Vägvisare mot en hållbar stad? - Göteborgs universitet

2. Inledning
2.1. Rapportens syfte
Den undersökning som redovisas i denna rapport har haft som övergripande
syfte att studera hur hushålls och individers resmönster formas i ett samspel
mellan de yttre förutsättningarna, den egna livssituationen och egna val. Särskilt
intresse har riktats mot hur resvanor och attityder kan förändras när de yttre
förhållandena ändras. Av den anledningen har studien gjorts i samband med det
så kallade Stockholmsförsöket med trängselskatter och förstärkt kollektivtrafik.
Ett delsyfte har även varit att se om det bland de intervjuade finns några personer
eller hushåll som kan betraktas som föregångare, eller ”vägvisare”, med förhållandevis
hållbara resmönster i vardagen. Begreppet ”hållbar” har sitt ursprung
i den så kallade Bruntlandrapporten från 1980-talet där det slogs fast att ”hållbar
utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov” (se t
ex Linderstad m fl 2004:3). När det gäller kriterierna för vad som ska kallas
hållbara resmönster bör särskilt den ekologiska hållbarheten ses som ett villkor.
Det innebär bland annat att konsumtionen av icke förnybara resurser måste
minimeras och att mängden koldioxid som släpps ut i atmosfären måste minskas
(se t ex Åkerman m fl 2000 och Söderlind 1998). I ett storstadsområde kan därför
ett resmönster som baseras i huvudsak på bilanvändning inte betraktas som
hållbart. Dessutom är flexibiliteten viktig. Ju större flexibilitet i resmönster och
färdmedelsval, desto större är chansen att de kan upprätthållas, eller anpassas, när
förutsättningarna förändras.
Studien kan ses som ett kvalitativt komplement till de mycket omfattande
kvantitativa utvärderingar som gjorts i samband med trängselskatteförsöket i
Stockholm under 2005-2006. Dessa utvärderingar har gjorts på uppdrag av
Stockholms kommuns Miljöavgiftskansli, som också varit representerat i den
referensgrupp som följt den här redovisade studien. Ett flertal rapporter från
dessa utvärderingar finns tillgängliga på www.stockholmsforsoket.se. De kvantitativa
utvärderingarna visar bland annat att antalet fordonspassager in och ut ur
innerstadsområdet per dygn minskade jämfört med föregående år med ca 19%,
eller 100.000 passager. Trafiken på Essingeleden, som var undantagen från
trängselskatt, ökade med upp till 5%, beroende på tidpunkt och plats. Likaså
ökade trafiken på Södra Länken. Personbilstrafiken var det trafikslag som
minskade mest i innerstaden, men även lastbilstrafiken minskade. Under försöket
ökade antalet miljöbilar kraftigt i Stockholm, något som delvis kan förklaras med
att de undantagits från trängselskatt, men också med förmåner vad gäller
6