Rapport - Brottsförebyggande rådet

position är att vara av svensk härkomst, icke-muslim, icke-jude eller
heterosexuell.
Faställande av om en anmälan innehåller ett hatbrottsmotiv
När en anmälan bedöms används flera olika kriterier för att fastställa
hatbrottsmotivet. Bedömningen utgår från all information som finns att
tillgå i polisanmälans fritext. Att bedömningen utgår från polisanmälans
fritext innebär att den till största delen utgår från den utsattes upplevelse
av den aktuella händelsen. Om den utsatte anser eller misstänker att
motivet till brottet beror på att hon eller han är eller uppfattas vara av
utländsk bakgrund, muslim, av judisk börd, homo- eller bisexuell eller
transperson bedöms händelsen som regel som hatbrott. Förutom den
utsattes berättelse kan informationen som bedömningen baseras på
vara:
• Gärningspersonens uttalanden verbalt eller skriftligt. Exempelvis
att gärningspersonen skriker ”jävla svartskalle”, ”äckelflata”,
”jävla muslim” eller ”judejävel” till den utsatta vid brottstillfället.
Termer som ”turk”, ”muslim”, ”jude” och ”flata” kan
anses utgöra grund för hatbrott om de används i utpekande syfte,
exempelvis om ordet ristas in på någons ytterdörr. Även allmänt
klotter, affischer och flygblad med text som exempelvis
”ut med alla svartskallar”, ”muslimjävlar – inga fler moskéer i
Sverige” och davidsstjärnor i kränkande kontext ihop med hakkors
och ”hata bögar” bedöms som hatbrott.
• Information via relaterade anmälningar. Ibland förekommer en
utsatt eller gärningsperson i flera anmälningar. Detta kan då
finnas noterat i den aktuella fritexten. Dessa relaterade anmälningar
kan exempelvis vara en motanmälan eller ytterligare en
utsatt som anmäler samma händelse, vilket vanligtvis ger relevant
information även om den aktuella händelsen.
• Kontakt med kontaktpersoner eller utredare. Vissa ärenden kan
vara svårbedömda då det behövs mer information för att fastställa
motivet till brottet. Exempelvis kan det vara så att ett hatbrottsmotiv
kan misstänkas, men inte framgår tydligt. Genom
att ringa till en av Brå:s 21 kontaktpersoner 68 för hatbrott eller
ansvarig utredare vid landets polismyndigheter kan ytterligare
information inhämtas. Den information som erhålls i samtal
med kontaktpersonen eller utredaren, exempelvis vittnesuppgifter,
kan komma från flera olika informationssystem, såsom
68
Polismyndigheterna har själva utsett vilka kontaktpersonerna mot Brå ska vara.
26