Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fånggrödor<br />
Fånggrödor <strong>och</strong>/eller vårplöjning är ekonomiskt intressant<br />
på många gårdar i <strong>och</strong> med stöden på 900 kr<br />
per hektar för fånggrödor <strong>och</strong> 400 kr per hektar för<br />
vårbearbetning.<br />
För att erhålla stöd för fånggrödor efter <strong>potatis</strong>, rotfrukter<br />
eller grönsaker skall fånggrödan sås snarast<br />
efter skörd av huvudgrödan. Fånggröda som sås efter<br />
<strong>potatis</strong>, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast<br />
den 1 januari.<br />
Exempel<br />
Kalkylexempel på fånggrödor efter <strong>potatis</strong>, rotfrukter<br />
eller grönsaker<br />
antal à pris kr/ha<br />
Intäkter<br />
Miljöersättning för fånggrödor 1 900 900<br />
Summa intäkter 900<br />
Kostnader<br />
Utsäde fånggröda, kg 6 25 150<br />
Sådd av fånggröda, ggr 1 200 200<br />
Kvickrotsbekämpning 1/3 270 90<br />
Summa kostnader 440<br />
Nackdelar<br />
Det år fånggrödan odlas kan plöjningen försenas <strong>och</strong><br />
därmed komma att ske under mindre gynnsamma förhållanden,<br />
än vad som annars skulle ha skett. Detta<br />
kan leda till ökade plöjningskostnader det aktuella<br />
året, lägre skörd året därpå samt fleråriga packningsskador<br />
i marken. Dessa kostnader är mycket skiftande.<br />
I synnerhet vid sen vårplöjning av fånggrödan ökar<br />
risken för att fånggrödan tar upp kväve som annars<br />
skulle ha varit tillgängligt för nästföljande gröda.<br />
Kvävet i fånggrödan frigörs till stor del senare än vad<br />
som är önskvärt för nästföljande gröda.<br />
Fånggrödorna kan orsaka minskad flexibilitet i<br />
växtföljden p g a att åtagandet med fånggrödor är flerårigt.<br />
Dessutom finns det inte möjlighet att så höstsådda<br />
grödor på fält med fånggrödor, vilket innebär<br />
att anpassning av grödval med sena beslut minskar.<br />
Att det inte kan sås höstraps med reducerad jordbearbetning,<br />
utan i stället havre eller vårraps, kan innebära<br />
resultatsänkningar på långt över 1 000 kr per hektar<br />
för de aktuella fälten.<br />
Resultat +460<br />
Nettot av fånggrödor <strong>och</strong> vårplöjning är positivt i<br />
många situationer. Kostnaden för sådd <strong>och</strong> utsäde<br />
utgör en betydande post i kalkylen. Kostnaden för<br />
sådden kan i vissa fall minskas genom t ex frösåddutrustning<br />
på gödningsspridare. Utöver de faktorer som<br />
medtagits i ovanstående kalkyl finns det ett antal<br />
andra för- <strong>och</strong> nackdelar vars ekonomiska värde är<br />
skiftande <strong>och</strong> osäkert. Nedanstående beräkning skall<br />
inte tolkas som annat än exempelberäkningar.<br />
Fördelar<br />
Fånggrödor kan, särskilt på lättare jordar, bidra till<br />
kväveförsörjningen till efterföljande gröda. Om kvävegödslingsbehovet<br />
antas minska 2 kg med en antagen<br />
effekt på 5 år förbättras fånggrödekalkylen med ca 70<br />
kr per hektar.<br />
Fånggrödor har en positiv inverkan på mullhalt <strong>och</strong><br />
aggregatstruktur i jorden. Detta kan leda till högre<br />
skörd <strong>och</strong> därmed högre intäkter. Intäktsökningen är<br />
bl a beroende av jordarter <strong>och</strong> grödor.<br />
Bilden visar en insådd fånggröda. I <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
använder man sig av eftersådda fånggrödor.<br />
Foto Rolf Lindholm<br />
14 www.greppa.nu
Change language