Vägvisare mot en hållbar stad? - Göteborgs universitet

Den studie som redovisas här har genomförts under försökets gång.
Intervjuerna har gjorts dels under tiden med trängselavgifter, dels under tiden
med enbart förstärkt kollektivtrafik. Projektet är dessutom upplagt så att de tre
områden som valts ut för intervjuer nyligen bebyggts med bostäder.
Vi utelämnar här den historiska bakgrunden till Stockholmsförsöket helt, även
om den är nog så intressant, med villkoren för regeringsbildning, anklagelser om
svikna vallöften, etc. Vi är medvetna om att trängselskatteförsöket behöver
förklaras på flera nivåer, men räknar med att den politisk-historiska bakgrunden
kommer att studeras av andra. Vi väljer att här enbart lyfta fram en makrosociologisk
delförklaring, där försöket kan ses som resultat av en historisk
svängning, från ett samhälle som har sitt fokus på åtgärder “för” bilismen till ett
som arbetar för en reducering av bilismen. Med Ulrich Becks terminlogi skulle vi
kunna tala om en lösning som hänger ihop med och ger uttryck för en
“radikalisering” av moderniteten, där man inte längre blickar bakåt och åtgärdar
en tidigare brist, utan blickar framåt för att undvika framtida faror. Detta är en
svängning i policy som har kallats en “new realist turn” inom transportpolitiken,
och som skulle kunna innebära en “tipping point” för hela det bilbaserade
systemet, som kan medföra att även andra delar av systemet förändras (Urry
2004a). Till exempel har som redan nämnts sammansättningen av bilparken
förändrats under försöket, delvis som en följd av att så kallade miljöbilar undantagits
från avgifterna. Försäljningen av miljöbilar ökade i Stockholmsområdet
under de första sex månaderna 2006, från ca 10 % året innan, till ca 20 % av
nybilsförsäljningen. Hur stor del av detta som beror av försöket med trängselskatter
kan dock vara svårt att mäta. Försäljningen av miljöbilar har ökat i hela
landet, bland annat på grund av sänkta förmånsvärden. Dessutom har ägare av
miljöbilar i Stockholm förmånligare villkor för boendeparkering i innerstaden,
vilket också bidrar till försäljningsökningen. Samma sak gäller i Göteborgsområdet,
och även där har försäljningen av miljöbilar ökat, men inte lika mycket. I
detta sammanhang bör också nämnas att det förekommer flera olika definitioner
av vad som är en miljöbil. Stockholm och Göteborg tillämpar till exempel olika
definitioner.
Stockholmsförsöket består av tre delar och två faser: Fas I med förstärkt
kollektivtrafik och utbyggnad av infartsparkeringar, och Fas II med förstärkt
kollektivtrafik, trängselskatter och utbyggnad av infartsparkeringar. Under hela
försöksperioden förstärktes kollektivtrafiken, bland annat genom inköp av 197
nya bussar. Dessa används både för att förstärka trafiken på redan befintliga
linjer, och för att öppna 16 helt nya busslinjer. De flesta av dessa är direktlinjer
mellan förorter och centrum under rusningstrafik, där resenärerna kan stiga på
8