Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

More documents

Recommendations

Info

framhålla vår modells förträfflighet, men från miljöhåll riktas ofta kritik mot den ”nordiska skogsbruksmodellen”. Skogssektorn i Norden kan dock uppvisa 150 år av restaurering med en utveckling från ett exploaterande skogsbruk till ett uthålligt förvaltningssystem. Utvecklingen av dagens brukande och äganderättssystem har skett under flera hundra år. Dessa erfarenheter i kombination med ständig uppföljning samt utveckling av kunskap och metoder har stort värde i ett internationellt perspektiv. I Sverige och Finland missköttes skogarna under 1800-talet. I slutet av seklet befann sig skogarna i en ”all time low” på grund av svedjebruk, betning, tjärbränning och misskötsel. internationella samhället mycket Sverige behöver det Redan i mitten av mer än det behöver oss. 2 1800-talet uttrycktes stor oro för skogarna och en intensiv politisk diskussion ägde rum under kommande decennier. År 1903 fick Sverige sin första moderna skogsvårdslag och Finland fick sin 1917, då landet blev självständigt. Dessa första lagar innebar främst föryngringsplikt efter avverkning. Steg för steg ökade kraven i de båda länderna fram till 1980-talet, varefter kraven på produktion har minskat och kraven på ”miljö” och andra aspekter har ökat. Här bör dock noteras att utvecklingen främst har skett ”bottom-up”. Från skogsmyndighetens sida har dialog och utbildning legat i fokus i stället för påbud, som varit modellen i flertalet andra europeiska länder. Utbildning och förankring i samarbete med institutioner och inte minst skogsägarnas egna föreningar har varit framgångsreceptet för den nordiska modellen. Skogspolitiken har utformats i en väl utvecklad dialog med olika grupper och den har följt utvecklingen i samhället samtidigt som den syftat till långsiktighet. Konsensus har eftersträvats, regelverken har varit stabila och olika aktörers roller har varit tydliga. Skogssektorn har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av den svenska och finska landsbygden. Bondeskogsbruket, med tydliga äganderätter och uppbyggnaden av skogsägarnas egna föreningar och rådgivningsorganisationer, har varit viktigt för utvecklingen. Skogen gav arbete framförallt under vinterhalvåret och självägande bönder skapade stabilitet i samhällsutvecklingen. Tidigt gav skogen inkomster genom försäljning av ved och efterhand ökande mängder av olika sortiment av industriråvara. Dessa inkomster investerades bland annat i bättre jordbruksteknik och utbildning av barn och ungdom på landsbygden. Det är knappast någon överdrift att hävda att skogsbruket lyft landsbygden i Sverige och Finland ut ur fattigdomen. De industrier som etablerades i tätorter har också haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I övriga europeiska länder har skogen inte haft samma betydelse. I till exempel i Storbritannien, Danmark och Nederländerna har skogen omvandlats till jordbruksmark eller degraderats sedan en lång tid tillbaka. Restaureringen av skogarna har också varit svårare på grund av högre befolkningstäthet. I dessa länder är målet med skogsbruket i högre grad ”skydd” och den egna utvecklingen har ofta varit mycket toppstyrd. I Norden har miljörörelserna en viktig roll att spela men de är inte dominerande, även andra intresseorganisationer har haft en viktig roll i utvecklingen. De nordiska länderna byggde tidigt upp metoder för uthållig avkastning. Marknadslösningar har eftersträvats och ett utvecklat virkesmätningssystem har skapat förtroende mellan virkesmarknadens parter. Nationella inventeringar 16 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012
