Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Miljöekonomi i<br />
<strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling
Företagsekonomiska<br />
åtgärder för miljön i<br />
<strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
Innehåll<br />
INLEDNING<br />
Viktigt med rätt åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3<br />
Hög skörd med bra kvalitet viktigt<br />
för odlingsekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5<br />
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER<br />
Rampbevattning eller traditionell spridare . . 9<br />
Välj vattengiva med omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11<br />
Våtmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12<br />
Fånggrödor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14<br />
Vårplöjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15<br />
Säker påfyllning av bekämpningsmedel . . . . . . 15<br />
Spruta vid rätt tillfälle <strong>och</strong> med bra<br />
utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16<br />
Skyddszoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16<br />
Skyddsavstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
Radmyllning i grönsaksodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
Stallgödsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20<br />
Fosforgödsling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21<br />
AVSLUTANDE REFLEKTIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22<br />
ÅTGÄRDSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23<br />
Det är sällan som en förmögenhet<br />
byggs upp enbart genom ett enda stort<br />
beslut eller en enda stor händelse.<br />
Oftast består en kapitaluppbyggnad<br />
av ett fåtal stora beslut <strong>och</strong> många<br />
små beslut.<br />
Åtgärderna i denna skrift handlar<br />
om de många små besluten.<br />
Om de små besluten upprepas under<br />
många år eller på många hektar blir<br />
den sammanlagda effekten betydande.<br />
Håkan Rosenqvist<br />
Lantbrukare <strong>och</strong> lantbruksekonom<br />
© <strong>Greppa</strong> Näringen 2006<br />
Text<br />
Håkan Rosenqvist<br />
Redaktör Håkan Sandin, Jordbruksverket<br />
Layout<br />
Colloco Grafisk Form<br />
Omslagsbilder<br />
Potatis. Håkan Sandin<br />
Kantzon med nyslaget gräs. Håkan Sandin<br />
Pengar. Sveriges Riksbank<br />
2 <strong>Greppa</strong> Näringens Praktiska Råd nr 6 www.greppa.nu
INLEDNING<br />
Viktigt med rätt åtgärder<br />
Styrning <strong>och</strong> kontroll av företaget är bland det viktigaste för<br />
företagare. Den som är medveten om hur han eller hon<br />
kan styra sitt företag samt genomföra rätt beslut kommer<br />
att ha lättare att uppnå sina mål <strong>och</strong> ha tillfredställande<br />
ekonomiskt resultat. Genom kunskap <strong>och</strong><br />
förmåga att genomföra åtgärder som är lönsamma ges<br />
företaget goda möjligheter att utvecklas i önskad riktning.<br />
Miljöförbättrande åtgärder <strong>och</strong> sådana som förbättrar<br />
ekonomin för företagaren går ibland att förena<br />
<strong>och</strong> ibland är det en ekonomisk uppoffring att genomföra<br />
vissa miljöförbättrande åtgärder. Därmed gäller<br />
det att genomföra rätt åtgärder. Flera av de som<br />
nämns i detta häfte är lönsamma på ett flertal företag<br />
med <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling, medan de inte kommer<br />
att vara lönsamma på andra företag med samma<br />
typ av odling. Därmed är det viktigt att du som företagaren<br />
sätter dig ned <strong>och</strong> funderar på vilka åtgärder<br />
som kan vara aktuella på just ditt företag, vilket<br />
kanske inte är samma åtgärder som på grannens gård.<br />
För miljön är första steget att finna ut tänkbara<br />
åtgärder att göra, därefter ta ställning till vilka som är<br />
intressanta att genomföra, planera för genomförandet<br />
<strong>och</strong> till sist genomföra åtgärderna. Genom att arbeta<br />
aktivt med denna arbetsgång finns det möjlighet att<br />
öka antalet åtgärder som leder till en förbättrad lönsamhet.<br />
Många av de miljömässigt bra åtgärderna är<br />
även ekonomiskt bra för den enskilda företagaren. Det<br />
gäller att finna ut vilka!<br />
Börja brett<br />
Första steget är att finna ut tänkbara åtgärder <strong>och</strong><br />
därefter sortera fram vilka man vill undersöka vidare.<br />
Här har du som <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodlare säkert ett<br />
OBS! ARBETSGÅNG<br />
1. Finna ut tänkbara åtgärder<br />
2. Finna ut vilka som är intressanta att genomföra<br />
3. Planera för genomförandet<br />
4. Genomför åtgärderna<br />
antal åtgärder som du funderat på, men inte på allvar<br />
analyserat vad de skulle innebära på just ditt företag.<br />
Dessutom kan du skaffa dig information via informationsmöten,<br />
kurser, studiecirklar, trädgårds-, lantbrukstidskrifter,<br />
jordbruksverkets broschyrer <strong>och</strong> hemsida<br />
samt <strong>Greppa</strong> Näringens informationsmaterial <strong>och</strong> hemsida<br />
samt från rådgivare <strong>och</strong> kollegor. Detta häfte är<br />
tänkt att vara en viktig hjälp för att finna ut intressanta<br />
åtgärder.<br />
Läs även i broschyren om stöd för miljövänligt jordbruk<br />
från Jordbruksverket <strong>och</strong> se om det utbetalas<br />
stöd för någon åtgärd som kan vara lönsam på just din<br />
gård. Diskutera gärna med någon annan <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong><br />
grönsaksodlare som utfört åtgärderna <strong>och</strong> hör om han<br />
är nöjd samt har tips om de olika åtgärderna <strong>och</strong> deras<br />
genomförande.<br />
Sortera fram intressanta åtgärder<br />
Nästa steg är att finna ut vilka åtgärder som du vill<br />
genomföra. Här kan det vara lämpligt att sätta sig ned<br />
vid skrivbordet med miniräknare eller dator <strong>och</strong> försöka<br />
bedöma lönsamhet <strong>och</strong> konsekvenser. Avfärda<br />
inte åtgärder i ett alltför tidigt stadium. Glöm inte att<br />
många små belopp tillsammans kan utgöra ett hyfsat<br />
belopp. Ett alternativ är att ta hjälp av rådgivare med<br />
de åtgärder du vill ha studerade samt för att få inspiration<br />
till nya idéer.<br />
Några användbara adresser<br />
för ekonomi <strong>och</strong> miljö<br />
Statens Jordbruksverk: www.sjv.se<br />
<strong>Greppa</strong> Näringen: www.greppa.nu<br />
Hushållningssällskapen: www.hush.se<br />
Sveriges Lantbruksuniversitet: www.slu.se<br />
Institutet för jordbruks- <strong>och</strong> miljöteknik:<br />
www.jti.slu.se<br />
Improved: www.improvednp.com<br />
Fødevareøkonomisk institut: www.kvl.foi.dk<br />
Rent-Vatten: www.rent-vatten.com<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling 3
till att åtgärder inte genomförts. Några anledningar<br />
kan vara:<br />
• Att företagaren inte är medveten om <strong>och</strong> inte har<br />
kunskap om vilka åtgärder som är lönsamma.<br />
• Passivitet. Denna passivitet har säkert många olika<br />
förklaringar. Det kan t ex bero på att det är relativt<br />
små belopp för vissa åtgärder eller brist på tid<br />
för planering <strong>och</strong> genomförande.<br />
• Att det inte är lönsamt på just den aktuella gården.<br />
• Det kan även finnas icke ekonomiska motiv för att<br />
inte genomföra en åtgärd.<br />
Exempel<br />
Skrivbordsarbete är en viktig del av styrning av företaget<br />
till förbättrad ekonomi <strong>och</strong> miljö.<br />
Foto Håkan Rosenqvist<br />
Planering av åtgärder<br />
Under tiden de olika åtgärderna gås igenom kan det<br />
vara lämpligt att föra minnesanteckningar, dels för<br />
kommande års genomgång av åtgärder <strong>och</strong> dels som<br />
hjälpmedel för de åtgärder som du tänker genomföra.<br />
Det kan även vara bra att skriva ned en lista på de<br />
åtgärder som inte skall genomföras samt motiven till<br />
varför de inte skall genomföras. Det kan dels vara bra<br />
att ha denna minneslista när man gör denna genomgång<br />
något senare år <strong>och</strong> dels kan förutsättningarna<br />
ändras, t ex på grund av ändring av stödregler.<br />
För de åtgärder som verkar intressanta att genomföra<br />
bör du planera hur genomförandet skall ske.<br />
Vissa åtgärder innebär kanske inte särskilt mycket planering<br />
medan andra kräver relativt mycket planering<br />
som t ex att anlägga en våtmark. En hel del av denna<br />
planering <strong>och</strong> förberedelse kan ske under vinterhalvåret.<br />
Exempel på åtgärder är fånggrödor, vårplöjning,<br />
skyddszoner, beräkningar av anpassade gödselgivor<br />
efter årets förutsättningar, åtgärder för att utnyttja<br />
stallgödseln på ett bättre sätt, utrustning <strong>och</strong> strategier<br />
för bevattning, bekämpningsmedelsanvändning,<br />
växtodlingsplan som kombineras med ekonomisk analys<br />
samt anläggande av våtmarker.<br />
Genomförande<br />
När det gäller åtgärder som du finner intressanta men<br />
inte genomfört bör du ställa dig frågan; Varför har jag<br />
inte genomfört dessa Om det inte finns ett bra svar<br />
bör du ta tag i åtgärden <strong>och</strong> genomföra den året därpå.<br />
Det finns säkert många <strong>och</strong> skiftande anledningar<br />
Genom att ägna en timme åt att läsa igenom detta häfte<br />
till låt oss säga en timkostnad på 180 kronor innebär<br />
detta en kostnad på 6 kr per hektar för en 30<br />
hektars gård. Med en ekonomisk livslängd på 5 år<br />
innebär det att resultatet skall förbättras med strax<br />
över 1 kr per hektar <strong>och</strong> år. Med stor sannolikhet<br />
kommer denna typ av kunskapsuppbyggnad som<br />
leder till en bättre styrning av företaget att generera<br />
bättre timpeng än vad delar av det praktiska arbetet<br />
ute på gården kommer att generera.<br />
Många små bäckar… För många av åtgärderna handlar<br />
det om relativt små belopp. Varje enskild åtgärd<br />
handlar kanske inte om så stora belopp, men tillsammans<br />
ger de kanske effekt på resultaträkningen. Dessutom<br />
finns det så mycket mer åtgärder som kan göras<br />
utöver de som omnämns i detta häfte. Många små<br />
beslut i rätt riktning leder till rejäla belopp. Utförs<br />
