Rapport - Brottsförebyggande rådet

Jämfört med föregående år har framför allt antalet främlingsfientliga
och homofobiska hatbrott ökat medan de islamfobiska och de antisemitiska
hatbrotten har minskat.
Ökar hatbrotten
Trenden är att antalet anmälda hatbrott har ökat under den senaste 10-
årsperioden. Denna ökning kan förklaras av flera faktorer. Dels har
vissa polismyndigheter i landet arbetat aktivt med att identifiera och
utreda fler hatbrott, exempelvis har det i Stockholms län införts en hatbrottsjour.
Dels har myndigheterna arbetat med att höja anmälningsbenägenheten
hos de olika utsatta grupperna. Vid Stockholms polismyndighet
har man arbetat aktivt med att skapa en dialog med grupper,
som exempelvis afrosvenskar, muslimer och romer. Att synliggöra hatbrott
mot grupper är en förutsättning för det brottsförebyggande arbetet.
Dessa insatser har sannolikt bidragit till att hatbrottsanmälningarna
ökat. Men även i län där det inte bedrivits ett lika omfattande arbete
mot hatbrott har en ökning av anmälda hatbrott skett. Detta gör att det
finns anledning att anta att en faktisk ökning även ägt rum.
Olaga hot/ofredande är det vanligaste hatbrottet
I media framställs ofta våldsbrott som typiska hatbrott, medan rättsväsendet
oftast i stället talar om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.
I denna rapport är bilden annorlunda. Den största brottskategorin
i denna rapport är olaga hot/ofredande, som är nästintill dubbelt så stor
som den efterföljande kategorin våldsbrott. Majoriteten, 63 procent, av
hatbrotten år 2007 utgörs således av andra brottskategorier än de som
framställs som stereotypa. De fem vanligast förekommande brottskategorierna
för hatbrott år 2007 var
• olaga hot/ofredande (35 procent, eller drygt 1 200 anmälningar)
• våldsbrott (21 procent, eller cirka 730 anmälningar)
• ärekränkning (17 procent, eller nästan 600 anmälningar)
• hets mot folkgrupp (12 procent, eller knappt 420 anmälningar)
• skadegörelse/klotter (10 procent, eller nästan 360 anmälningar).
Våldsbrott mindre vanliga då motivet är religiöst
Överlag har främlingsfientliga och homofobiska hatbrott liknande fördelningar
avseende brottstyper, med tonvikt på olaga hot/ofredande,
våldsbrott och ärekränkning. Även vid islamofobiska och antisemitiska
hatbrott är olaga hot/ofredande en stor kategori, vid islamofobi den
största, men här är även hets mot folkgrupp en stor brottstyp. Till skillnad
från de främlingsfientliga och homofobiska motiven, är våldsbrotten
inte lika framträdande vid de religiösa motiven.
11