Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inbesparade kostnader utgöres av att första körningen<br />
med traditionell gödningsspridare kan slopas<br />
vilket kostar ca 120 kr per hektar enligt maskinringstaxa.<br />
Med egen gödningsspridare kan kostnaden<br />
i vissa fall vara lägre. Dock är påfyllningen kostsammare<br />
för myllningssystemet p g a att det kan ta längre<br />
tid med påfyllning i anslutning till plantering jämfört<br />
med en traditionell gödningsspridare, ökade läglighetskostnader<br />
vid plantering samt att plantörer blir<br />
fördröjda av påfyllningsmomentet. Beroende av planeringssituation<br />
kan detta extra moment skifta mycket<br />
i kostnad, men en tänkbar kostnad är ca 50 kr per<br />
hektar om en 3-4 radig planteringsmaskin används.<br />
Dessutom kan den totala kvävegivan minskas något<br />
utan att det växttillgängliga kvävet minskas. En tänkbar<br />
minskning är 15 procent till 20 procent. Det är<br />
svårt att säga exakt hur mycket kvävegivan kan minskas.<br />
Detta beror bl a på om det kommer en stor mängd<br />
nederbörd som transporterar ner kväve i marken <strong>och</strong><br />
djupet på grödans rotsystem. I kulturer med stor tidig<br />
kvävegiva <strong>och</strong> grunda rotsystem går det att minska<br />
kvävegivan mest jämfört med traditionell bredspridning.<br />
Vissa år <strong>och</strong> för vissa grödor kan detta spara ca<br />
80 kg kväve medan andra år sparar radmyllning inte<br />
något nämnvärt med kväve. Om den totala kvävegivan<br />
kan minskas med 20 kg per hektar innebär detta<br />
inbesparade kostnader för kväve på 160 kr per hektar.<br />
Om det sparas 120 kr per hektar i utkörningskostnad<br />
med traditionell spridningsteknik, extra kostnad<br />
för påfyllnad med 50 kr <strong>och</strong> t ex inbesparat kväve för<br />
160 kr blir de inbesparade kostnaderna 230 kr (120 –<br />
50 + 160 = 230) per hektar. Med en utrustning som<br />
Maskinkostnad beroende på årlig användning (ha)<br />
kr/ha<br />
1600<br />
Radmyllare plantering frontmont<br />
1400<br />
Aktuellt antal ha I<br />
Radmyllare plantering integrerad<br />
1200<br />
Aktuellt antal ha II<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
Radgödsling vid hackning<br />
Aktuellt antal ha III<br />
Om arealunderlaget är tillräckligt är myllning en<br />
lönsam åtgärd.<br />
Foto Göran Jonsson, RJ Maskiner AB<br />
kostar ca 30 000 kr i inköp krävs det strax under 25<br />
hektar för att denna utrustning skall sänka kostnaderna.<br />
Ett sätt att få större areal <strong>och</strong> därmed bättre ekonomiskt<br />
utrymme för bättre maskiner är att samverka<br />
med andra odlare om specialutrustning. Arealunderlaget<br />
har mycket stor betydelse för att de fasta kostnaderna<br />
per hektar skall bli låga.<br />
Radmyllning i samband med sådd<br />
Genom att maskiner kan användas på stor areal blir<br />
hektarkostnaden måttlig för radmyllning. För t ex<br />
löksådd <strong>och</strong> betsådd kan samma såmaskin <strong>och</strong><br />
gödslingsutrustning användas. Genom att anlita<br />
maskinstation kan kostnaderna för radmyllning hållas<br />
på en måttlig nivå. Skillnaden mellan sådd med<br />
respektive utan radmyllningsutrustning för växtnäring<br />
varierar men är ca 200 kr per hektar med såmaskin<br />
för sockerbetor <strong>och</strong> lök. Om det sparas en körning<br />
med traditionell bredspridare, vilket kan bedömas<br />
kosta ca 120 kr per hektar, kommer det att vara<br />
lönsamt med radmyllning i samband med sådd när<br />
maskinstation anlitas, om det sparas ca 10 kg kväve<br />
per hektar eller det uppnås en skördeökning p g a radmyllningen.<br />
I sockerbetsförsök finns det en tendens till att radmyllad<br />
gödning gett en något högre skörd än bredspridning.<br />
Det är även tänkbart att kvävegivan kan<br />
sänkas något vid nedmyllning jämfört med bredspridning<br />
utan att det uppkommer negativa skördeeffekter<br />
(Källa: SBU 2001. Radmyllning <strong>och</strong> bredspridning av<br />
NPK-produkter 2001. SBU, Bjärred).<br />
0<br />
5 10 15 20 25 30 35 40<br />
Källa Sven-Erik Svensson, SLU<br />
Antal ha<br />
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i <strong>potatis</strong>- <strong>och</strong> grönsaksodling<br />
19