dessutom åtgärderna på många hektar under många<br />
år kan den ekonomiska betydelsen bli väsentlig.<br />
En annan aspekt på lönsamheten är hur konsumenten<br />
påverkas att välja svenska livsmedel med ett tro-<br />
Det är sällan som en förmögenhet byggs upp enbart<br />
genom ett enda stort beslut eller en enda stor händelse.<br />
Oftast består en kapitaluppbyggnad av ett mindre<br />
antal stora beslut <strong>och</strong> många små beslut. Åtgärderna<br />
i denna skrift handlar om de många små besluten.<br />
Speciellt om de små besluten upprepas under<br />
många år eller på många hektar blir den sammanlagda<br />
effekten betydande.<br />
4 www.greppa.nu
värdigt miljöarbete. Ytterligare en aspekt är att om<br />
sektorn själv arbetar med miljöfrågorna minskar<br />
behovet av fortsatt detaljreglering avseende växtnäring<br />
<strong>och</strong> växtskydd.<br />
Ha god styrning av företaget<br />
Att göra rätt åtgärder i rätt tid med bra precision är<br />
viktigt både för företagets lönsamhet <strong>och</strong> för miljön.<br />
God styrning <strong>och</strong> kontroll av verksamheten får med<br />
andra ord både ta tid i anspråk <strong>och</strong> kosta pengar.<br />
Kunskap i form av facklitteratur, utbildning, rådgivning<br />
<strong>och</strong> studiebesök är några sätt att öka kunskapen<br />
om att sköta odlingen på ett resurseffektivt sätt. Planera<br />
aktivt för att bygga upp den kunskap som just ditt<br />
företag behöver.<br />
Utöver kunskap som verktyg för att styra ditt företag<br />
finns det även tekniska hjälpmedel som t ex bra<br />
utrustning för spridning av bekämpningsmedel <strong>och</strong><br />
växtnäring, bevattningsprognoser, evaporimeter, regnmätare,<br />
Nitracheck, Kalksalpetermätare, N-sensorer,<br />
jordprover, markkartor, GPS m m. Om det finns tillräckligt<br />
arealunderlag finns det ofta både ett investeringsutrymme<br />
<strong>och</strong> ekonomiska förutsättningar att<br />
lägga ned tid på styrning <strong>och</strong> kontroll. Ofta innebär<br />
ett större arealunderlag större ekonomiskt utrymme<br />
för investeringar <strong>och</strong> användande av tid för kontroll<br />
<strong>och</strong> styrning. Ett sätt att skapa detta ökade investeringsutrymme<br />
är att samverka med andra odlare både<br />
vad beträffar maskiner <strong>och</strong> vad gäller organisatoriska<br />
frågor.<br />
Varför t ex inte åka ut gemensamt <strong>och</strong> se på varandras<br />
grödor <strong>och</strong> därmed få en diskussionspartner<br />
<strong>och</strong> den andres kunskap om odlingstekniska aspekter.<br />
På detta vis fördelas kostnaden att bygga upp kunskap på<br />
en större areal.<br />
Varje procent i inbesparade växtnäringskostnader, inbesparade<br />
bekämpningsmedelskostnader, minskad energiförbrukning<br />
för bevattning, ökad skörd eller bättre<br />
kvalitet leder till bättre totalekonomi för företaget.<br />
Varje procent i minskade kostnader eller ökade intäkter<br />
utgör kanske 5 till 10 procent i inkomstökning.<br />
Att hitta de sista procenten i kostnadsreduktioner<br />
eller intäktsökningar utgör ofta skillnaden mellan att<br />
ha ett ”normalbra” företag <strong>och</strong> ett ”frontföretag” vad<br />
beträffar lönsamhet <strong>och</strong> miljöanpassning.<br />
Dina produktionsvillkor<br />
Bilden av ditt företag<br />
Bilden av dig<br />
påverkar din verkligenhet<br />
Din verksamhet<br />
Vad vill du vara Normalföretagare eller frontföretagare<br />
Hög skörd med bra kvalitet<br />
viktigt för odlingsekonomin<br />
I grödor med hög omsättning behöver det inte vara<br />
särskilt stora förändringar i skördens storlek eller kvalitet<br />
för att det skall få stor betydelse på det ekonomiska<br />
resultatet. Därmed är det viktigt att både arbeta<br />
för att få höga hektarskördar <strong>och</strong> en kvalitet som<br />
ger ett bra pris på produkten. Det finns flera olika faktorer<br />
som styr skördens storlek <strong>och</strong> skördens kvalitet.<br />
Några sådana är att styra odlingsinsatserna väl, ha en<br />
bra växtföljd <strong>och</strong> lagom stor odling i förhållanden till<br />
areal <strong>och</strong> vad man hinner med att sköta på ett bra sätt.<br />
Är <strong>potatis</strong>arealen rätt anpassad<br />
För gårdar med stor andel <strong>potatis</strong> eller andra specialodlingar<br />
kan det vara svårt att hinna utföra odlingsåtgärder<br />
som t ex bevattning <strong>och</strong> skörd i rätt tid <strong>och</strong> då<br />
kan det vara lönsammare att minska odlingen. En<br />
minskad odlingsareal med t ex 10 procent behöver inte<br />
innebära en minskning av skördeintäkten med 10 procent.<br />
Om växtföljden förbättras <strong>och</strong> odlingen slopas<br />
på de minst lönsamma markerna, blir det lättare att<br />
hinna med att bevattna samt att skörda vid en mer<br />
lönsam tidpunkt. Då kommer både kvaliteten <strong>och</strong> hektarskördarna<br />
att öka. Därmed är det viktigt att finna<br />
ut vad som är en lagom <strong>potatis</strong>- eller grönsaksareal<br />
kan vara för just dig.<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
5
Korta rader i spetsar på fältet samt vändtegar har<br />
oftast en betydligt sämre odlingsekonomi än fältet i<br />
helhet. Kostnaderna för att odla dessa delar av fältet<br />
är högre än för fältet i helhet samtidigt som intäkterna<br />
är lägre. Dels kommer det att sprutas <strong>och</strong> spridas<br />
mer gödning utanför grödan eller dubbelköras vid<br />
spetsar <strong>och</strong> vändtegsrader <strong>och</strong> dels kommer maskinkostnaderna<br />
att bli högre. Korta rader leder även till<br />
låg maskineffektivitet. På vändtegar är dessutom ofta<br />
skörden lägre, samtidigt som kvaliteten på grödan på<br />
vändtegen avviker från det övriga fältet. Dessutom<br />
ligger ofta vattendrag intill vändtegar, vilket innebär<br />
att det ur miljösynpunkt är extra utsatta ytor. Att<br />
träda vändtegar eller att ha gräsbevuxna vändtegar är<br />
ofta ett ekonomiskt intressant alternativ.<br />
Det går att göra åtgärder för att öka den ekonomiskt<br />
optimala <strong>potatis</strong>- eller grönsaksarealen för det<br />
enskilda företaget. På maskinsidan kan det finnas<br />
möjlighet till investeringar i ökad kapacitet samt samverkan<br />
med andra <strong>potatis</strong>- eller grönsaksodlare. Det<br />
kan även finnas organisatoriska lösningar som ökar<br />
kapaciteten för enskilda arbetsmoment. Exempel på<br />
organisatoriska sätt att öka kapaciteten kan vara att<br />
en lantbrukare utan <strong>potatis</strong>odling kör iväg en leverans<br />
<strong>potatis</strong> om dagen åt <strong>potatis</strong>odlaren med sina vagnar<br />
<strong>och</strong> att <strong>potatis</strong>odlaren t ex hjälper den andra lantbru-<br />
Blir det verkligen ett positivt odlingsnetto på de yttersta<br />
raderna<br />
Foto Håkan Rosenqvist<br />
karen att med sina vagnar att köra undan spannmål<br />
vid spannmålsskörden. På detta sätt ökar kapaciteten<br />
vid <strong>potatis</strong>skörden utan nyinvesteringar. Ett annat<br />
exempel på organisatoriska lösningar kan vara att två<br />
lantbrukare hjälper varandra med att flytta bevattningsmaskinerna<br />
så att de tar vartannat dygn <strong>och</strong> flyttar<br />
maskinerna åt varandra. Då kanske det går lättare<br />
att även flytta maskinerna om nätterna. På detta<br />
sätt kanske maskinerna utnyttjas bättre <strong>och</strong> bevattningsgivan<br />
kan bättre anpassas efter vad som är en<br />
lämplig bevattningsgiva, än efter att maskinen skall<br />
komma in vid lämplig tidpunkt på dygnet.<br />
Ytterligare ett exempel på organisatoriska lösningar<br />
är när lantbrukare odlar <strong>potatis</strong>- eller grönsaker på<br />
andras mark. Genom att odla t ex <strong>potatis</strong> på en annan<br />
gård som inte odlar <strong>potatis</strong> kan <strong>potatis</strong>arealen ökas<br />
utan att växtföljden ansträngs. Eventuellt kan den<br />
icke <strong>potatis</strong>odlande lantbrukaren i gengäld odla andra<br />
grödor på <strong>potatis</strong>odlarens mark. På detta sätt har<br />
båda gårdarna fått en förbättrad växtföljd. Dock bör<br />
det finnas bevattningsmöjlighet där det odlas <strong>potatis</strong><br />
<strong>och</strong> grönsaker.<br />
6 www.greppa.nu
Exempel<br />
En förbättrad växtföljd kan leda till högre skörd, högre<br />
kvalitet samt minskade kostnader för svampbekämpning.<br />
Hur mycket detta är värt skiftar kraftigt mellan<br />
olika gårdar, olika grödor <strong>och</strong> olika år, men i ungefärliga<br />
belopp kan varje procent i högre skörd för mat<strong>potatis</strong><br />
värderas till strax under 300 kr per hektar<br />
<strong>och</strong> varje procent högre pris till strax över 300 kr per<br />
hektar vid skördenivån 35 ton mat<strong>potatis</strong> per hektar.<br />
En minskning av svampbekämpningsbehovet med<br />
10 procent minskar kostnaderna med strax under<br />
300 kr per hektar <strong>potatis</strong>.<br />
En viktig fråga som <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodlaren bör<br />
ställa sig är: Har jag rätt areal med <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaker<br />
Nedanstående frågor kanske leder till reflektioner.<br />
Hur skulle du som odlare besvara dessa frågor<br />
• Vad skulle nettot bli av olika arealer<br />
• Är nettot av <strong>potatis</strong>- grönsaksodling högre än andra<br />
grödor eller uttagen areal på samtliga fält <strong>och</strong> delar<br />
av fälten<br />
• Räcker bevattningskapaciteten<br />
• Hur skulle skörd <strong>och</strong> kvalitet ändras med mindre<br />
areal att bevattna<br />
• Vad är nettot på de först upptagna <strong>potatis</strong>arna, mitt<br />
i säsongen samt de sista <strong>potatis</strong>arna<br />
• Är det tillräckligt långt mellan växtföljdkrävande<br />
grödor i växtföljden<br />
• Hur är maskinkapaciteten anpassad<br />
• Kan maskinkapacitet ökas på något billigt sätt, t ex<br />
genom fler skördetimmar per dag, samverkan, att<br />
andra arbeten lejs bort under skördesäsongen<br />
• Skaffa mer mark att odla <strong>potatis</strong> eller grönsaker på,<br />
