Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen

Hårdgjord platta, biobädd eller
kanske leja in bekämpningen
Foto Lars Törner, Odling i Balans
behållare enbart för att fylla på sprutan innebär högre
kostnader. Om en sådan platta byggs är det en stor
fördel om det även finns annan användning för denna
platta.
Byggkostnad för själva plattan bedöms till ca 14 000
kr. En tung post tillkommer för tät behållare, grävning
till denna, tak till behållare samt anslutning till behållare.
Kostnader för detta bedöms till ca 18 000 kr, men
varierar kraftigt mellan olika gårdar. Den sammanlagda
investeringen blir ca 30 000 kr vilket innebär en
årskostnad på ca 3 000 kr. Dessutom tillkommer en
årlig kostnad för att tömma behållaren. Om det i stället
finns en gödselbrunn att ansluta plattan till bedöms
investeringen till ca 17 000 kr vilket motsvarar en årskostnad
på ca 1 700 kr. Om vattentank behöver flyttas
tillkommer kostnad för detta.
Spruta vid rätt tillfälle med
bra utrustning
Genom att bekämpa kemiskt vid rätt tillfälle och med
bra utrustning kan preparatåtgången minskas och/
eller effekten ökas. En väl avvägd dos efter förutsättningarna
är också viktigt. Målet med bekämpning är
ju inte bara att få ut en viss mängd preparat per hektar
utan att få grödor av bra kvalitet och att få så
högavkastande grödor som möjligt i förhållande till
kostnaden. Preparatkostnaden per hektar kan uppgå
till ca 3 800 kr i potatisodling, 1 800 kr i palsternacksodling,
2 200 kr i morotsodling och 3 500 kr i lökodling.
Om det går att sänka dosen med 10 procent
utan att försämra effekten nämnvärt kommer det årliga
resultatet att stiga med ca 200 till 400 kr per hektar.
För varje procent i skördehöjning genom en väl
anpassad bekämpning ökar nettot i matpotatisodling
med ca 300 kr. Dessutom kan kvaliteten och därmed
priset på grödan förbättras. Man skall även ha i åtanke
att många preparat även har en negativ effekt på
nyttoväxtens tillväxt.
Bättre effekt av bekämpningsmedlen kan mycket
väl betala att man bekämpar utanför ordinarie arbetstid,
studerar gröda och väder så man hittar en bra tidpunkt
för bekämpning, har en spruta av bra kvalitet,
servar den väl, byter munstycken när de börjar bli slitna
och har rätt munstycke för respektive bekämpning.
Spruttest kan därmed i många fall vara en lönsam
åtgärd.
Om man har 100 hektar där nettot höjs med i
genomsnitt 100 kr per hektar p g a bättre sprututrustning
ökar lönsamheten med 10 000 kr per år. Detta
ger ett ökat investeringsutrymme i bättre utrustning på
ca 70 000 kr till 100 000 kr.
Skyddszoner
Några argument utöver de miljömässiga för att anlägga
skyddszon är: låg skörd vid fältkant, vändteg,
att använda mark för att köra till och från fält, att ställa
bevattningsmaskin på samt att foder från skyddszon
används till djur eller förbättrad jakt. Om alternativvärdet
på marken där skyddszonen skall ligga är lägre
än ca 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd är troligen
skyddszon ett ekonomiskt intressant alternativ.
I och med att det utöver miljöersättning på 3 000 kr
per hektar även utgår gårdsstöd blir nettot av skydds-
16 www.greppa.nu