Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen

zoner ofta relativt bra. Dock är detta stöd stängt för
nya ansökningar under 2005 och 2006.
Tidigare har det funnits krav på årlig skörd av
skyddszoner för att få stödet på 3 000 kr per hektar.
Detta skördekrav har slopats. Möjligheten att skörda
skyddszoner efter 15 juli och använda gräset som
foder finns kvar.
Med en insåningskostnad på 675 kronor som fördelas
ut på 5 år, blir insåningskostnaden 160 kronor
per år. Kostnad för putsning bedöms till 260 kr, vilket
tillsammans blir 420 kronor per hektar och år. Dessa
kostnader förutsätter att det inte är alltför små ytor
som är skyddszoner på aktuell gård. Vid små ytor
antas hektarkostnaden öka med 50 procent, vilket
innebär en fast kostnad på ca 210 kronor per gård
som har skyddszon. För en skyddszon på 0,5 hektar
innebär det kostnader på ca 315 kr, vilket blir 630
kronor per hektar. Dessutom tillkommer markkostnaden
som är beroende markens alternativvärde.
Med en ersättning på 3 000 kronor per hektar i stöd
innebär det att åtgärden är lönsam för lantbrukaren
med ovanstående förutsättningar, om alternativkostnaden
på marken är lägre än ca 2 500 kr per hektar
exklusive gårdsstöd. Den mest avgörande posten är
alltså alternativvärdet på marken där skyddszonen ska
ligga. När det odlas grödor med hög omsättning som
t ex potatis blir ofta alternativvärdet på marken negativt
vid låga skördenivåer eller låga kvaliteter på produkten.
Därmed kan det vara intressant att ej odla
potatis på mark som har sämre odlingsförutsättningar.
En fråga man kan ställa sig som lantbrukare är:
Skulle jag vara beredd att arrendera den aktuella marken
där skyddszon ska ligga, till ett arrende av 2 500
kr per hektar exklusive gårdsstöd och bruka marken
som idag Om svaret är att man skulle vara beredd att
arrendera just denna mark för mer än 2 500 kr per
hektar exklusive arealstöd bör man inte anlägga
skyddszon, när vi endast ser på de penningmässiga
aspekterna. Skulle vi med de stödregler som gäller 2006
svara att vi inte skulle vara beredda att arrendera denna
mark för 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd skulle
det ha varit ekonomiskt intressant med skyddszon
på denna mark.
Alternativvärdet på marken påverkas framförallt av
skördenivå, priser, grödval och arealstödets storlek.
Även maskinkostnaderna och andra kostnader påverkar
alternativvärdet på marken. Marker där skyddszoner
är belägna, kan vara kostsammare att bruka än
genomsnittlig mark p g a träd och buskar vid fältkanten.
Även skörden kan vara lägre om t ex skyddszoner
utgör vändteg eller det finns andra faktorer som reducerar
skörden vid denna fältkant som t ex markpackning
från körspår. Dessutom kan det vara praktiskt att
kunna köra vid fältkanten med traktorer, utan att man
kör ned någon gröda. För grödor i rader som t ex
potatis, morötter och sallad är det extra värdefullt att
få raka kördrag. Eftersom det ur stödsynpunkt går att
variera bredden på skyddszonen mellan 6 och 20
meter går det att få rakare fältkanter. Det finns ett flertal
andra faktorer för den enskilda lantbrukaren som
påverkar alternativvärdet på marken där skyddszonen
placeras, som t ex viltvårdsintresse.
Hade marken där skyddszonen är belägen ett positivt odlingsnetto innan den blev skyddszon Foto Erik Karlsson
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
17