markbyten<br />
Samverkan kan i många fall både leda till bättre ekonomi<br />
<strong>och</strong> bättre miljö. Att samverka genom att odla<br />
grödor på varandras mark är ett sätt att kunna expandera<br />
inom <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaksodling utan att anstränga<br />
växtföljden. Givetvis finns det både för- <strong>och</strong><br />
nackdelar med denna form av samverkan.<br />
Positiva aspekter<br />
+ göra det man är duktig på<br />
+ storleksmässiga fördelar<br />
+ förbättrad växtföljd ger högre skörd <strong>och</strong> mindre<br />
bekämpning, bättre växtnäringsupptag<br />
+ annat företag kanske är effektivare på omväxlingsgrödor<br />
(t ex spannmål) till <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaker<br />
+ kan eventuellt minska maskinpark vid slopande av<br />
annan odling (t ex spannmålsodling)<br />
+ ökad <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaksodling kan leda till ökad<br />
omsättning <strong>och</strong> sysselsättning<br />
+ ej <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodlare får också förbättrad<br />
växtföljd.<br />
Negativa aspekter<br />
– specialisering kan öka företagets risk<br />
– längre avstånd mellan fält<br />
– år då det inte odlas <strong>potatis</strong> eller grönsaker på fälten<br />
minskar kontroll <strong>och</strong> styrning på bl a ogräs, fosfor<br />
<strong>och</strong> markpackning.<br />
– finns det bevattningsmöjlighet<br />
– organisatoriska frågor.<br />
Vad innebär högre skörd <strong>och</strong> bättre kvalitet<br />
När skörden ökar så ökar även kostnaderna, vilket<br />
innebär att hela den ökade intäkten inte är vinst.<br />
Nedan visas ett exempel på hur intäkter, kostnader<br />
<strong>och</strong> netto ökar med ökad <strong>potatis</strong>skörd.<br />
Som vi kan se av nedanstående exempel så är inte<br />
hela intäktsökningen p g a högre skörd vinst. Förbättras<br />
däremot kvaliteten så innebär detta inte samma ökning<br />
av kostnaderna. Därmed kan vi konstatera att<br />
Exempel på ekonomiskt värde<br />
av ökad <strong>potatis</strong>skörd<br />
Skördevärde höst<br />
Reduceras med<br />
N-gödsling<br />
P-gödsling<br />
K-gödsling<br />
Upptagning<br />
Transport<br />
Summa<br />
Nettot<br />
90 öre/kg<br />
2 öre/kg (2 kg N/ton <strong>potatis</strong>)<br />
1 öre/kg (0,5 kg P/ton <strong>potatis</strong>)<br />
1 öre/kg (4 kg K/ton <strong>potatis</strong>)<br />
5 öre/kg<br />
4 öre/kg<br />
13 öre/kg<br />
77 öre/kg<br />
Exempel<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
7
Gräsbevuxen vändteg i stället för <strong>potatis</strong> med svag<br />
lönsamhet.<br />
Foto Håkan Rosenqvist<br />
1 procent högre pris är mer värt än 1 procent högre<br />
skörd. Åtgärder för att förbättra kvaliteten är alltså<br />
mycket viktiga för <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodlingens<br />
ekonomiska utfall.<br />
En stor del av kostnaderna i <strong>potatis</strong>odling är arealberoende,<br />
vilket innebär att kostnaderna är mer beroende<br />
av vilken areal vi odlar än av vilken skörd vi får.<br />
Därmed kan vi i vissa fall öka nettot genom att minska<br />
arealen <strong>och</strong> öka skörden.<br />
En stor del av kostnaderna i <strong>potatis</strong>odling är arealberoende.<br />
Då är det ofta bättre att sträva efter höjd<br />
kvalitet, höjd skörd genom god styrning <strong>och</strong> kontroll<br />
än ökad areal <strong>potatis</strong>.<br />
Lönsamt att lägga ned tid på styrning <strong>och</strong><br />
kunskap om odlingen<br />
Eftersom omsättningen är relativt hög inom <strong>potatis</strong><strong>och</strong><br />
grönsaksodling är det viktigt att styra odlingen<br />
väl. Därmed är det ofta lönsamt att lägga ned tid på<br />
både kunskapsuppbyggnad om <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
<strong>och</strong> tid på att styra odlingen väl. Lägger man<br />
ned en timmes extra arbete krävs det en ökad <strong>potatis</strong>skörd<br />
på totalt 230 kg vilket innebär 23 kg högre<br />
skörd per hektar <strong>och</strong> nedlagd timme med 10 hektar<br />
<strong>potatis</strong>. Kostnaden för en timme arbete motsvarar ett<br />
högre pris på 0,05 procent (0,5 promille) p g a högre<br />
kvalitet med en <strong>potatis</strong>areal på 10 hektar. Med andra<br />
ord kan man med 10 hektar <strong>potatis</strong>odling lägga ned<br />
ca 20 timmars merarbete för att höja priset med en<br />
procent. Kontentan av ovanstående är att det är försvarbart<br />
med både tidsåtgång <strong>och</strong> andra kostnader för<br />
att styra sin <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling mot en hög<br />
kvalitet <strong>och</strong> en hög skörd. Att göra insatser med hög<br />
precision vid rätt tidpunkt samt ha god växtföljd <strong>och</strong><br />
lämplig jord för grödan, är viktigt för att få en bra<br />
ekonomi med låg miljöbelastning. God styrning <strong>och</strong><br />
kontroll är grunden till god ekonomi <strong>och</strong> god miljö.<br />
Nedanstående punkter finns det nog enighet om,<br />
dock finns förbättringsmöjligheter på de flesta företag.<br />
Genom att tänka igenom hur nedanstående punkter<br />
kan vara aktuella för ditt företag, finns det kanske<br />
några punkter som kan vara intressanta för dig att<br />
arbeta vidare med.<br />
• Bra växtföljder – friska kulturer<br />
• God styrning av vatten, växtnäring <strong>och</strong> bekämpning<br />
• Anpassad maskinkapacitet<br />
• Högt kapacitetsutnyttjande på maskiner med låga<br />
läglighetskostnader. Samverkan<br />
• Hög kunskapsnivå <strong>och</strong> genomförande av rätt<br />
åtgärder vid rätt tidpunkt.<br />
• Marginalkostnad = Marginalnytta.<br />
• Endast odla <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaker där det är lönsamt<br />
att odla <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaker (uppföljning av<br />
kvantitet <strong>och</strong> kvalitet på olika fält, delar av fält<br />
samt olika skördetidpunkter, därefter åtgärd för att<br />
uppnå önskat produktionsresultat).<br />
8 www.greppa.nu
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER<br />
Rampbevattning eller<br />
tradionell spridare<br />
Några viktiga saker som påverkar ekonomin av att<br />
investera i rampbevattning är kvalitetsskillnader <strong>och</strong><br />
kvantitetsskillnader på grödan, vatteneffektivitet, investeringskostnad,<br />
arealunderlag samt kostnader för<br />
att flytta bevattningsmaskinerna.<br />
Ränta <strong>och</strong> avskrivning<br />
En bevattningsmaskin 100/500 med ramp har ett listpris<br />
på 262 000 kr vilket blir 210 000 kr om det prutas<br />
20 procent. En bevattningsmaskin 100/500 utan<br />
ramp har ett listpris på 212 000 kr vilket blir 170 000<br />
kr om det prutas 20 procent. Det skiljer alltså 40 000<br />
kr i investering mellan dessa 2 maskiner vilket innebär<br />
en ökad kostnad på ca 4 000 kr per år. Dessutom är<br />
underhållet på en rampmaskin både högre i procent av<br />
återanskaffningsvärdet samt att det är ett högre återanskaffningsvärde<br />
på en rampmaskin. Med 5 procent<br />
i underhåll för rampmaskinen blir årskostnaden 10 500<br />
kr samt med 4 procent i underhåll på den traditionella<br />
bevattningsmaskinen blir den årliga underhållskostnaden<br />
6 800 kr. Rampmaskinen är alltså ca 4 000 kr<br />
dyrare i underhåll per år.<br />
Flyttningskostnader<br />
Flyttningen tar ca 30 minuter med traditionell maskin<br />
<strong>och</strong> 45 minuter med rampmaskin. Det tar alltså 15<br />
minuter längre tid per flyttning att flytta en rampmaskin<br />
jämfört med en traditionell maskin. Dessutom<br />
kan det antas ca 15 minuter extra i ställtid per flyttning.<br />
Med en timkostnad på 400 kr för traktor, förare<br />
<strong>och</strong> bevattningsmaskin blir det en extrakostnad på<br />
100 kr att flytta en rampmaskin jämfört med en traditionell<br />
bevattningsmaskin. Dessutom blir det ca 50<br />
procent fler flyttningar med rampmaskin jämfört med<br />
Kommer det samma vattengiva i fältkanten som inne i<br />
fältet Hade det varit lönsamt med rampbevattning<br />
Foto Håkan Rosenqvist<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
9
Exempel<br />
Några förutsättningar för bevattningsberäkningarna<br />
Rampmaskin Kanon<br />
Investering 210 000 kr 170 000 kr<br />
Underhåll % av investering 5% 4%<br />
Flyttning inkl ställtid 60 min 45 min<br />
Timkostnad vid flyttning 400 kr 400 kr<br />
Areal <strong>potatis</strong> 25 ha 25 ha<br />
Antal bevattningar per år 4 st 4 st<br />
Spridningsbredd 48 m 72 m<br />
Genomsnittlig fältlängd 350 m 350 m<br />
traditionell maskin, vilket innebär en kostnad inklusive<br />
ställtid på ca 400 kr per extra flyttning med rampmaskin.<br />
Med 25 hektar specialgrödor som årligen bevattnas<br />
4 gånger per år blir detta 100 hektar per år som bevattnas.<br />
Med en rampbredd på 48 meter <strong>och</strong> 350<br />
meter i genomsnittlig längd på fälten blir varje bevattningsdrag<br />
på 1,68 hektar vilket reduceras i beräkningarna<br />
till 1,5 hektar p g a att inte hela bredden alltid<br />
kan utnyttjas p g a fältformer. Detta innebär att rampbevattningsmaskinen<br />
i detta exempel behöver flyttas<br />
67 gånger under en bevattningssäsong. En traditionell<br />
bevattningsmaskin kan beräknas ta 72 meter per drag<br />
vilket blir 2,52 hektar per drag med 350 meter långa<br />
drag. P g a fältformar reduceras denna siffra till ca 2,4<br />
hektar. En traditionell bevattningsmaskin behöver alltså<br />
flyttas 42 gånger per säsong enligt ovanstående<br />
exempel med 4 ggr 25 hektar i bevattnad areal.<br />
Extrakostnaden för flyttning av rampmaskin blir<br />
alltså 42 ggr 100 kr plus 25 ggr 400 kr vilket tillsammans<br />
blir 14 200 kr.<br />
Vatteneffektivitet<br />
För vanliga bevattningsmaskiner kan man räkna med<br />
att 60-80 procent av vattnet utnyttjas av grödan för<br />
ökad tillväxt. Med rampbevattning ökar vatteneffektiviteten<br />
till 75-90 procent. Om det kalkyleras med ca<br />
70 procent vatteneffektivitet med traditionell bevattning<br />
<strong>och</strong> 82,5 procent för rampbevattning innebär<br />
