Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

teringen av REDD+ är stor. Det finns en reell
”risk” att de nordiska biståndsmyndigheterna
går till NGOs och tankesmedjor utanför våra
länder, vilka har en förmåga att mindre blygsamt
deklarera sin kompetens. Alternativet
vore naturligtvis att bidra till att utnyttja befintlig
och bygga upp ny kompetens i Sverige
och Finland för att aktivt delta i samarbete med
u-länder kring restaurering och andra stora problem.
Det är därför av vikt för den nordiska
resursbasen och institutionerna att visa och
marknadsföra den kompetens som finns inom
landet.
Den kanske tydligaste trenden inom både
jord- och skogsbruk, som belystes ovan, är den
ökande konkurrensen om mark i kombination
med snabbt ökande konsumtion av mat och
träfiber, både för ved- och massabaserade konsumtionsprodukter
och för energi, i u-länder.
Privata investerare börjar åter bli intresserade
av ”konventionell” produktion av skog i till
exempel Afrika. Det gäller framförallt planteringar
av snabbväxande arter. Det finns en stor
utvecklingspotential för u-länderna att svara
för en ökande andel av den globala biomassaproduktionen,
men det kan också skapa både
sociala och miljömässiga problem. Här finns
en stor möjlighet för Finland och Sverige, med
vår relevanta erfarenhet av skogsproduktion, att
hjälpa till att utnyttja potentialen på rätt sätt. I
samarbete med expertis och institutioner i utvecklingsländer
kan vi bidra till att plocka erfarenheter
från den nordiska skogsbruksmodellen
och visa hur man kan dra ekonomisk, social och
miljömässig nytta av denna trend.
4.5. Skogsfrågor, politik och konflikter
En komplex trend relaterad till alla de ovan
nämnda faktorerna är att internationella skogsfrågor
blir alltmer politiserade och konfliktbaserade.
Detta har många orsaker: skogens
reella eller förmenta globala betydelse som råvarukälla
och miljöstabilisator, den snabba avskogningen
som trots detta sker, de ofta mycket
oklara ägande- och nyttjanderättsförhållandena
kring skog i framförallt utvecklingsländer,
skogsresurser som drivkraft bakom regionala
konflikter och korruption, svag lagstiftning
och policies som inte följs, med flera (Persson,
2006).
Detta leder ofta till konfrontation och förenklade
motsättningar i internationella diskussioner
och bilaterala relationer, exempelvis
mellan skog och jordbruk, mellan produktion
och miljö, mellan stat och lokalbefolkningar,
mellan internationell skogsindustri och lokalt
utnyttjande, mellan nationell suveränitet och
internationella överenskommelser med mera.
I många av dessa internationella konflikter
intar såväl regeringar som andra aktörer ofta
ståndpunkter som mer syftar till att tillfredsställa
egna, inhemska opinioner och parter än
att hitta lösningar som är acceptabla för alla
inblandade.
För skogsnationer som Finland och Sverige,
som båda har stora intressen att försvara inom
industri och handel med skog och skogsbaserade
produkter, och dessutom ambitionen att
bidra till globala miljöfrågors lösning, är det av
yttersta vikt att det finns en resursbas med kunskaper
om nationers och aktörers agerande. Till
exempel borde förståelsen öka för den djupa
misstro och irritation som finns i många u-länder
när krav framställs över hur naturresurser
ska användas utan att länderna erbjuds kompensation
för ekonomiska förluster på grund av
icke optimalt resursutnyttjande. En stor utmaning
för REDD+ är hur kompensationen ska
fördelas lokalt utan att konflikter uppstår när
lokalbefolkningen får minskade möjligheter att
optimalt nyttja naturresursen skog på grund av
att fokus istället ligger på uppbyggnad av kolförrådet.
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige 45