68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...

Vänsterpartiets yrkanden
Budgetdirektiv 2004 med flerårsplan
Överbudspolitik
Inför valet 2002, precis som inför valet 1998 stod vård och omsorg i fokus hos de flesta
partier. När Vänsterpartiet ville avsätta 10 miljoner för höjda kvinnolöner inom vård och
omsorg, höjde Göran Persson budet till 25 miljarder. När Vänsterpartiet prioriterade höjda
statsbidrag till kommuner och landsting erbjöd Lars Enqvist 10% av BNP till sjukvården.
Vänsterpartiets yrkande
- Att Landstingstyrelsen får i uppdrag att tillskriva departementet kring svårigheten att
kombinera balanskravet och att tillgodose befolkningens behov av sjukvård.
- Att Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillskriva regeringen kring trovärdighetskrisen
mellan utlovade förbättringar och situationen i det verkliga livet.
Prioriteringar
Hela 1990-talet pågick en prioriteringsutredning och sso en förankringsprocess efter
riksdagens prioriteringsbeslut, trots det finns ingen gemensam prioriteringskultur i
landstingsvärlden. Prioriteringar tillsammans med etisk reflektion i det ordinarie arbetet är
nödvändigt. Att när plånboken är tom använda prioriteringsarbetet som både osthyvel och
tårtspade kommer aldrig att ge vare sig goda resultat eller förståelse hos personal eller
befolkning.
Vänsterpartiets yrkande
- Att ett sammanhållet landstingsgemensamt arbete för prioriteringar presenteras inför
budget och flerårsplan.
Befolkningsperspektivet
Många medborgare upplever att det är svårt att nå Landstingets olika verksamheter. Att skapa
sjukvårdsrådgivning, kökansli eller införa nya kanaler att nå hälso- och sjukvården är bra.
Men det personliga mötet mellan patient och vårdgivare är ändock avgörande för förtroendet
och uppfattningen om Landstinget.
Landstinget måste bli bättre på att, både i telefon och i det personliga mötet i våra
verksamheter, möta och bemöta patienten.
Vänsterpartiets yrkande
- Öka insatserna för att fördjupa kunskapen i patientnära bemötandefrågor.
Samverkan och närsjukvård
För medborgarna ska huvudmannaskapet inte spela någon roll. Med den medicinsktekniska
utvecklingen, allt fler äldre och multisjuka och bristande resurser finns många anledningar
som gör ökad samverkan nödvändig. Samverkan måste ske på högspecialiserad nivå men
också på lokal nivå kring basal, nära vård och omsorg.
Begreppet ”närsjukvård” får inte bli en täckmantel för att fokusera på speciallistsjukvård på
läns eller regionnivå. Den nära vården, distriktssköterskor, vårdcentraler, vanlig tandvård och
vård i hemmet mfl, är grunden i vård och omsorgsarbetet.