Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

More documents

Recommendations

Info

surserna kartlagts, liksom den allmänna beredskapen att exportera know-how till utlandet. Dessutom har det inom projektet gjorts flera tilläggsutredningar (exempelvis Varis 2011 och Utbildningsstyrelsen 2011). Vidare har projektets frågeställningar tagits upp och diskuterats i andra relevanta sammanhang, såsom Beslutsfattarnas skogsakademi, som diskuterade frågan senhösten 2010 samtidigt med frågan om hur skogsbranschens kunde bli attraktivare för de unga. Rådplägningsdelegationen för internationella skogspolitiska frågor (tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet) har också deltagit i projektet genom att framför allt diskutera de framtida internationella behoven av skoglig know-how, uttryckligen med tanke på efterfrågan i mottagarländerna. 2.3. Datainsamling i Sverige KSLA:s Kommitté för Internationella Skogsfrågor har arbetat med kompetensförsörjningsfrågan under många år och presenterade under 2007 rapporten Utveckling av den svenska resursbasen för svenskt internationellt skogligt arbete. Därefter har Tankesmedjan för internationella skogsfrågor (SIFI) bildats, vilket innebär att ytterligare resurser har skapats för att förbereda möten och ta fram rapporter. Bland annat stöder Referensgruppen för resursutveckling projektet och deras samarbete med SLU har varit omfattande. Tankesmedjans mandat är att: • Presentera och diskutera konsekvenser av internationella och regionala konventioner, regelverk och avtal som direkt eller indirekt berör Sveriges skogar och skogsbruk. • Följa vad som händer på den internationella skogliga forsknings- och utbildningsfronten och analysera hur Sverige kan bidra till och dra nytta av detta. • Stimulera till debatt om och framföra idéer för hur svenskt skogligt biståndssamarbete med utvecklingsländer (inklusive öststaterna) kan stärkas och vidareutvecklas. • Ta upp frågan om hur den svenska resursbasen för alla former av internationellt skogligt arbete kan stärkas, både genom förbättrad och mer relevant utbildning samt genom förbättrad information om den internationella arbetsmarknaden för skogligt utbildade. • Stimulera till diskussion om hur Sverige kan vidmakthålla och förbättra sin kommersiella konkurrensförmåga vad det gäller skogsprodukter och skogligt kunnande. • Verka för att Sverige utökar sin aktiva närvaro och sitt inflytande i viktiga fora och institutioner som direkt eller indirekt påverkar internationella skogsfrågor, exempelvis FAO, EU, UNFF och andra FN-baserade konventionssekretariat, ITTO, IBRD och regionala utvecklingsbanker, IUCN, WTO, CGIAR med flera. Sedan 2010 har SIFI samarbetat med det finska jord- och skogsbruksministeriet för att stärka exporten av skogligt kunnande från de båda länderna. Datainsamlingen rörande Sverige till denna rapport bygger på kvantitativ datainsamling under 2012, intervjuer med ledamöter av Kommittén för Internationella Skogsfrågor (12 st) under 2011 (se rapporten Genomlysning av Tankesmedjan för Internationella skogsfrågor [Båge 2011] samt resultatet från projektet Utveckling av den svenska resursbasen för internationellt skogligt arbete [Ingemarson et al. 2008]). Under överinseende av kommittén och med råd från Referens gruppen för resursutveckling utfördes arbetet med projektet 2007, dels som en serie intervjuer (82 stycken) med företrädare för departement, myndigheter, näringen, organisationer, universitet (främst SLU) samt individer med erfarenhet och intresse av inter- 20 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2012
nationella skogsfrågor, dels som en omfattande enkätundersökning till 200 studenter vid SLU. Resultaten presenterades och diskuterades vid ett välbesökt (ca 70 personer) seminarium hos KSLA den 11 december 2007, varefter de tre författarna sammanställde rapporten och Referensgruppen för resursutveckling följde upp implementeringen av resultatet. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 4-2008, föregångaren till denna rapport. Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige 21
Page 1 and 2: Export av skogligt kunnande från F
Page 3 and 4: Export av skogligt kunnande från F
Page 5 and 6: 4.2. Skogen, miljön och internatio
Page 7 and 8: skogsexperter verksamma i Afrika, i
Page 9 and 10: Sammanfattning Denna rapport är re
Page 11 and 12: how måste mer stöd ges i form av
Page 13 and 14: 1. Inledning 1.1. Samarbetet mellan
Page 15 and 16: Vi står inför en oförutsägbar f
Page 17 and 18: Förutsättningarna för skogsbruk
Page 19: Många experter med erfarenhet frå
Page 23 and 24: Tabell 2. SWOT-analys av export av
Page 25 and 26: Motivationen och intresset för int
Page 27 and 28: En finsk undersökning (Forstmästa
Page 29 and 30: Å andra sidan är medelåldern fö
Page 31 and 32: Tabell 6. Fackförbundens enkät om
Page 33 and 34: processer. Som konsult kan man arbe
Page 35 and 36: menterat på 1990-talet. En mera pe
Page 37 and 38: antal statliga myndigheter i bistå
Page 39 and 40: 4. Behov av skogligt kunnande i utl
Page 41 and 42: De internationella resursbehoven f
Page 43 and 44: FOREST AND LANDSCAPE RESTORATION OP
Page 45 and 46: teringen av REDD+ är stor. Det fin
Page 47 and 48: om fiber och påskyndar samtidigt u
Page 49 and 50: 5. Åtgärder och förslag som frä
Page 51 and 52: Politisk support är avgörande fö
Page 53 and 54: krävs för att leverera ett bättr
Page 55 and 56: Att ta fram skogsbranschens interna
Page 57 and 58: för unga. Knappheten på inkörspo
Page 59 and 60: • Byskogsbruk (community-based ma
Page 61 and 62: li mera gränsöverskridande finns
Page 63 and 64: Tabell 8. Intresse för olika inter
Page 65 and 66: 6. Slutsatser och uppföljning Sver
Page 67 and 68: Referenser Båge, L. 2011. Genomlys
Page 69 and 70: Akronymer och förkortningar AFF Af
Page 71 and 72:
Utgivna nummer av Kungl. Skogs- och
show all

Export av skogligt kunnande från Finland och Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?