Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen

Stallgödsel
Beräkningarna i nedanstående tabell är gjord med
hjälp av stallgödselportalen www.greppa.nu/stallgodsel/.
Du kan själv testa med egna siffror för att finna ut lönsamhet
och kväveeffekter med olika spridningsalternativ.
Några honnörsord för att uppnå god lönsamhet och
god ekonomi inom ett företag är styrning, precision,
kontroll och samverkan. Vid användande av stallgödsel
tappar man en del av styrningen p g a att man
kanske inte får stallgödsel lika jämnt spridd som handelsgödsel.
Näringsinnehållet i gödseln är inte exakt
känd och kan variera mellan olika delar i gödselbehållaren.
Kväve i stallgödsel är dessutom inte lika lättillgängligt
som i handelsgödsel. Argument för spridning
av stallgödsel till potatis är en lång växtsäsong samt
att stallgödseln innehåller mikronäringsämnen. Vi kan
inte tillgodose växternas växtnäringsbehov med samma
precision med stallgödsel jämfört med handelsgödsel.
Detta innebär att man skall fundera på att styra de
större givorna av stallgödsel till sådana grödor som är
mindre beroende av precision i växtnäringstillförseln.
Grönsaker och potatis har hög ekonomisk omsättning
per hektar, vilket gör det mer betydelsefullt att styra
odlingsinsatserna väl, jämfört med t ex vall- eller
spannmålsodling. Detta kan vara ett skäl att ifrågasätta
stora givor av stallgödsel till potatis eller grönsaker.
Dessutom kan stallgödsel påverka produktkvaliteten.
Dessa kvalitetskrav är dock olika för olika användningsområden
av produkten, som t ex de mindre känsliga
stärkelsepotatisarna eller mer känsliga matpotatisarna.
Det kanske kan vara lämpligare att öka gödslingen
av andra grödor i växtföljden och ge mindre
mängd stallgödsel till potatis och grönsaker. Om det
inte finns tillräckligt utrymme till andra grödor i den
egna växtföljden kan det vara intressant att sprida
stallgödseln hos någon annan lantbrukare som inte
har egna djur.
Nedplöjning av stallgödsel
För nötflytgödsel förbättras lönsamheten på lättleror
med ca 5 kr per ton gödsel jämfört med nedharvning
eller spridning i växande spannmål, vilket blir strax
över 100 kr per hektar med en giva på 25 ton per hektar,
vilket kan utläsas av nedanstående tabell. För svinflytgödsel
är förtjänsten ännu högre, nämligen ca 6 kr
per ton. Anledningen till att spridning före plöjning
uppvisar högre lönsamhet än spridning före harvning
är de minskade packningsskadorna. Om inte gödseln
brukas ned snabbt minskar värdet av kvävet i alternativen
med plöjning och harvning som nedbrukningsmetod.
Plöjningskapacitet oftast lägre än spridningskapacitet
Vid inlejd spridning av flytgödsel har gödseltunnan
oftast betydligt högre kapacitet än plogen. Detta innebär
på flertalet gårdar att det är svårt att hinna med att
bruka ned gödseln någorlunda snart efter spridningen.
Om det körs ut gödsel en hel dag på en gård, kan det
t o m dröja tills påföljande dag innan nedbrukning
sker. I vissa områden finns krav på nedbrukning inom
fyra timmar. Om gödseln skall plöjas ned inom rimlig
tid efter spridningen kan detta lösas genom att gödseln
Kväveeffekt och värde av stallgödsel vid spridning på våren eller försommaren genom nedbrukning genom plöjning,
harvning eller spridning i växande gröda.
Djurslag Tidpunkt Nedbrukning N-effekt N-effekt Markpackning Värde
% kg/ton kr/ton kr /ton
Svin Vårbruk Plöjning 85 2,7 -2,5 33,7
Svin Vårbruk Harvning 85 2,7 -7,6 28,6
Svin Försommar Väx. gröda 70 2,2 -3,9 29,0
Nöt Vårbruk Plöjning 65 1,7 -2.5 24,2
Nöt Vårbruk Harvning 65 1,7 -7,6 19,1
Nöt Försommar Väx. gröda 40 1,0 -3,9 18,3
Förutsättningar : Skördevärde 6 000 kr/ha, 12 kbm tunna, 12 m ramp, 25 ton per ha, 1,8 bar, 2 axlar, fältavstånd 1 km, 7 kr / kg N, vårsådda
grödor, nedbrukning efter 4 timmar när nedbrukning sker, flytgödsel från slaktsvin och mjölkkor, släpslangspridare samt jordarten lättlera.
20 www.greppa.nu