MiljÃ¶ekonomi i potatis- och grÃ¶nsaksodling - Greppa nÃ¤ringen

More documents

Recommendations

Info

Skyddszoner intill vattendrag kan förbättra förutsättningarna för det vilda. Om det görs viltvårdande åtgärder på 0,5 procent av gårdens åkerareal och värdet av förbättrad jakt bedöms till 5 kr per hektar för hela gården, innebär detta att viltvårdsvärdet blir 1 000 kr per hektar skyddszon. Skyddsavstånd Kostnaden för osprutade skyddsavstånd är mycket varierande. Dels skiftar kostnaden mycket mellan olika år och olika grödor och dels mellan olika gårdar. Ofta handlar det om en relativt liten areal sprutfri skyddszon per gård, vilket gör att det inte blir någon stor kostnad. Den yttersta metern på fältet har dessutom andra odlingsförutsättningar än fältet i helhet vad beträffar ogräsförekomst och gödsling. Det innebär att det ekonomiska nettot av den yttersta metern och runt brunnar inte blir detsamma som för det övriga fältet. Både skördens storlek och kvaliteten påverkas negativt av osprutade skyddsavstånd samtidigt som kostnaden för bekämpningsmedel minskar. Utöver kostnader för lägre skörd och lägre kvalitet tillkommer kostnad för ökad mängd ogräs i kommande grödor, alternativt en ökad jordbearbetning på de sprutfria skyddsavstånden. Dock är det en relativt liten areal som inte är aktuell att bekämpa på grund av skyddsavstånd och då speciellt om areal intill bäckar utgör skyddszon med ett stöd på 3 000 kronor per hektar (se åtgärd om skyddszoner). Väljer man att ha gräsbevuxen skyddszon med stöd på 3 000 kronor per hektar vid bäckkanten återstår endast 4 000 kvm. Om det odlas specialgrödor som t ex potatis, rotfrukter, sockerbetor eller grönsaker blir kostnaderna för skyddsavstånd högre än inom spannmålsodling. Exempel Låt oss ta ett exempel med en gård på 100 hektar åker med 500 meter bäckkant, 500 meter diken och 5 brunnar. Areal skyddszon för denna gård blir: Bäckkanter 500 x 6 meter = 3 000 kvm Diken 500 x 6 meter = 3 000 kvm Brunnar 5 st x 200 kvm = 1 000 kvm Summa 7 000 kvm Ett i många fall lämpligt alternativ kan vara att ha en permanent gräsremsa vid fältkanten intill öppna diken. Den i många fall största kostnaden för detta utgörs av markkostnaden, vilken är beroende av markens alternativvärde. Kostnaden för insådd av gräs samt eventuell putsning av detta gräs skiftar mycket beroende på om det finns andra gräsbevuxna marker på gården, men kan i många fall bedömas till under 1 000 kronor per hektar exklusive markkostnad. Hektarkostnaden för putsning och insådd av gräsremsor kan dock bli relativt hög p g a att det är små arealer som är aktuella. Osprutade skyddsavstånd har även en positiv effekt för födointaget för vilda djur vilket förbättrar jaktmöjligheterna. Radmyllning i grönsaksodling Det finns olika sätt att radmylla. Exempel på placering av myllningsaggregat är på precisionssåmaskin eller på planteringsmaskin, vilket innebär en investering på ca 20 000 kr. Investeringens storlek varierar beroende av kostnader för montering, antal rader etc. Det finns även separata myllningsaggregat som antingen kan kopplas baktill på traktorn i trepunktslyften eller i fronten när det finns frontlyft på traktorn. Dessa separata myllningsaggregat kostar 30 000 kr till 35 000 kr. Monteringskostnader är mycket skiftande beroende på situationen. Djupmyllning kan även ske med hjälp av såmaskiner med bearbetande såbillar som t ex Väderstads Rapid. Radgödsling kan ske i samband med radhackning om man önskar dela upp handelsgödselgivan ytterligare under odlingssäsongen. De fasta extra kostnader som uppkommer p g a att man innehar radmyllningsutrustning är ränta, värdeminskning, underhåll, förvaring och försäkring. Alternativet kan vara att leja in ett radmyllningsaggregat. Dessutom tillkommer det kostnader i samband med användandet av utrustningen, vilket till stor del är beroende av hur utrustningen används. Den årliga fasta kostnaden för ett radmyllningsaggregat som placeras på en planteringsmaskin med behållare för gödning framtill på traktorn kan bedömas till ca 4 000 kr i ränta och värdeminskning vid en ekonomisk livslängd på 10 år samt ca 1 500 kr per år i underhåll, förvaring och försäkring, vilket tillsammans blir ca 5 500 kr per år. Utöver dessa fasta kostnader tillkommer rörliga kostnader för tidsåtgång för påfyllning av gödning i samband med plantering. 18 www.greppa.nu
