Rapport - Brottsförebyggande rådet

Avslutande diskussion
I denna rapport har redogjorts för den polisanmälda hatbrottsligheten i
Sverige år 2007. Hatbrottsstatistiken är viktig för att den visar en bild
av denna brottslighets omfattning och karaktär. Andra källor och metoder
kan användas för att komplettera bilden.
Få hatbrott leder till personuppklaring
I 2007 års statistik redovisas vad som händer med hatbrottsanmälningarna
(huvudbrottet) senare i rättskedjan, vilket beslut polis och åklagare
fattar vid utredningen av dessa brott. När anmälningarna från år 2006
följdes fram till slutet av mars 2008 går det sällan att binda någon gärningsperson
till brotten men 73 procent av brotten får ett polisiärt klarläggande.
Hur många av hatbrotten som senare i domstol får straffskärpning
går inte att utläsa av resultatet, men tidigare studier har visat
att straffskärpningsregeln sällan används – att hatbrott inte leder till
strängare straff. 190
Vid Brå håller dock ett nytt uppföljningsverktyg på
att tas fram som kommer att göra det möjligt att följa brottsanmälningar
ännu längre fram i rättskedjan och studera hur många ärenden som
leder till dom i domstol. Där kommer också en jämförelse med andra
brott att kunna göras för att se om dessa skiljer sig åt när det gäller sannolikheten
för åtal och dom.
Polisens arbete med hatbrott
Hatbrottsstatistiken är nära knuten till polisens och åklagarmyndighetens
191
arbete med hatbrottsfrågor. Därför är det värdefullt att undersöka
hur sådana frågor prioriteras på de olika polismyndigheterna. Som
nämnts tidigare har en enkät skickats ut till samtliga polismyndigheter
med frågor om deras arbete mot hatbrott. En del polismyndigheter, som
Stockholm län med hatbrottsjouren har arbetat mycket aktivt mot hatbrott
under år 2007 genom att bland annat ha utvecklat samarbete med
andra myndigheter och ideella organisationer för att uppmärksamma,
sprida kunskap och förebygga hatbrott. Under år 2008 kommer också
en del polismyndigheter att utbilda sin personal om hatbrott. Som
nämnts tidigare har polisen och åklagarmyndigheten för att förbättra
sina insatser vid hatbrott tagit beslut om ett antal åtgärder för att synliggöra
hatbrottsligheten. Bland annat har polisen infört ett nytt textfält
i RAR för att registrera hatbrott i syfte att förbättra möjligheten att
kunna följa upp sådana brott. Vad detta får för konsekvenser och huruvida
detta kan bli ett komplement till hatbrottsstatistiken måste utvärderas.
I ett längre perspektiv finns flera pågående utvecklingsarbeten i
190
Forum för levande historia (2006a) och Brå (2002).
191
Åklagarmyndigheten (2008, s. 7 och 2007b, s. 2). Utvecklingscentrum i Malmö har ansvarsområdet
hatbrott. Under år 2007 gavs en rättspromemoria ut, om meddelade tingsrätts- och
hovrättsdomar sedan slutet av 1990-talet, när det gäller hatbrott.
122