Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

samma framtidsutsikter är förknippade med
de stora globala skogs- och energiföretagen av
vilka en del befinner sig i nordisk ägo. Också
internationella multilaterala biståndsaktörer erbjuder
nya stora arbetsfält inom områden som
skog, klimat, energi, biologisk mångfald och
inte minst rörande samspelet mellan ekologiska,
ekonomiska och sociala aspekter.
För att främja exporten och spridningen av
vårt skogliga kunnande behövs det samordnade
åtgärder med tydliga målformuleringar
inom flera områden. Ju fler nordiska företag
och skogligt utbildade experter som verkar och
är framgångsrika i internationella miljöer, desto
större är möjligheterna till ökad export av skogligt
kunnande. Statligt stödda forsknings- och
utbildningsinstitutioner bör avsätta medel för
att bygga upp en kompetensreserv. Ett alternativ
är att arbeta med en kompetensreserv genom
olika former av tankesmedjor, i likhet med den
amerikanska och brittiska modellen.
Avslutningsvis rekommenderar vi att ovanstående
slutsatser inklusive bakomliggande argumenteringar
används för att skapa konkreta
nationella förteckningar över åtgärder som behövs
i Sverige och Finland för att ytterligare
främja exporten av vårt skogliga kunnande.
Helst bör en sådan förteckning över prioriterade
åtgärder förankras hos berörda myndigheter
och organisationer genom ett fortsatt samarbete,
bland annat inom de existerande referensgrupperna.
Sammanfattning över vad som bör prioriteras i inledningsskedet:
• Starta en nordisk forskarskola (innehållande element om skogsföryngring/skogsrestaurering,
agroforestry, restaurering, snabbväxande planteringar, bondeskogsbruk).
• Ta upp en diskussion med politikerna om att satsa på fler JPO-/BBE-tjänster för den gröna
sektorn, exempelvis vid CGIAR-institut, nordiska projekt, internationella tankesmedjor och
FN-organisationer.
• Lyfta upp en diskussion om utveckling och innehåll av ett ”modernt” skogsbistånd.
• Öka samordningen av det internationella forsknings- och institutionsarbetet, gärna tvärsektoriellt
samarbete rörande sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter.
• Satsa på projekt inom restaurering av degraderad mark och bondeskogsbruk.
• Regionala projekt för förstärkning av skogsinventeringarna och skogsteknikerutbildningen i
Afrika.
• Fortsätta lokalt samarbete med till exempel African Forest Forum (AFF) för att diskutera hur
de nordiska länderna på bästa sätt kan stödja uppbyggnaden av uthålligt skogsbruk i Afrika.
• Bredda rekryteringen och integrera internationella perspektiv i de skogliga utbildningarna.
• Starta en samnordisk kurs inom internationellt skogsbruk.
• Identifiera utomnordiska examensarbeten och praktikplatser i samarbete med hela sektorn.
• Visa på internationella karriärvägar och följ upp mentorsprogrammen.
• Skapa nationella förteckningar över åtgärder som behövs i Sverige respektive Finland.
• Följa upp åtgärdsförslag genom nationella referensgrupper.
66 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012