68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...

Budgetdirektiv 2004-2006
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna.
Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner
och landsting, till följd av ett växande resursbehov och att de kommunala
skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen.
Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas och landstingens
ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter och man kan inte räkna
med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen.
I och med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen
för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner och
landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare
gjorda bedömningar.
Landstingssektorn
Ekonomi och behov av förändring
Såväl kommuner som landsting har ökande krav och förväntningar på sig att
ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de
upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande.
Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning
vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska
problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt
underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna.
Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största
landstingen (Stockholm och Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 %
av det totala underskottet.
Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis
snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är
44 % mer än 1997.
Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda
bolag har under perioden 1998-2002 ökat med drygt 11 500 eller 4,8 %.
Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen
varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare
ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad,
dvs fler heltider och färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron
ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron.
I den prognos för åren 2003-2006 som Landstingsförbundet redovisar, konstateras
att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen.
Mellan 2003-2006 uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag)
till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till
2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder
och nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar
som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6
4 (31)
2003-05-05