MiljÃ¶ekonomi i potatis- och grÃ¶nsaksodling - Greppa nÃ¤ringen

More documents

Recommendations

Info

Korta rader i spetsar på fältet samt vändtegar har oftast en betydligt sämre odlingsekonomi än fältet i helhet. Kostnaderna för att odla dessa delar av fältet är högre än för fältet i helhet samtidigt som intäkterna är lägre. Dels kommer det att sprutas och spridas mer gödning utanför grödan eller dubbelköras vid spetsar och vändtegsrader och dels kommer maskinkostnaderna att bli högre. Korta rader leder även till låg maskineffektivitet. På vändtegar är dessutom ofta skörden lägre, samtidigt som kvaliteten på grödan på vändtegen avviker från det övriga fältet. Dessutom ligger ofta vattendrag intill vändtegar, vilket innebär att det ur miljösynpunkt är extra utsatta ytor. Att träda vändtegar eller att ha gräsbevuxna vändtegar är ofta ett ekonomiskt intressant alternativ. Det går att göra åtgärder för att öka den ekonomiskt optimala potatis- eller grönsaksarealen för det enskilda företaget. På maskinsidan kan det finnas möjlighet till investeringar i ökad kapacitet samt samverkan med andra potatis- eller grönsaksodlare. Det kan även finnas organisatoriska lösningar som ökar kapaciteten för enskilda arbetsmoment. Exempel på organisatoriska sätt att öka kapaciteten kan vara att en lantbrukare utan potatisodling kör iväg en leverans potatis om dagen åt potatisodlaren med sina vagnar och att potatisodlaren t ex hjälper den andra lantbru- Blir det verkligen ett positivt odlingsnetto på de yttersta raderna Foto Håkan Rosenqvist karen att med sina vagnar att köra undan spannmål vid spannmålsskörden. På detta sätt ökar kapaciteten vid potatisskörden utan nyinvesteringar. Ett annat exempel på organisatoriska lösningar kan vara att två lantbrukare hjälper varandra med att flytta bevattningsmaskinerna så att de tar vartannat dygn och flyttar maskinerna åt varandra. Då kanske det går lättare att även flytta maskinerna om nätterna. På detta sätt kanske maskinerna utnyttjas bättre och bevattningsgivan kan bättre anpassas efter vad som är en lämplig bevattningsgiva, än efter att maskinen skall komma in vid lämplig tidpunkt på dygnet. Ytterligare ett exempel på organisatoriska lösningar är när lantbrukare odlar potatis- eller grönsaker på andras mark. Genom att odla t ex potatis på en annan gård som inte odlar potatis kan potatisarealen ökas utan att växtföljden ansträngs. Eventuellt kan den icke potatisodlande lantbrukaren i gengäld odla andra grödor på potatisodlarens mark. På detta sätt har båda gårdarna fått en förbättrad växtföljd. Dock bör det finnas bevattningsmöjlighet där det odlas potatis och grönsaker. 6 www.greppa.nu
Exempel En förbättrad växtföljd kan leda till högre skörd, högre kvalitet samt minskade kostnader för svampbekämpning. Hur mycket detta är värt skiftar kraftigt mellan olika gårdar, olika grödor och olika år, men i ungefärliga belopp kan varje procent i högre skörd för matpotatis värderas till strax under 300 kr per hektar och varje procent högre pris till strax över 300 kr per hektar vid skördenivån 35 ton matpotatis per hektar. En minskning av svampbekämpningsbehovet med 10 procent minskar kostnaderna med strax under 300 kr per hektar potatis. En viktig fråga som potatis- och grönsaksodlaren bör ställa sig är: Har jag rätt areal med potatis och grönsaker Nedanstående frågor kanske leder till reflektioner. Hur skulle du som odlare besvara dessa frågor • Vad skulle nettot bli av olika arealer • Är nettot av potatis- grönsaksodling högre än andra grödor eller uttagen areal på samtliga fält och delar av fälten • Räcker bevattningskapaciteten • Hur skulle skörd och kvalitet ändras med mindre areal att bevattna • Vad är nettot på de först upptagna potatisarna, mitt i säsongen samt de sista potatisarna • Är det tillräckligt långt mellan växtföljdkrävande grödor i växtföljden • Hur är maskinkapaciteten anpassad • Kan maskinkapacitet ökas på något billigt sätt, t ex genom fler skördetimmar per dag, samverkan, att andra arbeten lejs bort under skördesäsongen • Skaffa mer mark att odla potatis eller grönsaker på, markbyten Samverkan kan i många fall både leda till bättre ekonomi och bättre miljö. Att samverka genom att odla grödor på varandras mark är ett sätt att kunna expandera inom potatis och grönsaksodling utan att anstränga växtföljden. Givetvis finns det både för- och nackdelar med denna form av samverkan. Positiva aspekter + göra det man är duktig på + storleksmässiga fördelar + förbättrad växtföljd ger högre skörd och mindre bekämpning, bättre växtnäringsupptag + annat företag kanske är effektivare på omväxlingsgrödor (t ex spannmål) till potatis och grönsaker + kan eventuellt minska maskinpark vid slopande av annan odling (t ex spannmålsodling) + ökad potatis och grönsaksodling kan leda till ökad omsättning och sysselsättning + ej potatis- och grönsaksodlare får också förbättrad växtföljd. Negativa aspekter – specialisering kan öka företagets risk – längre avstånd mellan fält – år då det inte odlas potatis eller grönsaker på fälten minskar kontroll och styrning på bl a ogräs, fosfor och markpackning. – finns det bevattningsmöjlighet – organisatoriska frågor. Vad innebär högre skörd och bättre kvalitet När skörden ökar så ökar även kostnaderna, vilket innebär att hela den ökade intäkten inte är vinst. Nedan visas ett exempel på hur intäkter, kostnader och netto ökar med ökad potatisskörd. Som vi kan se av nedanstående exempel så är inte hela intäktsökningen p g a högre skörd vinst. Förbättras däremot kvaliteten så innebär detta inte samma ökning av kostnaderna. Därmed kan vi konstatera att Exempel på ekonomiskt värde av ökad potatisskörd Skördevärde höst Reduceras med N-gödsling P-gödsling K-gödsling Upptagning Transport Summa Nettot 90 öre/kg 2 öre/kg (2 kg N/ton potatis) 1 öre/kg (0,5 kg P/ton potatis) 1 öre/kg (4 kg K/ton potatis) 5 öre/kg 4 öre/kg 13 öre/kg 77 öre/kg Exempel Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 7
Page 1 and 2: Miljöekonomi i potatis- och gröns
Page 3 and 4: INLEDNING Viktigt med rätt åtgär
Page 5: värdigt miljöarbete. Ytterligare
Page 9 and 10: EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER Rampbevattni
Page 11 and 12: Rampbevattning är ofta ett intress
Page 13 and 14: Det finns många tänkbara nyttor m
Page 15 and 16: Vårplöjning Lönsamhetspåverkan
Page 17 and 18: zoner ofta relativt bra. Dock är d
Page 19 and 20: Inbesparade kostnader utgöres av a
Page 21 and 22: Blev gödningsgivan ekonomiskt opti
Page 23 and 24: ÅTGÄRDSLISTA Genom styrning och k

MiljÃ¶ekonomi i potatis- och grÃ¶nsaksodling - Greppa nÃ¤ringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?