Rapport - Brottsförebyggande rådet

3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
1998 2000 2002 2004 2006
Figur 5. Antal anmälningar med främlingsfientliga motiv, åren 1998–2007.
Som illustreras i figur 5 visar utvecklingen – under den senaste tioårsperioden
att antalet anmälningar ökar med undantag för åren 2002 och
2003, då anmälningarna gick ner något. Under insamlingsperioden har
vissa förändringar skett. Insamlingsmetoden för samtliga hatbrott förändrades
år 2004. Mellan åren 1998 och 2000 innefattade de främlingsfientliga
hatbrotten alla brott med främlingsfientlig karaktär, oavsett
grupptillhörighet hos gärningspersonen eller den utsatta. Detta innebar
att både hatbrott mellan minoritetsgrupper och av majoritetsgrupper
mot minoritetsgrupper togs med i hatbrottsstatistiken. 105
Brottsstruktur
Enligt tabell 5 nedan står olaga hot och ofredande för en dryg tredjedel
av alla främlingsfientliga hatbrottsanmälningar, vilket innebär att det är
den vanligaste brottskategorin. 106
Våldsbrott och ärekränkning är de
därefter vanligaste brottstyperna. På detta sätt har det sett ut de senaste
fyra åren. Anmälningarna avseende skadegörelse/klotter har mer än
fördubblats från år 2006. Dessa brott är trots denna kraftiga ökningen
relativt få och utgör enbart 9 procent av alla främlingsfientliga hatbrottsanmälningar.
Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av
brottstyperna.
105
Säkerhetspolisen (1999, s.13)
106
Vissa av de redovisade brottstyperna innehåller små tal, vilket gör att det inte är ovanligt med
skillnader på 30 procent eller mer när det gäller jämförelse över tid.
53