Inbesparade kostnader utgöres av att första körningen med traditionell gödningsspridare kan slopas vilket kostar ca 120 kr per hektar enligt maskinringstaxa. Med egen gödningsspridare kan kostnaden i vissa fall vara lägre. Dock är påfyllningen kostsammare för myllningssystemet p g a att det kan ta längre tid med påfyllning i anslutning till plantering jämfört med en traditionell gödningsspridare, ökade läglighetskostnader vid plantering samt att plantörer blir fördröjda av påfyllningsmomentet. Beroende av planeringssituation kan detta extra moment skifta mycket i kostnad, men en tänkbar kostnad är ca 50 kr per hektar om en 3-4 radig planteringsmaskin används. Dessutom kan den totala kvävegivan minskas något utan att det växttillgängliga kvävet minskas. En tänkbar minskning är 15 procent till 20 procent. Det är svårt att säga exakt hur mycket kvävegivan kan minskas. Detta beror bl a på om det kommer en stor mängd nederbörd som transporterar ner kväve i marken och djupet på grödans rotsystem. I kulturer med stor tidig kvävegiva och grunda rotsystem går det att minska kvävegivan mest jämfört med traditionell bredspridning. Vissa år och för vissa grödor kan detta spara ca 80 kg kväve medan andra år sparar radmyllning inte något nämnvärt med kväve. Om den totala kvävegivan kan minskas med 20 kg per hektar innebär detta inbesparade kostnader för kväve på 160 kr per hektar. Om det sparas 120 kr per hektar i utkörningskostnad med traditionell spridningsteknik, extra kostnad för påfyllnad med 50 kr och t ex inbesparat kväve för 160 kr blir de inbesparade kostnaderna 230 kr (120 – 50 + 160 = 230) per hektar. Med en utrustning som Maskinkostnad beroende på årlig användning (ha) kr/ha 1600 Radmyllare plantering frontmont 1400 Aktuellt antal ha I Radmyllare plantering integrerad 1200 Aktuellt antal ha II 1000 800 600 400 200 Radgödsling vid hackning Aktuellt antal ha III Om arealunderlaget är tillräckligt är myllning en lönsam åtgärd. Foto Göran Jonsson, RJ Maskiner AB kostar ca 30 000 kr i inköp krävs det strax under 25 hektar för att denna utrustning skall sänka kostnaderna. Ett sätt att få större areal och därmed bättre ekonomiskt utrymme för bättre maskiner är att samverka med andra odlare om specialutrustning. Arealunderlaget har mycket stor betydelse för att de fasta kostnaderna per hektar skall bli låga. Radmyllning i samband med sådd Genom att maskiner kan användas på stor areal blir hektarkostnaden måttlig för radmyllning. För t ex löksådd och betsådd kan samma såmaskin och gödslingsutrustning användas. Genom att anlita maskinstation kan kostnaderna för radmyllning hållas på en måttlig nivå. Skillnaden mellan sådd med respektive utan radmyllningsutrustning för växtnäring varierar men är ca 200 kr per hektar med såmaskin för sockerbetor och lök. Om det sparas en körning med traditionell bredspridare, vilket kan bedömas kosta ca 120 kr per hektar, kommer det att vara lönsamt med radmyllning i samband med sådd när maskinstation anlitas, om det sparas ca 10 kg kväve per hektar eller det uppnås en skördeökning p g a radmyllningen. I sockerbetsförsök finns det en tendens till att radmyllad gödning gett en något högre skörd än bredspridning. Det är även tänkbart att kvävegivan kan sänkas något vid nedmyllning jämfört med bredspridning utan att det uppkommer negativa skördeeffekter (Källa: SBU 2001. Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001. SBU, Bjärred). 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Källa Sven-Erik Svensson, SLU Antal ha Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 19
Page 1 and 2: Miljöekonomi i potatis- och gröns
Page 3 and 4: INLEDNING Viktigt med rätt åtgär
Page 5 and 6: värdigt miljöarbete. Ytterligare
Page 7 and 8: Exempel En förbättrad växtföljd
Page 9 and 10: EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER Rampbevattni
Page 11 and 12: Rampbevattning är ofta ett intress
Page 13 and 14: Det finns många tänkbara nyttor m
Page 15 and 16: Vårplöjning Lönsamhetspåverkan
Page 17: zoner ofta relativt bra. Dock är d
Page 21 and 22: Blev gödningsgivan ekonomiskt opti
Page 23 and 24: ÅTGÄRDSLISTA Genom styrning och k

MiljÃ¶ekonomi i potatis- och grÃ¶nsaksodling - Greppa nÃ¤ringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?