detta ca 18 procent högre effektivitet på rampbevattning.<br />
Med en hektarkostnad per bevattningstillfälle på<br />
t ex 1 400 kr per hektar när både fasta <strong>och</strong> rörliga<br />
kostnader för bevattning beaktats <strong>och</strong> 18 procent i<br />
ökad kapacitet p g a högre vatteneffektivitet blir detta<br />
värt 250 kr per hektar <strong>och</strong> bevattningstillfälle. För en<br />
gård med 25 hektar som bevattnas 4 ggr per år innebär<br />
detta 25 000 kr per år. Kostnaden för olika gårdar<br />
är dock mycket skiftande beroende på areal <strong>och</strong> förutsättningar<br />
för bevattning. Värdet av ökad vatteneffektivitet<br />
samt intäktsförändringar från grödan är de två<br />
viktigaste posterna. Dessutom är båda dessa poster<br />
mycket skiftande mellan olika gårdar. Kostnadsreduktionen<br />
av förbättrad vatteneffektivitet är t ex större för<br />
en gård med dieselmotor till pumpen jämfört med en<br />
gård som har elmotor till pumpen. Bevattningsgivan påverkar<br />
givetvis också kostnadsreduktionen per hektar.<br />
Sammanställning av förändring av kostnader <strong>och</strong> intäkter<br />
Enligt ovanstående antaganden blir extrakostnaden<br />
för en bevattningsmaskin med ramp för en gård med<br />
specialodlingar på 25 hektar <strong>och</strong> att dessa bevattnas 4<br />
gånger per år ca 4 000 kr per år i ökad avskrivning<br />
<strong>och</strong> ränta, 4 000 kr i ökat underhåll samt ca 14 000 kr<br />
per år i ökade kostnader för att flytta maskinen. Den<br />
ökade kostnaden för denna gård bedöms till 22 000 kr<br />
per år. Från dessa 22 000 kronor skall det räknas bort<br />
värdet av ökad vatteneffektivitet vilket bedöms till<br />
25 000 kr per år. Värdet av ökad vatteneffektivitet är<br />
alltså i samma storleksklass som de sammanlagda<br />
ökade kostnaderna.<br />
Exempel<br />
Exempel på ändrade kostnader <strong>och</strong> intäkter<br />
per år vid rampbevattning<br />
Avskrivning <strong>och</strong> ränta<br />
Underhåll<br />
Flyttning av maskin<br />
Summa<br />
Ökad vatteneffektivitet<br />
Ökad skörd <strong>och</strong> bättre kvalitet<br />
Summa<br />
-4 000 kr<br />
-4 000 kr<br />
-14 000 kr<br />
-22 000 kr<br />
+25 000 kr<br />
kr<br />
+3 000 kr<br />
+ ökad skörd <strong>och</strong> bättre kvalitet<br />
Dessutom finns det ökade intäkter i form av ökad<br />
skörd <strong>och</strong> förbättrad kvalitet på grödan p g a jämnare<br />
bevattning. Det kan även finnas andra fördelar med en<br />
högre vatteneffektivitet i fall det inte finns obegränsat<br />
med vatten tillgängligt för bevattning. Samma kvantitet<br />
vatten räcker ju till en större areal. Om det är investerat<br />
i frekvensstyrning av elpumpen, kan även elförbrukningen<br />
per kubikmeter pumpat vatten minskas<br />
med rampbevattning. Att det inte behövs lika stor<br />
effekt till pumpen med ramp som med kanon, kan<br />
vara ytterligare ett argument för ramp i samband med<br />
10 www.greppa.nu
Rampbevattning är ofta ett intressant alternativ när det finns rätt fysiska förutsättningar.<br />
Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad<br />
nyinvestering i pump. Även utnyttjande av kväve kommer<br />
att ske på ett effektivare sätt. För mindre arealer<br />
än den här kalkylerade, kommer det att leda till ökade<br />
kostnader för att övergå till rampbevattning. Eventuellt<br />
kan samverkan med annan odlare vara ett alternativ<br />
för att få ett större arealunderlag.<br />
Dock måste det finnas rätt fysiska förutsättningar<br />
för att ramp skall var ett intressant alternativ. Är det<br />
t ex kuperade fält, dålig arrondering eller mycket hinder<br />
på fälten är inte rampbevattning intressant. Här<br />
kan det också vara aktuellt med samverkan för att få<br />
tillräckligt arealunderlag för att både ha rampmaskin<br />
<strong>och</strong> traditionell bevattning.<br />
Välj vattengiva med omsorg<br />
Kostnader<br />
En minskad bevattningsgiva innebär dels kostnader<br />
för fler flyttningar <strong>och</strong> dels förlorad bevattningskapacitet.<br />
Om bevattningen skall flyttas 50 procent fler<br />
gånger p g a minskad giva från 30 mm till 20 mm,<br />
innebär detta 21 flyttningar extra per år med en<br />
maskin som sprider 72 meter <strong>och</strong> 32 gånger för en<br />
maskin med 48 meters bredd. Dessa beräkningar avser<br />
en gård som bevattnar 25 hektar 4 ggr per år <strong>och</strong> har<br />
i genomsnitt 350 meter långa drag. Kostnaden för<br />
traktor, förare <strong>och</strong> outnyttjad maskin bedöms till 300<br />
kr per gång för en traditionell maskin <strong>och</strong> 400 kr för<br />
en rampmaskin. För en traditionell maskin kostar<br />
detta alltså ca 6 000 kr per år <strong>och</strong> för en rampmaskin<br />
kostar det ca 13 000 kr per år. Dessutom kan en extra<br />
kostnad uppkomma i form av outnyttjad kapacitet om<br />
inte maskinen flyttas direkt efter det att spridaren<br />
kommit in.<br />
Ökad skörd<br />
Vid försök i <strong>potatis</strong>odlingen ändrades bevattningsgivan<br />
från 30–35 mm till 20 mm <strong>och</strong> antalet bevattningstillfällen<br />
ökades. Skörden blev ca 7 procent högre<br />
vid den intensivare bevattningen. Det är troligen minst<br />
lika stor skördehöjande effekt vid andra grönsakskulturer.<br />
I mat<strong>potatis</strong>odling med skördenivån 35 ton per<br />
hektar ökar nettot med ca 2 000 kr per hektar när<br />
skörden ökar med 7 procent. Dessutom påverkas kvaliteten<br />
av antalet bevattningstillfällen. I många situationer<br />
kommer det att vara lönsamt att minska bevattningsgivorna<br />
<strong>och</strong> öka antalet bevattningstillfällen.<br />
Timpengen kommer i de flesta situationer att bli relativt<br />
bra för att flytta bevattningsmaskinen fler gånger<br />
per säsong. Det finns även ett investeringsutrymme för<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
11
evattningsmaskin med högre kapacitet. Utnyttjandet<br />
av växtnäringsämnen kommer även att förbättras med<br />
bättre anpassning av vattengivor.<br />
Ändrad avdunstning <strong>och</strong> vatteneffektivitet<br />
Avdunstningen i form av dimma i luften utgör mindre<br />
än en procent av bevattningsgivan. En jämnare spridning<br />
leder till mindre förluster <strong>och</strong> därmed en ökad<br />
vatteneffektivitet. Tre tidpunkter där det är större risk<br />
för förluster är i början på säsongen innan det att grödan<br />
täcker 50 procent av marken, när det kommer<br />
regn efter bevattning samt efter det att grödan är skördad<br />
genom att det finns mycket vatten kvar i magasinen<br />
i jorden. Ur vatteneffektivitetssynpunkt är det alltså<br />
viktigare att minska givorna i början <strong>och</strong> slutet på<br />
bevattningssäsongen samt om det finns chans till regn<br />
strax efter det att bevattningen är gjord. Genom att<br />
utnyttja tekniska hjälpmedel som t ex evaporimeter<br />
<strong>och</strong> bevattningsprognoser blir det lättare att anpassa<br />
bevattningen efter de aktuella förutsättningarna.<br />
Med en kostnad per bevattningstillfälle på 1 400 kr<br />
per hektar när både fasta <strong>och</strong> rörliga kostnader för<br />
bevattning beaktats innebär varje procent i ökad kapacitet<br />
p g a högre vatteneffektivitet ca 14 kr per hektar<br />
<strong>och</strong> bevattningstillfälle. För en gård med 25 hektar<br />
som bevattnas 4 ggr per år innebär varje procent i<br />
högre vatteneffektivitet ca 1 400 kr per år i inbesparade<br />
bevattningskostnader. Kostnaden för olika gårdar<br />
är dock mycket skiftande beroende på jordarter, arealer<br />
<strong>och</strong> andra förutsättningar för bevattning.<br />
Våtmark<br />
Kostnader för anläggande av våtmarker bör understiga<br />
maximalt stöd<br />
Det är viktigt att tänka igenom var våtmarken skall<br />
placeras. Detta påverkar kostnaderna kraftigt. Där<br />
naturliga förutsättningar finns i form av naturlig<br />
svacka, bra fallhöjd <strong>och</strong> om det räcker med låga vallar<br />
blir kostnaderna oftast lägst. Kostnaden för grävning<br />
är den tunga posten <strong>och</strong> svarar ofta för ca 90 procent<br />
av kostnaderna. Därmed är det viktigt att tänka igenom<br />
så att det inte blir mer grävning än nödvändigt.<br />
Utgifterna för att anlägga våtmarker <strong>och</strong> småvatten<br />
skiftar beroende på förutsättningarna. Utgifterna ligger<br />
mellan ca 30 000 kr <strong>och</strong> 500 000 kr per hektar.<br />
I Halland har genomsnittskostnaden varit ca 160 000<br />
kr per hektar för våtmarker.<br />
Det finns statliga stöd för anläggande av våtmarker<br />
<strong>och</strong> småvatten på jordbruksmark. Dessutom finns det<br />
skötselersättning. Stöd till anläggandet lämnas med<br />
viss andel av kostnaderna, dock högst 90 procent av<br />
stödberättigade kostnader. I vissa områden är stödet<br />
högst 50 procent av stödberättigade kostnader. Anläggningsstödet<br />
beviljas bara till de våtmarker som<br />
länsstyrelsen bedömer ha störst nytta för miljö- <strong>och</strong><br />
naturvärden. I områden med mycket <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
är ofta tillrinnande vatten näringsrikt. Våtmarkens<br />
placering kan vara avgörande för bifall eller<br />
avslag. Även eget arbete räknas som en stödberättigad<br />
kostnad. Stöd för anläggande är beroende av vilket län<br />
våtmarken anläggs i. I de län som stöd lämnas i är det<br />
högst 100 000 kr per hektar utom för Skåne, Halland<br />
<strong>och</strong> Blekinge där det är högst 200 000 kr per hektar.<br />
Kanske det varit<br />
en god timpeng<br />
på att flytta<br />
maskinen fler<br />
gånger<br />
Foto: Peter Malm,<br />
Hushållningssällskapet<br />
Kristianstad<br />
12 www.greppa.nu
Det finns många tänkbara nyttor med en damm utöver att det kan vara vackert i landskapet.<br />
Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad<br />
Ett villkor är att våtmarken skall finnas i minst 20 år.<br />
Det finns en särskild ersättning för skötsel. Skötselersättning<br />
lämnas med 3 000 kronor per hektar i grundersättning<br />
<strong>och</strong> 800 kronor per hektar i tilläggsersättning<br />
