Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

Om siktet är inställt
på att börja arbeta internationellt
är rekommendationen
att så tidigt som
möjligt skaffa erfarenhet.
Korta tjänster som
Associate Professional
Officer (APO) eller Junior
Professional Officer
(JPO) är exempel på utmärkta inkörsportar.
Trots att information sprids råder det också
okunskap om arbetsmöjligheterna utomlands.
Universitet och högskolor borde i det här avseendet
kunna stärka sin assisterande och marknadsförande
roll för nyss utexaminerad arbetskraft
som är intresserad av jobb utomlands.
Lärarna kan göra mycket för att stimulera intresset
för uppbyggande av internationella erfarenheter
och uppdrag utomlands.
Inom skogssektorn finns en bristfällig
uppfattning om de internationella ärendenas
betydelse och vikten av kunskapsutbyte. Den
nordiska kapaciteten för internationell kompetensförsörjning
har inte ökat i samma takt
som omvärldens kapacitet. Företagen har skurit
kraftigt i staberna och köper exempelvis i
allt högre grad in analystjänster från ett mindre
antal aktörer. Därmed finns en ökad risk för en
endimensionell bild av omvärlden.
Mitt bästa råd att våga
ta ut svängarna… Åk iväg och
skaffa erfarenhet. Erfarenheter som gör
att du sticker ut kan vara det som avgör
att du får framtida jobb! 4
Flera faktorer påverkar
flödet av skogliga
akademiker över gränserna.
Fortfarande finns
inget nätverk i Norden
som fångar upp personer
med utlandserfarenhet,
delvis beroende på att det
inte anses vara en merit
att ha arbetat utomlands. Intervjuerna visade
även att arbetsmarknaden är stark i Norden,
samtidigt som det anses svårt att komma tillbaka
till den nationella arbetsmarknaden efter
en utlandsvistelse. Den låga lönenivån för akademiker
medför också att hushållet behöver två
löner för att försörja familjen. Akademikerna
känner dessutom inte alltid till de fördelaktiga
paket med pensioner och försäkringar som internationella
organisationer och även nordiska
företag erbjuder utlandsanställda.
Ingemarson et al. (2008) visar att de största
hindren för utlandsarbete är familjesituationen,
risken att tappa både det sociala och professionella
nätverket hemma, samt liten kunskap om
internationella erbjudanden och organisationer.
Dessutom spelar språkkunskaper och fritidsintressen
in. En internationell karriär kräver en
intresserad familj om man inte enbart har ett
intresse att jobba med dessa frågor i hemlandet.
Tabell 4. Begränsande faktorer för att spendera en längre tid utomlands (Ingemarson et al., 2008).
Begränsande faktorer för att spendera en längre tid utomlands (de tre viktigaste).
Familjesituationen 119 22.7 %
Riskerar tappa det sociala nätverket hemma 53 10.1 %
Riskerar tappa nätverket hemma för den framtida karriären 47 9.0 %
Fritidsintressen (idrott, jakt, hund m m) 70 13.4 %
Liten kunskap om internationella organisationer 47 9.0 %
Liten kunskap om internationella erbjudanden 84 16.0 %
Språkkunskaper 56 10.7 %
Sverige erbjuder den mest stimulerande karriären 48 9.2 %
26 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012