Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Biståndsarkitekturen har under 2000-talet förändrats<br />
<strong>och</strong> utvecklingssamarbetet går alltmer<br />
mot stöd <strong>av</strong> sektorprogram <strong>och</strong> nationella initiativ.<br />
Behov <strong>av</strong> <strong>skogligt</strong> <strong>kunnande</strong> i utlandet<br />
Den kanske tydligaste trenden inom både jord<strong>och</strong><br />
skogsbruk är den ökande konkurrensen<br />
om mark i kombination med snabbt ökande<br />
konsumtion <strong>av</strong> mat <strong>och</strong> träfiber, både för ved<strong>och</strong><br />
massabaserade konsumtionsprodukter <strong>och</strong><br />
för energi, i u-länder. Privata investerare börjar<br />
åter bli intresserade <strong>av</strong> ”konventionell” produktion<br />
<strong>av</strong> skog i till exempel Afrika. Sedan flera år<br />
pågår en markant förskjutning <strong>av</strong> skogsindustriella<br />
nyetableringar <strong>från</strong> de tempererade <strong>och</strong><br />
boreala delarna <strong>av</strong> världen till de subtropiska<br />
<strong>och</strong> tropiska delarna. Här finns en stor möjlighet<br />
för <strong>Finland</strong> <strong>och</strong> <strong>Sverige</strong>, med vår erfarenhet<br />
<strong>av</strong> skogsproduktion, att hjälpa till att utnyttja<br />
potentialen på rätt sätt. I samarbete med expertis<br />
<strong>och</strong> institutioner i utvecklingsländer kan<br />
vi bidra med erfarenheter <strong>från</strong> den nordiska<br />
skogsbruksmodellen <strong>och</strong> visa hur man kan dra<br />
ekonomisk, social <strong>och</strong> miljömässig nytta <strong>av</strong><br />
denna trend.<br />
En komplex trend relaterad till alla de ovan<br />
nämnda faktorerna är att internationella skogsfrågor<br />
blir alltmer politiserade <strong>och</strong> konfliktbaserade.<br />
Detta har många orsaker: skogens<br />
reella eller förmenta globala betydelse som råvarukälla<br />
<strong>och</strong> miljöstabilisator, den snabba <strong>av</strong>skogningen<br />
som trots detta sker, de ofta mycket<br />
oklara ägande- <strong>och</strong> nyttjanderättsförhållandena<br />
kring skog i framförallt utvecklingsländer,<br />
skogsresurser som drivkraft bakom regionala<br />
konflikter <strong>och</strong> korruption, svag lagstiftning <strong>och</strong><br />
policies som inte följs, med flera. För skogsnationer<br />
som <strong>Finland</strong> <strong>och</strong> <strong>Sverige</strong>, som båda har<br />
stora intressen att försvara inom industri <strong>och</strong><br />
handel med skog <strong>och</strong> skogsbaserade produkter,<br />
<strong>och</strong> dessutom ambitionen att bidra till globala<br />
miljöfrågors lösning, är det <strong>av</strong> yttersta vikt att<br />
det finns en resursbas med kunskaper om nationers<br />
<strong>och</strong> aktörers agerande. T ex bör förståelsen<br />
öka för u-länders kr<strong>av</strong> över hur naturresurser<br />
ska brukas när länderna inte erbjuds tillräcklig<br />
kompensation för ekonomiska förluster på<br />
grund <strong>av</strong> icke optimalt resursutnyttjande.<br />
Trender inom skogsforskningen är mångfacetterade<br />
<strong>och</strong> långt i<strong>från</strong> entydiga, men enligt<br />
International Union of Forest Research<br />
Organisations (IUFRO) kan fem mer eller<br />
mindre integrerade områden urskiljas: 1) Skogar<br />
för människor, 2) Skogar <strong>och</strong> klimatförändringar,<br />
3) Skog <strong>och</strong> Bioenergi, 4) Skog <strong>och</strong><br />
bevarande <strong>av</strong> biologisk mångfald, 5) Skog <strong>och</strong><br />
vatten. Under många år har den ”traditionella”<br />
skogsforskningen, det vill säga skogsproduktion,<br />
skötsel, skogsskydd, inventering <strong>och</strong> planering,<br />
gått på sparlåga <strong>och</strong> i värsta fall fått<br />
kraftigt minskade anslag. Det finns alltmer<br />
uppenbara behov <strong>av</strong> att kraftigt öka skogsproduktionen<br />
i Syd <strong>och</strong> på sikt även i Nord, både<br />
för ved <strong>och</strong> energi <strong>och</strong> som inkomstkälla för<br />
folk, företag <strong>och</strong> nationer, <strong>och</strong> för miljön. Detta<br />
kommer att tvinga fram ett behov <strong>av</strong> att åter<br />
prioritera forskning kring produktion, skötsel<br />
<strong>och</strong> skydd <strong>av</strong> framförallt skogs planteringar.<br />
Med <strong>Finland</strong>s <strong>och</strong> <strong>Sverige</strong>s långa <strong>och</strong> framgångsrika<br />
tillämpade forskning rörande våra<br />
ganska ”enkla” skogar har vi potentiellt mycket<br />
att bidra med inom dessa områden <strong>och</strong> det är<br />
mot den bakgrunden lämpligt att arbeta vidare<br />
med en gemensam forskarskola kring bland annat<br />
restaurering <strong>och</strong> tropiska planteringar. Här<br />
finns också stora behov <strong>och</strong> möjligheter för ett<br />
ökat samarbete inom Norden.<br />
Åtgärder <strong>och</strong> förslag<br />
För att vi ska kunna hävda oss på exportmarknaden<br />
för tjänster inom området skoglig know-<br />
10 Kungl. Skogs- <strong>och</strong> Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012
Change language