för slåtter eller bete.<br />
Det är även viktigt att anlägga våtmarker så att<br />
skötseln kan ske på ett rationellt sätt. Om det finns möjlighet<br />
att tömma våtmarken på sensommaren underlättas<br />
skötseln. Putsning av våtmarken eller kanterna<br />
till våtmarken kan då eventuellt ske med t ex en vanlig<br />
slåtterbalk.<br />
Om våtmarken anläggs i ett län med ett maxstöd på<br />
100 000 kr ökar lantbrukarens egen investering från<br />
16 000 kr till 60 000 kr med en investeringskostnad på<br />
160 000 kr exklusive bidrag. Detta försämrar<br />
ovanstående kalkyl med 3 800 kr per år.<br />
Dock finns det många fall då det kostar<br />
mindre än 100 000 kr per hektar att anlägga<br />
våtmark. I ovanstående kalkyl skall man<br />
dock ha i bakhuvudet att intäkterna inte lär<br />
öka med inflationen under de 10 första åren<br />
av skötselavtalet. I områden där stöd utgår<br />
med endast 50 procent av anläggningskostnaderna<br />
blir lönsamheten avsevärt lägre än i<br />
ovanstående kalkylexempel.<br />
En stor post på kostnadssidan som varierar<br />
kraftigt är markkostnaden. Alternativvärdet<br />
på marken utgör markkostnaden.<br />
På intäktssidan kan det även finnas nyttor utöver<br />
bidraget. Exempel på sådana är bevattningsmöjlighet,<br />
kräftor, fiske samt jakt. Dock kan länsstyrelserna ge<br />
restriktioner om kräftor <strong>och</strong> fiske när det utbetalas<br />
stöd för våtmarker. Om jaktvärdet skulle öka med t ex<br />
10 kr per hektar på en 100 hektars fastighet, innebär<br />
detta ett ökat netto med 1 000 kr på ett hektar våtmark.<br />
En damm på 0,5 hektar vars vattenyta kan sänkas<br />
med 1 meter innebär 5 000 kbm, vilket räcker för att<br />
bevattna 25 hektar med 20 mm. Om det finns begränsningar<br />
i mängden tillgängligt vatten för bevattning<br />
är det extra värdefullt med detta tillskott av<br />
bevattningsmöjlighet.<br />
Exempel<br />
Exempel på våtmarkskalkyl Max stöd Max stöd<br />
200 000 kr 100 000 kr<br />
Intäkter<br />
Bidrag skötsel, grundersättning +3 000 +3 000 kr<br />
Bidrag skötsel, tilläggsersättning +800 +800 kr<br />
Kostnader<br />
Avskr, ränta (8,7% av 16 kkr, 6% ränta, 20 år) -1 400 kr<br />
Avskr, ränta (60 kkr, 6% ränta, 20 år) -5 200 kr<br />
Putsning med slåttermaskin -800 kr -800 kr<br />
Manuella arbeten, 2 timmar per år -300 kr -300 kr<br />
Netto (över till att täcka markkostnad) 1 300 kr -2 500 kr<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
13
Fånggrödor<br />
Fånggrödor <strong>och</strong>/eller vårplöjning är ekonomiskt intressant<br />
på många gårdar i <strong>och</strong> med stöden på 900 kr<br />
per hektar för fånggrödor <strong>och</strong> 400 kr per hektar för<br />
vårbearbetning.<br />
För att erhålla stöd för fånggrödor efter <strong>potatis</strong>, rotfrukter<br />
eller grönsaker skall fånggrödan sås snarast<br />
efter skörd av huvudgrödan. Fånggröda som sås efter<br />
<strong>potatis</strong>, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast<br />
den 1 januari.<br />
Exempel<br />
Kalkylexempel på fånggrödor efter <strong>potatis</strong>, rotfrukter<br />
eller grönsaker<br />
antal à pris kr/ha<br />
Intäkter<br />
Miljöersättning för fånggrödor 1 900 900<br />
Summa intäkter 900<br />
Kostnader<br />
Utsäde fånggröda, kg 6 25 150<br />
Sådd av fånggröda, ggr 1 200 200<br />
Kvickrotsbekämpning 1/3 270 90<br />
Summa kostnader 440<br />
Nackdelar<br />
Det år fånggrödan odlas kan plöjningen försenas <strong>och</strong><br />
därmed komma att ske under mindre gynnsamma förhållanden,<br />
än vad som annars skulle ha skett. Detta<br />
kan leda till ökade plöjningskostnader det aktuella<br />
året, lägre skörd året därpå samt fleråriga packningsskador<br />
i marken. Dessa kostnader är mycket skiftande.<br />
I synnerhet vid sen vårplöjning av fånggrödan ökar<br />
risken för att fånggrödan tar upp kväve som annars<br />
skulle ha varit tillgängligt för nästföljande gröda.<br />
Kvävet i fånggrödan frigörs till stor del senare än vad<br />
som är önskvärt för nästföljande gröda.<br />
Fånggrödorna kan orsaka minskad flexibilitet i<br />
växtföljden p g a att åtagandet med fånggrödor är flerårigt.<br />
Dessutom finns det inte möjlighet att så höstsådda<br />
grödor på fält med fånggrödor, vilket innebär<br />
att anpassning av grödval med sena beslut minskar.<br />
Att det inte kan sås höstraps med reducerad jordbearbetning,<br />
utan i stället havre eller vårraps, kan innebära<br />
resultatsänkningar på långt över 1 000 kr per hektar<br />
för de aktuella fälten.<br />
Resultat +460<br />
Nettot av fånggrödor <strong>och</strong> vårplöjning är positivt i<br />
många situationer. Kostnaden för sådd <strong>och</strong> utsäde<br />
utgör en betydande post i kalkylen. Kostnaden för<br />
sådden kan i vissa fall minskas genom t ex frösåddutrustning<br />
på gödningsspridare. Utöver de faktorer som<br />
medtagits i ovanstående kalkyl finns det ett antal<br />
andra för- <strong>och</strong> nackdelar vars ekonomiska värde är<br />
skiftande <strong>och</strong> osäkert. Nedanstående beräkning skall<br />
inte tolkas som annat än exempelberäkningar.<br />
Fördelar<br />
Fånggrödor kan, särskilt på lättare jordar, bidra till<br />
kväveförsörjningen till efterföljande gröda. Om kvävegödslingsbehovet<br />
antas minska 2 kg med en antagen<br />
effekt på 5 år förbättras fånggrödekalkylen med ca 70<br />
kr per hektar.<br />
Fånggrödor har en positiv inverkan på mullhalt <strong>och</strong><br />
aggregatstruktur i jorden. Detta kan leda till högre<br />
skörd <strong>och</strong> därmed högre intäkter. Intäktsökningen är<br />
bl a beroende av jordarter <strong>och</strong> grödor.<br />
Bilden visar en insådd fånggröda. I <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
använder man sig av eftersådda fånggrödor.<br />
Foto Rolf Lindholm<br />
14 www.greppa.nu
Vårplöjning<br />
Lönsamhetspåverkan av vårplöjning i stället för höstplöjning<br />
är till stor del beroende av det enskilda företagets<br />
situation. På gårdar med jordarter som passar<br />
för vårplöjning kan det även vara ekonomiskt försvarbart<br />
utan beaktande av stödet på 400 kr per hektar. Ur<br />
stödsynpunkt räknas plöjning efter nyår som vårplöjning.<br />
Möjligheter att sprida stallgödsel före vårplöjning<br />
kan förbättra lönsamheten av vårplöjning. Sysselsättning<br />
<strong>och</strong> maskinutnyttjande behöver också beaktas<br />
vid ställningstagande om vårplöjning är ett intressant<br />
alternativ <strong>och</strong> hur stor areal som skall vårplöjas.<br />
Skördepåverkan är ofta den viktigaste faktorn vilket<br />
både kan vara positivt <strong>och</strong> negativt beroende på jordart<br />
<strong>och</strong> grödval. Kvickrotsförekomsten kan öka med<br />
vårplöjning vilket innebär ett ökat bekämpningsbehov.<br />
En extra körning med Roundup vart tredje år med<br />
vårplöjning kostar ca 90 kr per år med vårplöjning.<br />
Dessutom kan det ske en skördesänkning när kvickroten<br />
ökar.<br />
Säker påfyllning<br />
av bekämpningsmedel<br />
Biobädd<br />
Bekämpningsbehovet i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling är<br />
oftast större än i spannmålsodling. Sprutan används<br />
vid många tillfällen under säsongen, vilket gör det viktigt<br />
med bra påfyllnads- <strong>och</strong> rengöringsplats.<br />
Det finns många olika sätt att göra en biobädd <strong>och</strong><br />
därmed blir även investeringskostnaden skiftande.<br />
Många biobäddar byggs efter devisen ”man tager vad<br />
man haver”, vilket gör att den enskilda lantbrukarens<br />
finurlighet <strong>och</strong> förutsättningar påverkar kostnaderna i<br />
väsentlig grad. En del material finns redan på gården<br />
som t ex halm <strong>och</strong> jord vilket mestadels innebär en<br />
arbets- <strong>och</strong> maskinkostnad. Torvmull, betong för gjutning<br />
av plintar, balkar, körramper <strong>och</strong> gräs kan behöva<br />
inhandlas. Kostnader för inköp av detta är<br />
mycket skiftande men kan bedömas till ca 15 000 kr.<br />
Grävningen bedöms kosta ca 1 000 kr. Tidsåtgång för<br />
eget arbete med att bygga biobädden bedöms till 2<br />
dagar vilket innebär en kostnad på 2 400 kr. Dessutom<br />
åtgår det också egna traktor- <strong>och</strong> lastartimmar vilket<br />
bedöms kosta 600 kr. Summa investeringskostnad blir<br />
därmed ca 19 000 kr.<br />
Utöver investeringskostnaden i själva biobädden<br />
kan i vissa fall tank för vattenpåfyllnad behöva flyttas<br />
eller rör behöva ändras. Kostnaderna för detta är<br />
mycket skiftande.<br />
Med en investeringskostnad på 19 000 kr för själva<br />
biobädden samt 1 000 kr för att anpassa påfyllnadstanken<br />
blir den sammanlagda investeringen 20 000 kr.<br />
Med en livslängd på 15 år <strong>och</strong> 6 procent i real kalkylränta<br />
motsvarar detta en årlig kostnad på 2 000 kr.<br />
Underhåll<br />
Material i biobädden kan behöva bytas ut ca vart sjätte<br />
år. Det kan behövas ny torv, halm <strong>och</strong> jord samt nya<br />
grästorvor på skadade fläckar. Kostnaden för detta<br />
består till stor del av arbete. Med ca 8 timmars arbete<br />
vart sjätte år samt 0,5 timmar årligen motsvarar detta<br />
en arbetskostnad på ca 280 kr per år. Kostnader för<br />
traktor- <strong>och</strong> lastartimmar bedöms till ca 400 kr vart<br />
sjätte år, vilket blir ca 70 kr per år. Torvmullen bedöms<br />
kosta ca 500 kr vilket motsvarar 80 kr per år.<br />
Gräs att lägga ut på biobädden för att ersätta befintligt<br />
gräs bedöms till 500 kr vart sjätte år vilket motsvarar<br />
ca 80 kr per år. Genomsnittlig underhållskostnad<br />
blir därmed ca 400 kr per år.<br />
Om avståndet mellan bekämpningsmedelsförråd<br />
<strong>och</strong> påfyllnadsplats förlängs ökar tidsåtgången i samband<br />
med sprutning. Här bör timkostnaden tas upp<br />
till en högre kostnad än för vanligt arbete p g a att<br />
denna tid ofta är värdefullare än en genomsnittlig<br />
timme. Tjugo minuter i extra tidsåtgång per år kan<br />
kanske innebära ca 100 kr i årlig kostnad.<br />
Sammanställning av kostnader<br />
Avskrivning <strong>och</strong> ränta kan bedömas till ca 2 000 kr<br />
