 12,9×4,5 m stor (N–S).<br />

x4603, y3592, z17,63<br />

Anläggningen låg i undersökningsområdets södra del och har fungerat<br />

som husgrundsterrass vid den östra gaveln till hus 4. Stolphålen till husets<br />

östligaste stolpbock var nedgrävda i den västra kanten av stenpackningen.<br />

Anläggningen låg i övre delen av en öst- och sydsluttning och var inte<br />

framrensad vid flygfototillfället då den vid en ytlig rensning såg ut som<br />

en samling röjningssten intill den sentida åkerkanten i söder. Stenpackningens<br />

nedre östra och södra delar var till stora delar skadade och utrasade<br />

men i den övre delen, som låg närmast husets stolphål, fanns en<br />

jämn och tät packning av 0,2–1,0 m stora stenar med plan ovansida. Den<br />

västra sidan var klart avgränsad medan övriga sidor hade otydlig begränsning.<br />

Packningen var i stort sett enskiktad. Fynden utgjordes av 5 krukskärvor<br />

(F134–F137 och F140).<br />

A3157<br />

STENPACKNING, närmast rektangulär, 6,5×5,5 m stor (ÖSÖ–VNV).<br />

x4621, y3586, z19,14<br />

Stenpackningen låg i en flack sydsluttning söder om östra delen av hus 2.<br />

Den överlagrade delvis kulturlagret A4019. Möjligen kan stenpackningen<br />

tolkas som en nivåutjämnande terrassering hörande till huset. Packningen<br />

var enskiktad och begränsades i väster och söder av en ram av större<br />

stenar, 0,5–0,9 m stora. I öster var begränsningen otydlig och den norra<br />

kanten saknade ramen av större stenar. Innan<strong>för</strong> den begränsande stenramen<br />

fanns en enskiktad packning av i allmänhet 0,1–0,5 m stora stenar<br />

utom i den centrala delen där det fanns en tydligt avgränsbar tätare inre<br />

24 En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!