UV Mitt, Daff 2001:1 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Bilaga 6. Fosfat- och glödförlustanalys
Kommentar
Fosfat- och glödförlustanalys har utförts i husen och i odlingsområdet.
Totalt har 232 fosfatprover och 55 glödförlustprover analyserats.
Proverna har analyserats i två omgångar, lab nr 1–100 och lab nr 1–132.
Analyserna har utförts av Fosfatlaboratoriet vid Gotlands fornsal. Fosfatanalysen
är gjord enligt citronsyrametoden. Glödförlustanalyserna är
utförda på ett urval av fosfatproverna fördelade på olika provtagningskontexter,
dock ej på stolphålsfyllningar.
Merparten av fosfatproverna har tagits i hus 1 (fig. 21). Proven från
hus 1 har tagits i två nivåer i längsgående linjer med 1 meters mellanrum
mellan proverna. Den övre nivån togs i den östra delen av huset i
ytskiktet av ett bevarat kultur- och utfyllnadslager (A5182). Den undre
nivån togs i botten av lagret och i västra delen av huset efter rensning ner
mot den opåverkade moränen. Provtagningen täckte dessvärre inte den
sydöstligaste delen av huset. Här var också utfyllnadslagret mot
gavelterrasseringen tjockare. Utfyllnaden gjorde det svårare att fastställa
en bottennivå på kulturlagret. En källkritisk synpunkt kan även riktas mot
att det inte gått att bestämma varifrån utfyllnadslagret härör. Utöver dessa
prover togs också prover i stolphålsfyllningen från flertalet stolphål vilka
tolkats som lämningar efter takbärande stolpar i hus 1, hus 2, hus 3 och
hus 4 (fig. 22). I odlingsområdet togs prover i två linjer med två meters
mellanrum mellan proverna (fig. 23). Provlinjerna genomkorsade
åkerytor (A9, A11), mellanliggande impedimentytor och stensträngar
(A4280, A30000, A30388). Proverna togs i en nivå i botten av
odlingslagret och i ytan av den opåverkade moränen utanför åkerytorna.
Slutligen togs också fosfatprover i några åkerhärdar (A10371, A10397,
A30080, A30145) och en avfallsdeposition (A3036). Provtagningen i
linjer och enstaka punkter kan ses som en resurssnålande kompromiss där
jämnt yttäckande provmattor kanske hade varit att föredraga. Linjerna har
dock lagts så att de skär iögonfallande gränser mellan olika kontexter.
Analysen kan således i huvudsak förväntas ge ett underlag för att
diskutera gränser snarare än hela ytor.
Fosfatvärdena låg tämligen jämnt fördelade mellan 13 och 195 (fig.
24). De lägsta värdena fanns generellt i odlingsområdet. Det högsta
medelvärdet kunde noteras för bottennivån i hus 1. Vid en jämförelse
mellan de båda provtagningsnivåerna i hus 1 (nordöstra delen av huset)
kan konstateras att de följer varandra tämligen väl. Notabelt är också
kontrasten mellan de lägre värdena i norra delen, och högre värdena i
södra delen av huset i det långa spannet med centralhärd, mellan
stolphålspar nr 4 och nr 5, vilket framgår av fosfatkartan över ytan av
kulturlagret. En skarp gräns mellan lägre och högre värden i husets
längdriktning korresponderar med stolphålspar nr 5. De högre värdena
finns väster om denna gräns och de lägre värdena finns österut. Höga
värden finns också längst västerut i huset från gaveln och fram till
stolphålspar nr 2. Därefter vidtar lägre värden österut. Särskilt låga
40 En gård från folkvandringstid i Arninge – Väg 264, Arningevägen