Rapport - Brottsförebyggande rådet
Rapport - Brottsförebyggande rådet
Rapport - Brottsförebyggande rådet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En skillnad mellan NTU och hatbrottsstatistiken är således att frågeundersökningen<br />
inte undersöker utsatthet med religiösa motiv (islamofobiska<br />
och antisemitiska hatbrott). Referensperioden när det gäller utsatthet<br />
för brott är föregående kalenderår. Det finns insamlat material<br />
om utsatthet för hatbrott, för åren 2005 och 2006, men detta tillåter<br />
inte att efter enbart två mättillfällen fokusera på utveckling i brottsligheten.<br />
60 Utöver detta skiljer sig också datainsamlingen vid de två tillfällena<br />
åt i vissa avseenden, vilket försvårar jämförbarheten mellan åren. 61<br />
I<br />
denna rapport presenteras därför uppgifter gällande utsatthet för hatbrott<br />
för år 2006. När det gäller mer detaljerade analyser såsom utsatthet<br />
för vissa enskilda brottskategorier finns det begränsningar avseende<br />
vad som kan redovisas för hatbrott statistiskt sett för ett visst år. 62<br />
Underlaget<br />
för redovisningarna av utsatthet för hatbrott handlar om<br />
knappt 230 personer för främlingsfientliga hatbrott och om knappt 25<br />
personer för homofobiska hatbrott, som under år 2006 svarade ja på<br />
frågan om de varit utsatta för hatbrott.<br />
Jämförelser mellan NTU och hatbrottsstatistiken<br />
Generellt är antalet hatbrottsmotiverade händelser som i NTU uppges<br />
vara polisanmälda fler än vad som framgår av hatbrottsstatistiken. Detta<br />
kan bero på att utsatta respondenter i NTU 2007 uppfattar det som<br />
att brottet är polisanmält (om de varit i kontakt med polisen) fast det<br />
inte är det. Risken finns för såväl över- som underrapportering av antalet<br />
brottsliga händelser. 63<br />
Händelser kan placeras fel i tiden eller förträngas,<br />
vilket betyder att den tillfrågade oavsiktligen också kan svara<br />
fel för att hon eller han inte minns. När det ställs frågor om hatbrott,<br />
som undersökningen gör, kan det finnas en risk att drabbade inte vill<br />
berätta om händelserna. Det kan även förkomma att den tillfrågade<br />
uppfattar det som socialt önskvärt att uppge att ett hatbrott är polisanmält.<br />
Dessutom kan det vara så att den utsatta upplever gärningen som<br />
ett hatbrott, men att den inte definieras så enligt hatbrottsstatistiken. 64<br />
60<br />
Brå (2008, s. 38).<br />
61<br />
Ibid (s. 28).<br />
62<br />
Ibid (2008, s. 12).<br />
63<br />
Ibid (2008, s. 20).<br />
64<br />
Se vidare i Brå (2008a, s. 44).<br />
24