Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

More documents

Recommendations

Info

händelser med främlingsfientligt motiv i form av personrån, misshandel, hot och trakasserier uppskattas till cirka 200 000 under år 2006. Personrån och misshandel anmäls oftare än hot I NTU år 2006 uppges en fjärdedel (28 procent) av de rapporterade främlingsfientliga hatbrotten vara polisanmälda, vilket är något högre än anmälningsbenägenheten totalt sett i befolkningen, som är cirka 26 procent för de fyra brottstyperna. De brottstyper som uppges vara anmälda i störst utsträckning är personrån och misshandel. Drygt vart tredje personrån och var tredje misshandel polisanmäldes. Drygt en femtedel (22 procent) av trakasserierna och en fjärdedel av hoten (26 procent) uppges ha polisanmälts. 63
Islamofobiska hatbrott I avsnittet som följer beskrivs anmälningar där motivet till brottet bedöms vara islamofobi. För att ett hatbrott ska betraktas som islamofobiskt krävs dels att gärningspersonen uppfattar den utsatta som tillhörande gruppen muslimer, dels att gärningspersonen själv inte är muslim. Islamofobi särskiljer sig alltså från främlingsfientlighet i den bemärkelsen att det är religionen som är centralt fokus för missaktning, snarare än den etniska bakgrunden. Om en person uppfattas som muslim av gärningspersonen, kategoriseras brottet som ett islamofobiskt hatbrott. I denna statistik definieras islamofobiska hatbrott som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer och som aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är eller, uppfattas vara muslimer eller representanter för muslimer. Resultat i korthet • Anmälningar med islamofobiska motiv har minskat med 18 procent från år 2006. • En fjärdedel av anmälningarna är av brottstypen hets mot folkgrupp. • Hälften av de islamofobiska hatbrotten klaras upp tekniskt. För de islamofobiska hatbrotten är andelen anmälningar som fortfarande är under utredning lägre i förhållande till andra hatbrott. • Brev är vanligast som tillvägagångssätt vid det islamofobiska hatbrottet. Islamofobiska hatbrott kan ta sig många uttryck. Exempelvis kan den misstänkte ha uttryckt fientlighet eller hat mot muslimer. Det kan vara fråga om vandalisering av lokaler med koppling till muslimer, skadegörelse av moskéer eller muslimska begravningsplatser och trakasserier av personer på grund av deras muslimska tro. 117 117 I en rapport från Forum för levande historia (2006b) studerades begreppet islamofobi, ungdomars attityder till muslimer samt unga muslimers utsatthet för kränkande beteende. Resultaten visar att nästan var fjärde muslimsk elev uppgav sig ha blivit utsatt för kränkande behandling någon gång under år 2004. Flickor och yngre ungdomar var mer utsatta än pojkar och äldre ungdomar med undantag för fysiskt våld. De muslimer som uppfattade sig själva som religiösa var i högre grad utsatta för kränkningar än de som inte uppfattade sig som religiösa. Urvalet bestod av elever i årskurserna 8 och 9 i grundskolan, samt årskurs 1, 2 och 3 i gymnasiet. Sammantaget svarade 10 600 elever, varav 565 personer (cirka 5,5 procent) uppgav att de hade muslimsk bakgrund. Svarsfrekvensen var 76,2 procent. 64
Page 2 and 3:
Hatbrott 2007 En sammanställning a
Page 4 and 5:
Innehåll Tabellförteckning 5 För
Page 6 and 7:
Tabellförteckning Tabell 1. Antal
Page 8 and 9:
Figur 6. Andel anmälningar med fr
Page 10 and 11:
