Rapport - Brottsförebyggande rådet

Homofobiska hatbrott är också det näst vanligaste motivet både bland
män och bland kvinnor som misstänks för hatbrott men detta motiv är,
liksom vid hatbrottsutsatta män och kvinnor, betydligt vanligare bland
misstänkta män än bland misstänkta kvinnor. Cirka 24 procent av de
män som misstänktes för hatbrott år 2007 hade ett homofobiskt motiv
medan motsvarande andel bland hatbrottsmisstänkta kvinnor var 15
procent. Här kan man dock notera en relativt stor skillnad jämfört med
föregående år. Andelen misstänkta för homofobiska motiv bland de
misstänkta kvinnorna sjönk från 21 procent till 15 procent mellan åren
2006 och 2007.
Ålder
Yngre misstänkta överrepresenterade vid hatbrott
Av de misstänkta personerna som identifierats år 2007 var mer än en
tredjedel (knappt 400 personer) yngre än 20 år, varav närmare 125 personer
(11 procent) var yngre än straffmyndighetsåldern 15 år, samtidigt
som de utgjorde 24 procent av befolkningen år 2007. För ungdomarna
var skadegörelse/klotter andelsmässigt (74 procent) den vanligaste
brottstypen år 2007.
Hälften av de misstänkta personerna (51 procent) var i åldern 20–54
år samtidigt som de utgjorde 45 procent av befolkningen. Vidare är det
drygt en tiondel (12 procent) av de misstänkta som tillhör de äldre (55
år och över) en kategori som utgör 31 procent av befolkningen. Exempel
på brottstyper som är vanliga bland äldre misstänkta är olaga
hot/ofredande (19 procent) och ärekränkning (16 procent). Sammanfattningsvis
är yngre alltså överrepresenterade i statistiken över misstänkta
personer i förhållande till befolkningen, medan äldre personer är
underrepresenterade. 179
Jämfört med föregående år har antalet misstänkta
i alla åldersgrupper över 20 år ökat. Däremot är det en minskning
i åldersgruppen 15–19 år, från närmare 310 misstänkta (30 procent)
föregående år till drygt 270 misstänkta (25 procent) år 2007.
179
Brå och Forum för levande historia publicerade år 2004 rapporten Intolerans som undersökte
tendenser till främlingsfientlighet, islamofobi, antisemitism och homofobi hos svenska skolungdomar.
Urvalet bestod av elever i årskurserna 8 och 9 i grundskolan, samt årskurs 1,2 och 3 i
gymnasiet. Sammantaget svarade 10 600 elever och svarsfrekvensen var 76,2 procent. Resultaten
visar att majoriteten av skolungdomarna har en övervägande positiv inställning till de olika
minoriteterna, varierande mellan 66–72 procent.
111