per år <strong>och</strong> underhåll kan bedömas till ca 400 kr per år.<br />
Om kostnad för extra tidsåtgång bedöms till 100 kr<br />
per år blir årskostnaden 2 500 kr. På en femtio hektars<br />
gård innebär biobädd en ökad kostnad med 50 kr per<br />
hektar <strong>och</strong> år. För stora gårdar är hektarkostnaden<br />
mindre <strong>och</strong> för små gårdar är hektarkostnaden större.<br />
För många mindre <strong>och</strong> medelstora gårdar är det ett<br />
ekonomiskt intressant alternativ att leja in sprutning<br />
alternativt samverka med andra lantbrukare oberoende<br />
av om det skall investeras i biobädd eller ej. Det kan<br />
vara lämpligt att fundera i dessa banor innan en biobädd<br />
anläggs.<br />
Betongplatta<br />
Om det finns en befintlig betongplatta som t ex en tidigare<br />
gödselplatta kan detta utgöra ett billigt alternativ<br />
till biobädd. Att bygga en ny betongplatta med en tät<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
15
Hårdgjord platta, biobädd eller<br />
kanske leja in bekämpningen<br />
Foto Lars Törner, Odling i Balans<br />
behållare enbart för att fylla på sprutan innebär högre<br />
kostnader. Om en sådan platta byggs är det en stor<br />
fördel om det även finns annan användning för denna<br />
platta.<br />
Byggkostnad för själva plattan bedöms till ca 14 000<br />
kr. En tung post tillkommer för tät behållare, grävning<br />
till denna, tak till behållare samt anslutning till behållare.<br />
Kostnader för detta bedöms till ca 18 000 kr, men<br />
varierar kraftigt mellan olika gårdar. Den sammanlagda<br />
investeringen blir ca 30 000 kr vilket innebär en<br />
årskostnad på ca 3 000 kr. Dessutom tillkommer en<br />
årlig kostnad för att tömma behållaren. Om det i stället<br />
finns en gödselbrunn att ansluta plattan till bedöms<br />
investeringen till ca 17 000 kr vilket motsvarar en årskostnad<br />
på ca 1 700 kr. Om vattentank behöver flyttas<br />
tillkommer kostnad för detta.<br />
Spruta vid rätt tillfälle med<br />
bra utrustning<br />
Genom att bekämpa kemiskt vid rätt tillfälle <strong>och</strong> med<br />
bra utrustning kan preparatåtgången minskas <strong>och</strong>/<br />
eller effekten ökas. En väl avvägd dos efter förutsättningarna<br />
är också viktigt. Målet med bekämpning är<br />
ju inte bara att få ut en viss mängd preparat per hektar<br />
utan att få grödor av bra kvalitet <strong>och</strong> att få så<br />
högavkastande grödor som möjligt i förhållande till<br />
kostnaden. Preparatkostnaden per hektar kan uppgå<br />
till ca 3 800 kr i <strong>potatis</strong>odling, 1 800 kr i palsternacksodling,<br />
2 200 kr i morotsodling <strong>och</strong> 3 500 kr i lökodling.<br />
Om det går att sänka dosen med 10 procent<br />
utan att försämra effekten nämnvärt kommer det årliga<br />
resultatet att stiga med ca 200 till 400 kr per hektar.<br />
För varje procent i skördehöjning genom en väl<br />
anpassad bekämpning ökar nettot i mat<strong>potatis</strong>odling<br />
med ca 300 kr. Dessutom kan kvaliteten <strong>och</strong> därmed<br />
priset på grödan förbättras. Man skall även ha i åtanke<br />
att många preparat även har en negativ effekt på<br />
nyttoväxtens tillväxt.<br />
Bättre effekt av bekämpningsmedlen kan mycket<br />
väl betala att man bekämpar utanför ordinarie arbetstid,<br />
studerar gröda <strong>och</strong> väder så man hittar en bra tidpunkt<br />
för bekämpning, har en spruta av bra kvalitet,<br />
servar den väl, byter munstycken när de börjar bli slitna<br />
<strong>och</strong> har rätt munstycke för respektive bekämpning.<br />
Spruttest kan därmed i många fall vara en lönsam<br />
åtgärd.<br />
Om man har 100 hektar där nettot höjs med i<br />
genomsnitt 100 kr per hektar p g a bättre sprututrustning<br />
ökar lönsamheten med 10 000 kr per år. Detta<br />
ger ett ökat investeringsutrymme i bättre utrustning på<br />
ca 70 000 kr till 100 000 kr.<br />
Skyddszoner<br />
Några argument utöver de miljömässiga för att anlägga<br />
skyddszon är: låg skörd vid fältkant, vändteg,<br />
att använda mark för att köra till <strong>och</strong> från fält, att ställa<br />
bevattningsmaskin på samt att foder från skyddszon<br />
används till djur eller förbättrad jakt. Om alternativvärdet<br />
på marken där skyddszonen skall ligga är lägre<br />
än ca 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd är troligen<br />
skyddszon ett ekonomiskt intressant alternativ.<br />
I <strong>och</strong> med att det utöver miljöersättning på 3 000 kr<br />
per hektar även utgår gårdsstöd blir nettot av skydds-<br />
16 www.greppa.nu
zoner ofta relativt bra. Dock är detta stöd stängt för<br />
nya ansökningar under 2005 <strong>och</strong> 2006.<br />
Tidigare har det funnits krav på årlig skörd av<br />
skyddszoner för att få stödet på 3 000 kr per hektar.<br />
Detta skördekrav har slopats. Möjligheten att skörda<br />
skyddszoner efter 15 juli <strong>och</strong> använda gräset som<br />
foder finns kvar.<br />
Med en insåningskostnad på 675 kronor som fördelas<br />
ut på 5 år, blir insåningskostnaden 160 kronor<br />
per år. Kostnad för putsning bedöms till 260 kr, vilket<br />
tillsammans blir 420 kronor per hektar <strong>och</strong> år. Dessa<br />
kostnader förutsätter att det inte är alltför små ytor<br />
som är skyddszoner på aktuell gård. Vid små ytor<br />
antas hektarkostnaden öka med 50 procent, vilket<br />
innebär en fast kostnad på ca 210 kronor per gård<br />
som har skyddszon. För en skyddszon på 0,5 hektar<br />
innebär det kostnader på ca 315 kr, vilket blir 630<br />
kronor per hektar. Dessutom tillkommer markkostnaden<br />
som är beroende markens alternativvärde.<br />
Med en ersättning på 3 000 kronor per hektar i stöd<br />
innebär det att åtgärden är lönsam för lantbrukaren<br />
med ovanstående förutsättningar, om alternativkostnaden<br />
på marken är lägre än ca 2 500 kr per hektar<br />
exklusive gårdsstöd. Den mest avgörande posten är<br />
alltså alternativvärdet på marken där skyddszonen ska<br />
ligga. När det odlas grödor med hög omsättning som<br />
t ex <strong>potatis</strong> blir ofta alternativvärdet på marken negativt<br />
vid låga skördenivåer eller låga kvaliteter på produkten.<br />
Därmed kan det vara intressant att ej odla<br />
<strong>potatis</strong> på mark som har sämre odlingsförutsättningar.<br />
En fråga man kan ställa sig som lantbrukare är:<br />
Skulle jag vara beredd att arrendera den aktuella marken<br />
där skyddszon ska ligga, till ett arrende av 2 500<br />
kr per hektar exklusive gårdsstöd <strong>och</strong> bruka marken<br />
som idag Om svaret är att man skulle vara beredd att<br />
arrendera just denna mark för mer än 2 500 kr per<br />
hektar exklusive arealstöd bör man inte anlägga<br />
skyddszon, när vi endast ser på de penningmässiga<br />
aspekterna. Skulle vi med de stödregler som gäller 2006<br />
svara att vi inte skulle vara beredda att arrendera denna<br />
mark för 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd skulle<br />
det ha varit ekonomiskt intressant med skyddszon<br />
på denna mark.<br />
Alternativvärdet på marken påverkas framförallt av<br />
skördenivå, priser, grödval <strong>och</strong> arealstödets storlek.<br />
Även maskinkostnaderna <strong>och</strong> andra kostnader påverkar<br />
alternativvärdet på marken. Marker där skyddszoner<br />
är belägna, kan vara kostsammare att bruka än<br />
genomsnittlig mark p g a träd <strong>och</strong> buskar vid fältkanten.<br />
Även skörden kan vara lägre om t ex skyddszoner<br />
utgör vändteg eller det finns andra faktorer som reducerar<br />
skörden vid denna fältkant som t ex markpackning<br />
från körspår. Dessutom kan det vara praktiskt att<br />
kunna köra vid fältkanten med traktorer, utan att man<br />
kör ned någon gröda. För grödor i rader som t ex<br />
<strong>potatis</strong>, morötter <strong>och</strong> sallad är det extra värdefullt att<br />
få raka kördrag. Eftersom det ur stödsynpunkt går att<br />
variera bredden på skyddszonen mellan 6 <strong>och</strong> 20<br />
meter går det att få rakare fältkanter. Det finns ett flertal<br />
andra faktorer för den enskilda lantbrukaren som<br />
påverkar alternativvärdet på marken där skyddszonen<br />
placeras, som t ex viltvårdsintresse.<br />
Hade marken där skyddszonen är belägen ett positivt odlingsnetto innan den blev skyddszon Foto Erik Karlsson<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
17
Skyddszoner intill vattendrag kan förbättra förutsättningarna<br />
för det vilda. Om det görs viltvårdande<br />
åtgärder på 0,5 procent av gårdens åkerareal <strong>och</strong> värdet<br />
av förbättrad jakt bedöms till 5 kr per hektar för<br />
hela gården, innebär detta att viltvårdsvärdet blir<br />
1 000 kr per hektar skyddszon.<br />
Skyddsavstånd<br />
Kostnaden för osprutade skyddsavstånd är mycket varierande.<br />
Dels skiftar kostnaden mycket mellan olika<br />
år <strong>och</strong> olika grödor <strong>och</strong> dels mellan olika gårdar. Ofta<br />
handlar det om en relativt liten areal sprutfri skyddszon<br />
per gård, vilket gör att det inte blir någon stor kostnad.<br />
Den yttersta metern på fältet har dessutom andra<br />
odlingsförutsättningar än fältet i helhet vad beträffar<br />
ogräsförekomst <strong>och</strong> gödsling. Det innebär att det ekonomiska<br />
nettot av den yttersta metern <strong>och</strong> runt brunnar<br />
inte blir detsamma som för det övriga fältet.<br />
Både skördens storlek <strong>och</strong> kvaliteten påverkas negativt<br />
av osprutade skyddsavstånd samtidigt som kostnaden<br />
för bekämpningsmedel minskar. Utöver kostnader<br />
för lägre skörd <strong>och</strong> lägre kvalitet tillkommer kostnad<br />
för ökad mängd ogräs i kommande grödor, alternativt<br />
en ökad jordbearbetning på de sprutfria skyddsavstånden.<br />
Dock är det en relativt liten areal som inte är aktuell<br />
att bekämpa på grund av skyddsavstånd <strong>och</strong> då<br />
speciellt om areal intill bäckar utgör skyddszon med<br />
ett stöd på 3 000 kronor per hektar (se åtgärd om<br />
skyddszoner).<br />
Väljer man att ha gräsbevuxen skyddszon med stöd på<br />