Förord Hatbrottsstatistiken är oe
Page 12 and 13:
Jämfört med föregående år har
Page 14 and 15: Män oftast utsatta och misstänkta
Page 16 and 17: hatbrott ser ut i Sverige. Rapporte
Page 18 and 19: • att den utsatte känner skam oc
Page 20 and 21: INFO TILL SOCIAL- NÄMN- DEN ÅTALS
Page 22 and 23: Islamofobi drabbar Sveriges muslims
Page 24 and 25: och karaktär. NTU är ett viktigt
Page 26 and 27: Metod Hatbrott är inte en typ av b
Page 28 and 29: RAR eller DurTvå. 69 Antalet anmä
Page 30 and 31: avses alla som inte är muslimer, s
Page 32 and 33: Alla brottstyper genomsöks inte Al
Page 34 and 35: • Kön och ålder på de utsatta
Page 36 and 37: Målsägande (brutto under året) 8
Page 38 and 39: motiv som bedöms ligga bakom brott
Page 40 and 41: Ytligt bekant 5. Kollega 6. Skolkam
Page 42 and 43: till Brå:s kännedom, medan en del
Page 44 and 45: Dessutom ingår här misstänkta pe
Page 46 and 47: 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500
Page 48 and 49: Skadegörelse/ klotter 10 % Hets mo
Page 50 and 51: Övriga platser 19 Allmän plats He
Page 52 and 53: kategori. För samtliga hatbrott va
Page 54 and 55: 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
Page 56 and 57: Okänd person har ringt José och t
Page 58 and 59: Tabell 6. Antal och andel anmälnin
Page 60 and 61: Tabell 7. Antal och andel anmälnin
Page 62 and 63: Sverige inte ingår i urvalet. 114
Page 66 and 67: Nivå och utveckling Under år 2007
Page 68 and 69: Ärekränkning Knappt 30 anmälning
Page 70 and 71: Tabell 11. Antal och andel anmälni
Page 74 and 75: Antisemitiska hatbrott Det finns en
Page 76 and 77: Brottsstruktur Minskningen av antis
Page 78 and 79: sande mot den utsatta eller kränke
Page 82 and 83: Homofobiska hatbrott För att ett h
Page 84 and 85: mofobiska hatbrott har en ökning
Page 86 and 87: dagen att anslag även satts upp p
Page 88 and 89: personer som bryter mot regler krin
Page 90 and 91: våldsbrott 152 och olaga hot/ofred
Page 92 and 93: Ideologiskt motiverade hatbrott I d
Page 94 and 95: Brottsstruktur Den dominerande brot
Page 96 and 97: Gösta gick runt i parken och vifta
Page 98 and 99: egåtts på distans har minskat, me
Page 102 and 103: Målsägande vid hatbrott En viktig
Page 104 and 105: som utsattes för hatbrott år 2007
Page 106 and 107: Olaga hot/ofredande Våldsbrott Är
Page 108 and 109: Misstänkta personer Vid en redogö
Page 110 and 111: Skadegörelse/klotter 3 % Hets mot
Page 112 and 113: Homofobiska hatbrott är också det
Page 114 and 115:
Majoriteten tidigare ostraffade Mer
Page 116 and 117:
typ av brottslighet. Snatteri och s
Page 118 and 119:
Den länsvisa fördelningen I följ
Page 120 and 121:
Störst ökning av anmälningar i N
Page 122 and 123:
Tabell 34. Antal anmälningar med h
Page 124 and 125:
ättsväsendet som påverkar hatbro
Page 126 and 127:
ningar kopplade till en persons rel
Page 128 and 129:
Dahl, Ulrika (2005). Det viktigaste
Page 130 and 131:
Petrosino, Carolyn (2003). Connecti
Page 132 and 133:
Bilagor Bilaga 1. Sökordslista 11
Page 134 and 135:
Bilaga 2. Urval av brottskoder Mord
Page 136 and 137:
8. Samverkar polismyndigheten, i de
Page 138 and 139:
Plats Kategorin plats beskriver den
Page 140 and 141:
Bilaga 5. Regional fördelning: H-r
Page 142 and 143:
1315 Hylte 1382 Falkenberg 1383 Var
Page 144 and 145:
Tabell 6.3 Antal anmälningar med h
show all

Rapport - BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?