Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
framhålla vår modells förträfflighet, men <strong>från</strong><br />
miljöhåll riktas ofta kritik mot den ”nordiska<br />
skogsbruksmodellen”. Skogssektorn i Norden<br />
kan dock uppvisa 150 år <strong>av</strong> restaurering med<br />
en utveckling <strong>från</strong> ett exploaterande skogsbruk<br />
till ett uthålligt förvaltningssystem.<br />
Utvecklingen <strong>av</strong> dagens brukande <strong>och</strong> äganderättssystem<br />
har skett under flera hundra år.<br />
Dessa erfarenheter i kombination med ständig<br />
uppföljning samt utveckling <strong>av</strong> kunskap <strong>och</strong><br />
metoder har stort värde i ett internationellt<br />
perspektiv.<br />
I <strong>Sverige</strong> <strong>och</strong> <strong>Finland</strong> missköttes skogarna<br />
under 1800-talet. I slutet <strong>av</strong> seklet befann<br />
sig skogarna i en ”all<br />
time low” på grund <strong>av</strong><br />
svedjebruk, betning, tjärbränning<br />
<strong>och</strong> misskötsel. internationella samhället mycket<br />
<strong>Sverige</strong> behöver det<br />
Redan i mitten <strong>av</strong> mer än det behöver oss. 2<br />
1800-talet uttrycktes stor<br />
oro för skogarna <strong>och</strong> en<br />
intensiv politisk diskussion ägde rum under<br />
kommande decennier. År 1903 fick <strong>Sverige</strong> sin<br />
första moderna skogsvårdslag <strong>och</strong> <strong>Finland</strong> fick<br />
sin 1917, då landet blev självständigt. Dessa<br />
första lagar innebar främst föryngringsplikt<br />
efter <strong>av</strong>verkning. Steg för steg ökade kr<strong>av</strong>en i<br />
de båda länderna fram till 1980-talet, varefter<br />
kr<strong>av</strong>en på produktion har minskat <strong>och</strong> kr<strong>av</strong>en<br />
på ”miljö” <strong>och</strong> andra aspekter har ökat. Här<br />
bör dock noteras att utvecklingen främst har<br />
skett ”bottom-up”. Från skogsmyndighetens<br />
sida har dialog <strong>och</strong> utbildning legat i fokus i<br />
stället för påbud, som varit modellen i flertalet<br />
andra europeiska länder. Utbildning <strong>och</strong> förankring<br />
i samarbete med institutioner <strong>och</strong> inte<br />
minst skogsägarnas egna föreningar har varit<br />
framgångsreceptet för den nordiska modellen.<br />
Skogspolitiken har utformats i en väl utvecklad<br />
dialog med olika grupper <strong>och</strong> den har följt utvecklingen<br />
i samhället samtidigt som den syftat<br />
till långsiktighet. Konsensus har eftersträvats,<br />
regelverken har varit stabila <strong>och</strong> olika aktörers<br />
roller har varit tydliga.<br />
Skogssektorn har haft en mycket stor betydelse<br />
för utvecklingen <strong>av</strong> den svenska <strong>och</strong><br />
finska landsbygden. Bondeskogsbruket, med<br />
tydliga äganderätter <strong>och</strong> uppbyggnaden <strong>av</strong><br />
skogsägarnas egna föreningar <strong>och</strong> rådgivningsorganisationer,<br />
har varit viktigt för utvecklingen.<br />
Skogen g<strong>av</strong> arbete framförallt under<br />
vinterhalvåret <strong>och</strong> självägande bönder skapade<br />
stabilitet i samhällsutvecklingen. Tidigt g<strong>av</strong><br />
skogen inkomster genom försäljning <strong>av</strong> ved <strong>och</strong><br />
efterhand ökande mängder <strong>av</strong> olika sortiment<br />
<strong>av</strong> industriråvara. Dessa inkomster investerades<br />
bland annat i bättre jordbruksteknik<br />
<strong>och</strong> utbildning<br />
<strong>av</strong> barn <strong>och</strong> ungdom<br />
på landsbygden. Det är<br />
knappast någon överdrift<br />
att hävda att skogsbruket<br />
lyft landsbygden i <strong>Sverige</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>Finland</strong> ut ur fattigdomen. De industrier<br />
som etablerades i tätorter har också haft en stor<br />
betydelse för ländernas utveckling.<br />
I övriga europeiska länder har skogen<br />
inte haft samma betydelse. I till exempel i<br />
Storbritannien, Danmark <strong>och</strong> Nederländerna<br />
har skogen omvandlats till jordbruksmark eller<br />
degraderats sedan en lång tid tillbaka.<br />
Restaureringen <strong>av</strong> skogarna har också varit<br />
svårare på grund <strong>av</strong> högre befolkningstäthet. I<br />
dessa länder är målet med skogsbruket i högre<br />
grad ”skydd” <strong>och</strong> den egna utvecklingen har<br />
ofta varit mycket toppstyrd. I Norden har miljörörelserna<br />
en viktig roll att spela men de är<br />
inte dominerande, även andra intresseorganisationer<br />
har haft en viktig roll i utvecklingen. De<br />
nordiska länderna byggde tidigt upp metoder<br />
för uthållig <strong>av</strong>kastning. Marknadslösningar har<br />
eftersträvats <strong>och</strong> ett utvecklat virkesmätningssystem<br />
har skapat förtroende mellan virkesmarknadens<br />
parter. Nationella inventeringar<br />
16 Kungl. Skogs- <strong>och</strong> Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012
Change language