3 000 kronor per hektar vid bäckkanten återstår endast<br />
4 000 kvm.<br />
Om det odlas specialgrödor som t ex <strong>potatis</strong>, rotfrukter,<br />
sockerbetor eller grönsaker blir kostnaderna<br />
för skyddsavstånd högre än inom spannmålsodling.<br />
Exempel<br />
Låt oss ta ett exempel med en gård på 100 hektar<br />
åker med 500 meter bäckkant, 500 meter diken<br />
<strong>och</strong> 5 brunnar.<br />
Areal skyddszon för denna gård blir:<br />
Bäckkanter 500 x 6 meter = 3 000 kvm<br />
Diken 500 x 6 meter = 3 000 kvm<br />
Brunnar 5 st x 200 kvm = 1 000 kvm<br />
Summa<br />
7 000 kvm<br />
Ett i många fall lämpligt alternativ kan vara att ha en<br />
permanent gräsremsa vid fältkanten intill öppna<br />
diken. Den i många fall största kostnaden för detta utgörs<br />
av markkostnaden, vilken är beroende av markens<br />
alternativvärde. Kostnaden för insådd av gräs<br />
samt eventuell putsning av detta gräs skiftar mycket<br />
beroende på om det finns andra gräsbevuxna marker<br />
på gården, men kan i många fall bedömas till under<br />
1 000 kronor per hektar exklusive markkostnad. Hektarkostnaden<br />
för putsning <strong>och</strong> insådd av gräsremsor<br />
kan dock bli relativt hög p g a att det är små arealer<br />
som är aktuella.<br />
Osprutade skyddsavstånd har även en positiv effekt<br />
för födointaget för vilda djur vilket förbättrar jaktmöjligheterna.<br />
Radmyllning i grönsaksodling<br />
Det finns olika sätt att radmylla. Exempel på placering<br />
av myllningsaggregat är på precisionssåmaskin eller på<br />
planteringsmaskin, vilket innebär en investering på ca<br />
20 000 kr. Investeringens storlek varierar beroende av<br />
kostnader för montering, antal rader etc. Det finns<br />
även separata myllningsaggregat som antingen kan<br />
kopplas baktill på traktorn i trepunktslyften eller i<br />
fronten när det finns frontlyft på traktorn. Dessa separata<br />
myllningsaggregat kostar 30 000 kr till 35 000 kr.<br />
Monteringskostnader är mycket skiftande beroende<br />
på situationen. Djupmyllning kan även ske med hjälp<br />
av såmaskiner med bearbetande såbillar som t ex<br />
Väderstads Rapid. Radgödsling kan ske i samband<br />
med radhackning om man önskar dela upp handelsgödselgivan<br />
ytterligare under odlingssäsongen.<br />
De fasta extra kostnader som uppkommer p g a att<br />
man innehar radmyllningsutrustning är ränta, värdeminskning,<br />
underhåll, förvaring <strong>och</strong> försäkring. Alternativet<br />
kan vara att leja in ett radmyllningsaggregat.<br />
Dessutom tillkommer det kostnader i samband med<br />
användandet av utrustningen, vilket till stor del är<br />
beroende av hur utrustningen används.<br />
Den årliga fasta kostnaden för ett radmyllningsaggregat<br />
som placeras på en planteringsmaskin med<br />
behållare för gödning framtill på traktorn kan bedömas<br />
till ca 4 000 kr i ränta <strong>och</strong> värdeminskning vid en<br />
ekonomisk livslängd på 10 år samt ca 1 500 kr per år<br />
i underhåll, förvaring <strong>och</strong> försäkring, vilket tillsammans<br />
blir ca 5 500 kr per år. Utöver dessa fasta kostnader<br />
tillkommer rörliga kostnader för tidsåtgång för<br />
påfyllning av gödning i samband med plantering.<br />
18 www.greppa.nu
Inbesparade kostnader utgöres av att första körningen<br />
med traditionell gödningsspridare kan slopas<br />
vilket kostar ca 120 kr per hektar enligt maskinringstaxa.<br />
Med egen gödningsspridare kan kostnaden<br />
i vissa fall vara lägre. Dock är påfyllningen kostsammare<br />
för myllningssystemet p g a att det kan ta längre<br />
tid med påfyllning i anslutning till plantering jämfört<br />
med en traditionell gödningsspridare, ökade läglighetskostnader<br />
vid plantering samt att plantörer blir<br />
fördröjda av påfyllningsmomentet. Beroende av planeringssituation<br />
kan detta extra moment skifta mycket<br />
i kostnad, men en tänkbar kostnad är ca 50 kr per<br />
hektar om en 3-4 radig planteringsmaskin används.<br />
Dessutom kan den totala kvävegivan minskas något<br />
utan att det växttillgängliga kvävet minskas. En tänkbar<br />
minskning är 15 procent till 20 procent. Det är<br />
svårt att säga exakt hur mycket kvävegivan kan minskas.<br />
Detta beror bl a på om det kommer en stor mängd<br />
nederbörd som transporterar ner kväve i marken <strong>och</strong><br />
djupet på grödans rotsystem. I kulturer med stor tidig<br />
kvävegiva <strong>och</strong> grunda rotsystem går det att minska<br />
kvävegivan mest jämfört med traditionell bredspridning.<br />
Vissa år <strong>och</strong> för vissa grödor kan detta spara ca<br />
80 kg kväve medan andra år sparar radmyllning inte<br />
något nämnvärt med kväve. Om den totala kvävegivan<br />
kan minskas med 20 kg per hektar innebär detta<br />
inbesparade kostnader för kväve på 160 kr per hektar.<br />
Om det sparas 120 kr per hektar i utkörningskostnad<br />
med traditionell spridningsteknik, extra kostnad<br />
för påfyllnad med 50 kr <strong>och</strong> t ex inbesparat kväve för<br />
160 kr blir de inbesparade kostnaderna 230 kr (120 –<br />
50 + 160 = 230) per hektar. Med en utrustning som<br />
Maskinkostnad beroende på årlig användning (ha)<br />
kr/ha<br />
1600<br />
Radmyllare plantering frontmont<br />
1400<br />
Aktuellt antal ha I<br />
Radmyllare plantering integrerad<br />
1200<br />
Aktuellt antal ha II<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
Radgödsling vid hackning<br />
Aktuellt antal ha III<br />
Om arealunderlaget är tillräckligt är myllning en<br />
lönsam åtgärd.<br />
Foto Göran Jonsson, RJ Maskiner AB<br />
kostar ca 30 000 kr i inköp krävs det strax under 25<br />
hektar för att denna utrustning skall sänka kostnaderna.<br />
Ett sätt att få större areal <strong>och</strong> därmed bättre ekonomiskt<br />
utrymme för bättre maskiner är att samverka<br />
med andra odlare om specialutrustning. Arealunderlaget<br />
har mycket stor betydelse för att de fasta kostnaderna<br />
per hektar skall bli låga.<br />
Radmyllning i samband med sådd<br />
Genom att maskiner kan användas på stor areal blir<br />
hektarkostnaden måttlig för radmyllning. För t ex<br />
löksådd <strong>och</strong> betsådd kan samma såmaskin <strong>och</strong><br />
gödslingsutrustning användas. Genom att anlita<br />
maskinstation kan kostnaderna för radmyllning hållas<br />
på en måttlig nivå. Skillnaden mellan sådd med<br />
respektive utan radmyllningsutrustning för växtnäring<br />
varierar men är ca 200 kr per hektar med såmaskin<br />
för sockerbetor <strong>och</strong> lök. Om det sparas en körning<br />
med traditionell bredspridare, vilket kan bedömas<br />
kosta ca 120 kr per hektar, kommer det att vara<br />
lönsamt med radmyllning i samband med sådd när<br />
maskinstation anlitas, om det sparas ca 10 kg kväve<br />
per hektar eller det uppnås en skördeökning p g a radmyllningen.<br />
I sockerbetsförsök finns det en tendens till att radmyllad<br />
gödning gett en något högre skörd än bredspridning.<br />
Det är även tänkbart att kvävegivan kan<br />
sänkas något vid nedmyllning jämfört med bredspridning<br />
utan att det uppkommer negativa skördeeffekter<br />
(Källa: SBU 2001. Radmyllning <strong>och</strong> bredspridning av<br />
NPK-produkter 2001. SBU, Bjärred).<br />
0<br />
5 10 15 20 25 30 35 40<br />
Källa Sven-Erik Svensson, SLU<br />
Antal ha<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
19
Stallgödsel<br />
Beräkningarna i nedanstående tabell är gjord med<br />
hjälp av stallgödselportalen www.greppa.nu/stallgodsel/.<br />
Du kan själv testa med egna siffror för att finna ut lönsamhet<br />
<strong>och</strong> kväveeffekter med olika spridningsalternativ.<br />
Några honnörsord för att uppnå god lönsamhet <strong>och</strong><br />
god ekonomi inom ett företag är styrning, precision,<br />
kontroll <strong>och</strong> samverkan. Vid användande av stallgödsel<br />
tappar man en del av styrningen p g a att man<br />
kanske inte får stallgödsel lika jämnt spridd som handelsgödsel.<br />
Näringsinnehållet i gödseln är inte exakt<br />
känd <strong>och</strong> kan variera mellan olika delar i gödselbehållaren.<br />
Kväve i stallgödsel är dessutom inte lika lättillgängligt<br />
som i handelsgödsel. Argument för spridning<br />
av stallgödsel till <strong>potatis</strong> är en lång växtsäsong samt<br />
att stallgödseln innehåller mikronäringsämnen. Vi kan<br />
inte tillgodose växternas växtnäringsbehov med samma<br />
precision med stallgödsel jämfört med handelsgödsel.<br />
Detta innebär att man skall fundera på att styra de<br />
större givorna av stallgödsel till sådana grödor som är<br />
mindre beroende av precision i växtnäringstillförseln.<br />
Grönsaker <strong>och</strong> <strong>potatis</strong> har hög ekonomisk omsättning<br />
per hektar, vilket gör det mer betydelsefullt att styra<br />
odlingsinsatserna väl, jämfört med t ex vall- eller<br />
spannmålsodling. Detta kan vara ett skäl att ifrågasätta<br />
stora givor av stallgödsel till <strong>potatis</strong> eller grönsaker.<br />
Dessutom kan stallgödsel påverka produktkvaliteten.<br />
Dessa kvalitetskrav är dock olika för olika användningsområden<br />
av produkten, som t ex de mindre känsliga<br />
stärkelse<strong>potatis</strong>arna eller mer känsliga mat<strong>potatis</strong>arna.<br />
Det kanske kan vara lämpligare att öka gödslingen<br />
av andra grödor i växtföljden <strong>och</strong> ge mindre<br />
mängd stallgödsel till <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> grönsaker. Om det<br />
inte finns tillräckligt utrymme till andra grödor i den<br />
egna växtföljden kan det vara intressant att sprida<br />
stallgödseln hos någon annan lantbrukare som inte<br />
har egna djur.<br />
Nedplöjning av stallgödsel<br />
För nötflytgödsel förbättras lönsamheten på lättleror<br />
med ca 5 kr per ton gödsel jämfört med nedharvning<br />
eller spridning i växande spannmål, vilket blir strax<br />
över 100 kr per hektar med en giva på 25 ton per hektar,<br />
vilket kan utläsas av nedanstående tabell. För svinflytgödsel<br />
är förtjänsten ännu högre, nämligen ca 6 kr<br />
per ton. Anledningen till att spridning före plöjning<br />
