UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
exploateringsområdet huvudsakligen syftade till att avgränsa<br />
fornlämningen, däremot inte klargöra anläggningars och lagers<br />
komplexitet.<br />
• Fornlämningen var delvis ovanligt välbevarad, särskilt beträffande<br />
det större långhuset och odlingslämningarna. Långhuset låg dessutom,<br />
utan<strong>för</strong> exploateringsområdet, på en mycket omfattande och<br />
arbetskrävande terrassering. För att kunna dokumentera odlingsområdets<br />
utformning var bedömningen efterhand att en totalavbaning<br />
även här var nödvändig.<br />
• Gravar hade inte identifierats vid <strong>för</strong>undersökningen. Gravar och<br />
gravliknande anläggningar bidrog till platsens komplexitet och<br />
<strong>för</strong>svårade en konsekvent metodik anpassad efter olika<br />
anläggningstyper. Då en från början otydlig anläggning vid<br />
undersökning visade sig vara en tveklös grav behandlades fler<br />
anläggningar som potentiella gravar utan att vara det.<br />
In<strong>för</strong> fältarbetet var avsikten att boplatslämningarna skulle prioriteras<br />
fram<strong>för</strong> odlingslämningarna vid eventuell tidsbrist. Då odlingslämningarna<br />
visade sig vara välbevarade och tämligen unika i sitt sammanhang<br />
intill en gårdslämning gjordes istället en viss <strong>för</strong>längning av den planerade<br />
fältarbetstiden. Eftersom fynden var <strong>för</strong>hållandevis fåtaliga var<br />
tanken att som kompensation kunna <strong>för</strong>korta den planerade tiden <strong>för</strong><br />
fyndbearbetning.<br />
Målsättning<br />
Målsättningen in<strong>för</strong> fältarbetet var att kunna undersöka en relativt<br />
begränsad och kortvarigt nyttjad boplats från folkvandringstid med<br />
tillhörande odlingsmark. Tanken var att det kortvariga nyttjandet skulle<br />
med<strong>för</strong>a en enhetlig och välbevarad struktur. Tolkningspotentialen skulle<br />
i så fall vara gynnsam jäm<strong>för</strong>t med andra liknande lokaler som ofta består<br />
av överlagrade och därmed delvis sammanblandade och svårgripbara<br />
strukturer. Under fältarbetets gång visade sig som ovan nämnts att bilden<br />
av områdets <strong>för</strong>utsättningar måste korrigeras något. De ändrade <strong>för</strong>utsättningarna<br />
med<strong>för</strong>de att gårdsstrukturen med detaljer vid sidan av det stora<br />
långhuset inte var så tydliga som väntat. Härtill var fynden relativt fåtaliga<br />
och kan snarast betecknas som ordinära både vad gäller spridning<br />
och bevarandegrad. Den oväntade upptäckten av gravar till<strong>för</strong>de platsen<br />
en religiös dimension som bör beaktas.<br />
Odlingslämningarna i anslutning till en stensträng var så påtagliga att de<br />
kan ges en konkret beskrivning och integreras i en diskussion kring ett<br />
gårdsbegrepp som omfattar mer än själva gårdsplanen med tillhörande hus.<br />
Enligt undersökningsplanen var målsättningen att i en <strong>för</strong>djupad<br />
bearbetning sätta in undersökningen i sin miljö Då den undersökta platsen<br />
i sig rymde så välbevarade och mångfassetterade lämningar har bedömningen<br />
gjorts att den <strong>för</strong>tjänar en ordentlig genomlysning. Del två av<br />
rapporten kommer där<strong>för</strong> att koncentreras till att i artikelform behandla<br />
platsens inre struktur och relationer mellan boplats, gravar och odlingslämningar.<br />
6 En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen
Change language