Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
menterat på 1990-talet. En mera permanent<br />
frågeställning gäller hur mycket förändring det<br />
går att få till stånd genom ett tekniskt väl utfört<br />
projekt- <strong>och</strong> planeringsarbete, som i slutändan<br />
inte kan omsättas i praktiken <strong>av</strong> svaga nationella<br />
skogsförvaltningar i utvecklingsländerna.<br />
Den senaste skogliga utvärderingen i <strong>Finland</strong><br />
(Mustalahti 2011) visar också att den <strong>av</strong>sedda<br />
ekonomiska nyttan <strong>av</strong> biståndsarbete inte alltid<br />
uppnås, medan bättre framsteg ofta har mätts<br />
på det sociala <strong>och</strong> miljömässiga planet.<br />
Kopplingen mellan den inhemska konsultsektorn<br />
<strong>och</strong> det praktiska utvecklingsarbetet<br />
har försvagats på flera sätt. Tidigare omsattes<br />
mycket <strong>av</strong> insatserna genom direkta konsultuppdrag,<br />
medan biståndsresurserna i ökande<br />
utsträckning sedan 1990-talet har kanaliserats<br />
bland annat som direkta budgetbidrag till<br />
länderna. Detta har lett till att den inhemska<br />
skogliga kunskapsbasen, som varit kraftigt förankrad<br />
i konsultföretagen <strong>och</strong> deras nätverk <strong>av</strong><br />
experter, kontinuerligt har försvagats. I slutet <strong>av</strong><br />
1980-talet var omständigheterna gynnsamma i<br />
<strong>Finland</strong> också i <strong>och</strong> med exempelvis volontärsprogrammet,<br />
som för rätt många <strong>av</strong> dagens internationella<br />
konsulter betydde de ”första årens<br />
erfarenhet” <strong>och</strong> vägen ut till en internationell<br />
karriär. Ett liknande system, som skulle underlätta<br />
införskaffandet <strong>av</strong> tidiga yrkeserfarenheter<br />
utomlands, saknas idag i <strong>Finland</strong> i samma skala.<br />
Möjligheterna begränsar sig till APO- <strong>och</strong><br />
JPO-poster, vilka till antalet inte alls ligger på<br />
den nivå som vore behövligt.<br />
3.8. Utvecklingssamarbetets roll<br />
i <strong>Sverige</strong><br />
Utvecklingen i <strong>Sverige</strong> har varit minst lika<br />
bekymmersam som i <strong>Finland</strong> gällande upprätthållandet<br />
<strong>av</strong> en tillräckligt stark nationell<br />
yrkeskår <strong>av</strong> skogsexperter för uppdrag i internationellt<br />
utvecklingssamarbete.<br />
<strong>Sverige</strong>s Politik för Global Utveckling<br />
(PGU) inbegriper en samstämmighetspolitik<br />
som omfattar samtliga politikområden. I<br />
<strong>Sverige</strong> samordnas sektorsövergripande internationella<br />
skogspolitiska frågor på regerings<strong>och</strong><br />
myndighetsnivå. Utrikesdepartementet<br />
ansvarar för utvecklingsfrågorna, Landsbygdsdepartementet<br />
för skogsbruksfrågorna, Miljödepartementet<br />
för miljö <strong>och</strong> klimatfrågor,<br />
medan Näringsdepartementet ansvarar för<br />
industrifrågorna. Samråd äger rum mellan<br />
regeringskansliet <strong>och</strong> skogsnäringen samt<br />
övriga intressenter inom skogliga internationella<br />
frågor <strong>och</strong> EU-frågor. Förutom samarbetet<br />
inom Forest Europe (The Ministerial<br />
Conference on the Protection of Forests in<br />
Europe, MCPFE), FAO:s regionala verksamhet<br />
samt Trävarukommitten, så finns det regionala<br />
samarbeten för Östersjöregionen, för<br />
Barentsområdet <strong>och</strong> mellan de nordiska länderna.<br />
När <strong>Sverige</strong> engagerades i internationellt<br />
biståndssamarbete på 1960-talet initierades ett<br />
program för att bygga upp kapacitet. Inom<br />
Sidas dåvarande Lantbruksbyrå rekryterades<br />
ett stort antal Associate Experts <strong>och</strong> Junior<br />
Professional Officers (JPO) till FAO. Under biståndets<br />
inledningsfas utvecklades ett samarbete<br />
med universiteten <strong>och</strong> Sida satsade också på<br />
att involvera samhället i stort. Det etablerades<br />
till exempel rådgivande grupper för olika sektorer,<br />
inklusive skog, vilket innebar att Sida höll<br />
kontakt med näringen <strong>och</strong> den svenska delen<br />
<strong>av</strong> sektorn. På 1970-talet bedömdes det extra<br />
viktigt att en person fick erfarenhet <strong>av</strong> att arbeta<br />
i ett land med fattigdom, svårt klimat <strong>och</strong><br />
en främmande kultur. Ett stort antal svenska<br />
skogsexperter sändes ut för två till tre års arbete<br />
i länder som Etiopien, Indien, Nicaragua,<br />
Tanzania <strong>och</strong> Vietnam. På 1980-talet byggdes<br />
resursbasen upp främst genom rekrytering <strong>av</strong><br />
ett stort antal Junior Professional Officers till<br />
<strong>Export</strong> <strong>av</strong> <strong>skogligt</strong> <strong>kunnande</strong> <strong>från</strong> <strong>Finland</strong> <strong>och</strong> <strong>Sverige</strong> 35
Change language