Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

Det tar tid att bygga upp förtroende, men
dåliga exempel och misstag kan på kort tid
rasera möjligheterna till nya projekt och uppdrag.
Flera organisationer försöker nu förstärka
sin internationella verksamhet, såsom en
del skogsindustriföretag, LRF Skogsägarna,
Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter
MTK, Sveriges Lantbruksuniversitetet
(SLU), Skogsbrukets Utvecklingscentral Tapio
och Skogsforskningsinsitutet Metla. Branschen
är dock fragmenterad och flera aktörer med lång
erfarenhet inom skogsbrukets konsultbransch
har upphört med sin verksamhet. I och med att
skogssektorns relativa betydelse minskar, kan
också möjligheterna för en fortsatt export av
skoglig know-how reduceras.
Å andra sidan finns det långt gående enighet
om att våra länder representerar ett mycket
brett skogligt kunnande, som är mångsidigt och
grundar sig på högklassig utbildning och omfattande
forskning. Skogsbranschen har också
en stark samhällelig förankring och åtnjuter ur
ett internationellt perspektiv ett gott förtroende
som aktör. Ur den synvinkeln är utgångspunkten
för spridande och export av skogligt kunnande
gynnsam.
Skogsbranschens kunnande uppvisar alltså
god exportpotential som emellertid till en del
är outnyttjad. Exportpotentialen är speciellt
stor på områden såsom planering, inventering,
integrering av skydd och andra markanvändningsformer,
effektiva teknologiprocesser, utbildning,
samt småskaligt familjeskogsbruk.
En svår, men viktig, uppgift är att skapa en
bild av efterfrågan för internationellt skogligt
kunnande. För att vara konkurrenskraftig och
förberedd på utlandsarbetet krävs uppgifter
över mottagarnas kommande behov av skoglig
know-how. Vid en sådan utvärdering bör, förutom
ländernas behov, bland annat den globala
skogspolitikens utveckling beaktas. Skogarnas
roll inom restaurering av landskap och dess roll
för att motverka klimatförändringen är mycket
stor.
De förändrade värderingarna som anknyter
till skogen har inverkan på vilka utmaningar
de utbildade inom skogsbranschen kommer att
möta. Skogarna är inte bara råvara för cellulosaoch
trävaruindustrin, utan även intresset för trä
som råvara för biobränsleförädling och biokemiska
produkter har betonats. Samtidigt har
skogarnas samhälleliga värden för rekreation,
biodiversitet och mångbruk förstärkts i takt
med den samhällspolitiska utvecklingen och
den större befolkningstätheten i städerna. Den
framtida skogssektorn antas med sin förändrade
inriktning erbjuda nya typer av arbetsuppgifter
för högutbildade inom skogsbranschen.
Speciellt så kallade gröna arbetsplatser (green
jobs) kommer enligt undersökningar från FN
och andra samarbetsorgan att öka inom skogsbranschen,
bland annat inom återbeskogning,
agroforestry och främjande av hållbart skogsbruk.
3.2. Begränsande faktorer
Inställningen till karriären och att skaffa färdigheter
som behövs för internationella uppdrag
varierar mycket. Omvärldsanalys är idag
nödvändigt även för arbete på hemmaplan.
Förvånande är att en stor andel svenska och finska
skogliga studenter inte har, och under studierna
inte heller vill skaffa sig, internationell
kompetens. Dock bör det noteras att det hos
ett mindre antal personer alltid finns ett stort
internationellt intresse. Bland universitets- och
yrkeshögskolestuderande på skogliga utbildningar
i Finland uppgav 55 % respektive 35 %
att de var intresserade av internationellt arbete.
I Sverige visar enkätstudien (Ingemarson et al.
2008) att intresset för att arbeta med internationella
frågor från Sverige var större än för
att arbeta utomlands (51 % respektive 34 %).
24 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012