uppvisar högre lönsamhet än spridning före harvning<br />
är de minskade packningsskadorna. Om inte gödseln<br />
brukas ned snabbt minskar värdet av kvävet i alternativen<br />
med plöjning <strong>och</strong> harvning som nedbrukningsmetod.<br />
Plöjningskapacitet oftast lägre än spridningskapacitet<br />
Vid inlejd spridning av flytgödsel har gödseltunnan<br />
oftast betydligt högre kapacitet än plogen. Detta innebär<br />
på flertalet gårdar att det är svårt att hinna med att<br />
bruka ned gödseln någorlunda snart efter spridningen.<br />
Om det körs ut gödsel en hel dag på en gård, kan det<br />
t o m dröja tills påföljande dag innan nedbrukning<br />
sker. I vissa områden finns krav på nedbrukning inom<br />
fyra timmar. Om gödseln skall plöjas ned inom rimlig<br />
tid efter spridningen kan detta lösas genom att gödseln<br />
Kväveeffekt <strong>och</strong> värde av stallgödsel vid spridning på våren eller försommaren genom nedbrukning genom plöjning,<br />
harvning eller spridning i växande gröda.<br />
Djurslag Tidpunkt Nedbrukning N-effekt N-effekt Markpackning Värde<br />
% kg/ton kr/ton kr /ton<br />
Svin Vårbruk Plöjning 85 2,7 -2,5 33,7<br />
Svin Vårbruk Harvning 85 2,7 -7,6 28,6<br />
Svin Försommar Väx. gröda 70 2,2 -3,9 29,0<br />
Nöt Vårbruk Plöjning 65 1,7 -2.5 24,2<br />
Nöt Vårbruk Harvning 65 1,7 -7,6 19,1<br />
Nöt Försommar Väx. gröda 40 1,0 -3,9 18,3<br />
Förutsättningar : Skördevärde 6 000 kr/ha, 12 kbm tunna, 12 m ramp, 25 ton per ha, 1,8 bar, 2 axlar, fältavstånd 1 km, 7 kr / kg N, vårsådda<br />
grödor, nedbrukning efter 4 timmar när nedbrukning sker, flytgödsel från slaktsvin <strong>och</strong> mjölkkor, släpslangspridare samt jordarten lättlera.<br />
20 www.greppa.nu
Blev gödningsgivan ekonomiskt optimal<br />
Foto Anders Anderson, Yara AB<br />
endast sprids halva dagen på gården <strong>och</strong> att gödseltunnan<br />
kommer tillbaka dagen därpå. Kostnaden för<br />
gödselspridningen ökar dock på detta sätt. Inbesparat<br />
kväve p g a snabb nedbrukning uppväger oftast inte<br />
denna extrakostnad. Att leja in plöjningskapacitet i<br />
samband med gödselspridning uppfattas oftast som ett<br />
dyrt sätt att bruka ned gödseln snabbt. Det är dock<br />
många gårdar som har problemet att spridningskapaciteten<br />
är betydligt högre än plöjningskapaciteten.<br />
Genom att samverka med någon annan gård som har<br />
samma problem kan kostnaden för snabb nedbrukning<br />
hållas nere genom att man plöjer med två plogar<br />
på den gård där gödsel sprids. Detta är en billig lösning<br />
för att åstadkomma snabb nedbrukning. Om det<br />
är liknande arealer på de två gårdarna som plöjer åt<br />
varandra blir det oförändrat utnyttjande av den egna<br />
plogen, jämfört med att var <strong>och</strong> en plöjer för sig.<br />
Fosforgödsling<br />
För att finna ut en lämplig fosforgödslingsstrategi kan<br />
det vara lämpligt att börja med att fastställa vad som<br />
är en ekonomiskt lämplig P-AL klass för de olika fälten.<br />
Nästa steg är att lägga upp en gödslingsstrategi för<br />
att ta sig till den ekonomiskt lämpliga P-AL klassen.<br />
Ekonomiskt lämplig P-AL varierar för olika grödor.<br />
Det är högre för <strong>potatis</strong> <strong>och</strong> sockerbetor än spannmål,<br />
oljeväxter <strong>och</strong> vall. Det betyder med prisförhållanden<br />
ungefär som dagens <strong>och</strong> en real kalkylräntekostnad på<br />
två procent, att alla jordar med högre P-AL än ca 11<br />
ligger onödigt högt <strong>och</strong> kan med fördel minskas.<br />
Odlas bara spannmål, vall <strong>och</strong> oljeväxter är motsvarande<br />
P-AL ca 8. För höstvete är ekonomiskt optimalt<br />
P-AL lägre än för vårkorn. Se till helheten <strong>och</strong> anpassa<br />
fosforgödslingen för hela växtföljden. Gödsla till de<br />
grödor som har högst betalningsförmåga för fosfor.<br />
Eftersom <strong>potatis</strong> har ett högre ekonomiskt optimalt P-<br />
AL än spannmål, vall <strong>och</strong> oljeväxter kan därmed en i<br />
många fall lämplig gödslingsstrategi vara att lägga fosforgivan<br />
i anslutning till högomsättningsgrödor som<br />
<strong>potatis</strong>, grönsaker <strong>och</strong> sockerbetor <strong>och</strong> slopa eller reducera<br />
fosforgödslingen till spannmålsgrödorna. Vid<br />
växtföljder upp till fyra år <strong>och</strong> endast <strong>potatis</strong> eller<br />
grönsaker en gång per fyra år, kan det vara lämpligt<br />
att räkna fram hela växtföljdens fosforbehov <strong>och</strong> att<br />
Faktorer som påverkar val av ekonomiskt<br />
optimal fosforklass är bl a nedanstående:<br />
• Prisförhållanden mellan grödor <strong>och</strong> fosfor<br />
• pH-värde <strong>och</strong> mullhalt<br />
• Vilka grödor som odlas<br />
• Företagarens framtid<br />
• Markens framtid<br />
• Kalkylränta<br />
• Likviditet <strong>och</strong> soliditet<br />
• Övrigt investeringsbehov i företaget<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
21
lägga denna fosforgiva till den fosforkrävande grödan.<br />
Det bör också observeras att <strong>potatis</strong>en behöver<br />
lättlöslig fosfor. Vid skördenivån 30 ton <strong>potatis</strong> per<br />
hektar är en lämplig ersättningsnivå ca 20 kg fosfor<br />
per hektar. Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling<br />
<strong>och</strong> kalkning finns i rapporten ”Riktlinjer för gödsling<br />
<strong>och</strong> kalkning 2005” (www.sjv.se/download).<br />
Ofta gäller att ersättningsgiva betalar sig för <strong>potatis</strong> om<br />
P-AL är under 11. Vilket då betyder att också klass III<br />
skall gödslas över underhållsgiva. Nedanstående skulle<br />
kunna gälla för de fem klasserna:<br />
Klass<br />
P-AL-tal<br />
Klass I 20+++ < 2,1<br />
Klass II 20++ 2,1 – 4<br />
Klass III 20+ 4,1 – 8<br />
Klass VI 20 8,1 – 16<br />
Klass V 20 > 16<br />
Alltför höga fosforklasser innebär att det ligger kapital<br />
i marken i form av fosfor, som ger en alltför låg<br />
ekonomisk avkastning. Kalkylräntekravet är en viktig<br />
faktor vid fastställande av ekonomiskt lämplig P-AL<br />
klass. Ett högre kalkylräntekrav innebär lägre ekonomiskt<br />
optimal P-AL klass. Det kan vara bättre att leta<br />
upp andra investeringsmöjligheter som ger bättre avkastning<br />
eller amortera skulder än att ha kapitalet liggande<br />
som höga fosforklasser i marken.<br />
AVSLUTANDE REFLEKTIONER<br />
Förbättrad miljö <strong>och</strong> förbättrad ekonomi går i många<br />
fall att förena för den enskilde företagaren för relativt<br />
många åtgärder. En vanlig orsak till detta är att en<br />
ökad resursanvändning inom odlingen kostar pengar<br />
samtidigt som det i många fall finns ett samband mellan<br />
ökad resursanvändning <strong>och</strong> ökad miljöbelastning.<br />
Exempel på detta är jordbearbetning, användning av<br />
kemiska bekämpningsmedel samt gödsling med kväve<br />
<strong>och</strong> fosfor.<br />
En fråga man ibland bör ställa sig är varför lönsamma<br />
åtgärder för att minska miljöbelastningarna<br />
inte utföres. Det finns säkert många vitt skilda förklaringar<br />
till detta. Var <strong>och</strong> en som vill arbeta för bättre<br />
miljö <strong>och</strong> bättre lönsamhet för Sveriges <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong><br />
grönsaksodlare kan fundera på denna frågeställning.<br />
Bland åtgärderna i denna skrift återkommer några<br />
honnörsord för ett flertal av åtgärderna. Dessa honnörsord<br />
är:<br />
Samverkan i många olika former om många olika<br />
saker<br />
Precision med rätt åtgärder i rätt kvantitet vid rätt<br />
tidpunkt <strong>och</strong> på rätt plats<br />
Kontroll av verksamheten<br />
Styrning av verksamheten<br />
Genom att arbeta med sitt företag utifrån dessa fyra<br />
honörsord finns det både goda möjligheter att förbättra<br />
sin lönsamhet <strong>och</strong> samtidigt minska miljöbelastningen.<br />
22 www.greppa.nu
ÅTGÄRDSLISTA<br />
Genom styrning <strong>och</strong> kontroll på vilka miljöåtgärder som väljs går det att genomföra<br />
miljöförbättring med vinst eller en medvetenhet om vad kostnaden är.<br />
Nedanstående lista kan användas som en del av planeringsarbetet. Genom att systematiskt<br />
gå igenom listan för det egna företaget bearbetas, upptäcks <strong>och</strong> utvecklas de olika åtgärderna<br />
för att förbättra företagets ekonomi, samtidigt som företagets miljöpåverkan kan minskas.<br />
Åtgärderna som finns med i listan är sådana som tas upp i denna skrift. Utöver dessa<br />
14 åtgärder finns det många andra som kan vara aktuella. Det är bara att fylla på listan med<br />
de åtgärder som du själv ser som intressanta att arbeta vidare med.<br />
Åtgärd Investering Årligt netto Prioritering Genomförandeår<br />
Anpassning av <strong>potatis</strong>areal<br />
Rampbevattning<br />
Anpassning av vattengivor<br />
Våtmarker<br />
Fånggrödor<br />
Vårplöjning<br />
Påfyllning bekämpningsmedel<br />
Ökad effekt av bek. preparat<br />
Skyddszoner<br />
Skyddsavstånd<br />
Radmyllning<br />
Stallgödsel vid rätt tid <strong>och</strong> till rätt gröda<br />
Samverkan nedbrukning stallgödsel<br />
Anpassa fosforgiva
<strong>Greppa</strong> Näringen är en stor samordnad satsning för att minska förluster av växtnäring <strong>och</strong> bekämpningsmedel<br />
till våra vatten. Den nya vattenlagstiftningen <strong>och</strong> miljömålen är basen i verksamheten.<br />
Denna skrift är framtagen som ett utbildningsmaterial för rådgivare <strong>och</strong> kommer att användas<br />
i kurser som handlar om <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksmodulerna. Agr. dr. Håkan Rosenqvist har tagit<br />
fram materialet på beställning av Jordbruksverket.<br />
Rådgivare kan hämta skriften på <strong>Greppa</strong> Näringens administrativa hemsida under <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong><br />
grönsaksmodulerna. En kortare version kommer att ges ut i <strong>Greppa</strong> Näringens publikationsserie<br />
Praktiska Råd <strong>och</strong> distribueras till alla <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodlare.<br />
www.greppa.nu • tel 0771-573 456