Förutsättningarna för skogsbruk varierar i olika delar av världen. TDT55 tillverkas fortfarande i Petrozavodsk. Foto: Mats Nordberg. har gett ett pålitligt faktaunderlag i nära samarbete med forskningsinstitut. I många andra länder har detta inte skett och det har ofta blivit problem med långsiktig förvaltning och virkesförsörjning. Befolkningen har helt enkelt inte sett värdet i skogen eller känt ett ansvar för den, vilket lett till att annan markanvändning har tagit över när skogen avverkats. I Ryssland och Kina finns en särskilt stor potential i utvecklandet av skogsbruket, men institutionella begränsningar föreligger. Byggande och underhåll av skogsbilvägar, virkesdrivning, transport av virke, fabriksflöden och skogsföryngring är aktuella teman för framtida insatser. Kunskaper inom bioenergi, klimat, miljö, ekonomi och även kommunikation behövs i högre grad än tidigare. Behoven ser liknande ut på de flesta kontinenter. Globalt sett ökar medelklassen mycket snabbt, vilket kommer att leda till konflikter om naturresurserna både på regional och på lokal nivå. För att tillgodose världens behov av energi, mat och produkter måste även produktionsaspekterna beaktas, eller snarare såväl produktions- och miljö- som sociala aspekter. Den största produktionsökningspotentialen ligger hos utvecklingsländerna och här är efterfrågan på det nordiska tekniska skogliga kunnandet mycket stor både inom förädlings- och avverkningssystem. Globaliseringen påverkar den nordiska skogssektorn genom ett ökande inbördes beroende mellan internationella nätverk och ekonomiområden. Skogsbranschen har internationaliserats mycket snabbt och nordis ka skogsklusterföretag hör nu till de största världsomfattande aktörerna inom sitt område. Skogsindustrins investeringar i utlandet har fört dem allt närmare konsumenterna i de växande ekonomierna. De nya producentländerna i Asien och Sydamerika konkurrerar förutom genom de förmånliga produktions- och råvarukostnaderna också med starkt lokalt kunnande, toppteknologi och innovationer. Faktorer som på sikt kan komma att åter skapa förutsättningar för investeringar i norr är välorganiserade samhällen, fortsatt ledande forskning, en stabil och konkurrenskraftig energimarknad samt tillgången på mark. Globaliseringen syns inte enbart i industrins prioritering av investeringar och nätverk utomlands, utan också i den globala klimatpolitiken; energi- och vattenfrågor integreras allt mer i skogsbranschen genom internationella politiska skogs- och miljöprocesser. Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige 17
Page 1 and 2: Export av skogligt kunnande från F
Page 3 and 4: Export av skogligt kunnande från F
Page 5 and 6: 4.2. Skogen, miljön och internatio
Page 7 and 8: skogsexperter verksamma i Afrika, i
Page 9 and 10: Sammanfattning Denna rapport är re
Page 11 and 12: how måste mer stöd ges i form av
Page 13 and 14: 1. Inledning 1.1. Samarbetet mellan
Page 15: Vi står inför en oförutsägbar f
Page 19 and 20: Många experter med erfarenhet frå
Page 21 and 22: nationella skogsfrågor, dels som e
Page 23 and 24: Tabell 2. SWOT-analys av export av
Page 25 and 26: Motivationen och intresset för int
Page 27 and 28: En finsk undersökning (Forstmästa
Page 29 and 30: Å andra sidan är medelåldern fö
Page 31 and 32: Tabell 6. Fackförbundens enkät om
Page 33 and 34: processer. Som konsult kan man arbe
Page 35 and 36: menterat på 1990-talet. En mera pe
Page 37 and 38: antal statliga myndigheter i bistå
Page 39 and 40: 4. Behov av skogligt kunnande i utl
Page 41 and 42: De internationella resursbehoven f
Page 43 and 44: FOREST AND LANDSCAPE RESTORATION OP
Page 45 and 46: teringen av REDD+ är stor. Det fin
Page 47 and 48: om fiber och påskyndar samtidigt u
Page 49 and 50: 5. Åtgärder och förslag som frä
Page 51 and 52: Politisk support är avgörande fö
Page 53 and 54: krävs för att leverera ett bättr
Page 55 and 56: Att ta fram skogsbranschens interna
Page 57 and 58: för unga. Knappheten på inkörspo
Page 59 and 60: • Byskogsbruk (community-based ma
Page 61 and 62: li mera gränsöverskridande finns
Page 63 and 64: Tabell 8. Intresse för olika inter
Page 65 and 66: 6. Slutsatser och uppföljning Sver
Page 67 and 68:
Referenser Båge, L. 2011. Genomlys
Page 69 and 70:
Akronymer och förkortningar AFF Af
Page 71 and 72:
Utgivna nummer av Kungl. Skogs- och
show all

Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?