Rapport - Brottsförebyggande rådet

Tabell 8. Antal och andel uppklarade brottsanmälningar, efter huvudbrott, med
främlingsfientliga motiv som anmäldes år 2006 och som klarats upp under perioden
januari 2006–mars 2008.
Typ av beslut Antal %
Ouppklarade 536 24
Under utredning 83 4
Övriga ouppklarade 453 21
Personuppklarade 200 9
Åtalsbeslut 186 8
Strafföreläggande 8 0
Åtalsunderlåtelse 6 0
Tekniskt uppklarade 1 453 66
Misstänkta under 15 år 85 4
Brott kan ej styrkas 446 20
Gärningen ej brott 40 2
Övriga tekniskt uppklarade 882 40
Summa 2 189 100
Självrapporterad utsatthet för hatbrott (NTU)
För att få en bättre bild av hur utsatthet för brott ser ut kan undersökningar
av självrapporterad utsatthet användas. De ger en kompletterande
bild till registerdata av hatbrotten. En tidigare offerstudie som riktade
sig mot personer med utländsk härkomst genomfördes på Stockholms
universitet, CEIFO 111 under åren 1995–1997. 112 Resultaten från
denna studie visade att 8 procent av dem som tillfrågats under det senaste
året hade utsatts för våld, rån, stöld eller något annat allvarligt
brott på grund av sitt utländska utseende. 37 procent uppgav att de
under det senaste året utsatts för hot, förolämpningar eller andra trakasserier
på grund av sitt utländska utseende. 113
När resultaten från den
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) tolkas är det viktigt att ha i
åtanke att antalet observationer för hatbrott är lågt och att det därför
också blir stora variationer mellan åren. Man bör även notera att NTU
enbart mäter utsatthet bland Sveriges folkbokförda befolkning och att
därmed asylsökande samt personer som vistas utan giltiga tillstånd i
111
Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer.
112
Lange (1995 s, 7–10). I denna studie, år 1995, sändes en postenkät ut till 1 599 slumpmässigt
utvalda personer i åldern 18–64 som invandrat från Afrika, Arabvärlden, Latinamerika och
Polen. Svar inkom från 974 personer, där respondentens födelseland var känt. Urvalet är inte
stratifierat efter de enskilda födelseländerna och avspeglar därför både bruttourvalet och antalet
svarande från varje land i förhållandet till storlek i moderpopulationen, det vill säga samtliga födda
i ett visst land kyrkobokförda i Sverige 31.12.1993.
113
Ibid. (s, 40–42)
60