Rapport - Brottsförebyggande rådet

Islamofobiska hatbrott
I avsnittet som följer beskrivs anmälningar där motivet till brottet bedöms
vara islamofobi. För att ett hatbrott ska betraktas som islamofobiskt
krävs dels att gärningspersonen uppfattar den utsatta som tillhörande
gruppen muslimer, dels att gärningspersonen själv inte är muslim.
Islamofobi särskiljer sig alltså från främlingsfientlighet i den bemärkelsen
att det är religionen som är centralt fokus för missaktning, snarare
än den etniska bakgrunden. Om en person uppfattas som muslim av
gärningspersonen, kategoriseras brottet som ett islamofobiskt hatbrott. I
denna statistik definieras islamofobiska hatbrott som brott som begås
på grund av
rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer och som
aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom,
dess institutioner eller den eller dem som är eller, uppfattas vara
muslimer eller representanter för muslimer.
Resultat i korthet
• Anmälningar med islamofobiska motiv har minskat med 18 procent
från år 2006.
• En fjärdedel av anmälningarna är av brottstypen hets mot folkgrupp.
• Hälften av de islamofobiska hatbrotten klaras upp tekniskt. För
de islamofobiska hatbrotten är andelen anmälningar som fortfarande
är under utredning lägre i förhållande till andra hatbrott.
• Brev är vanligast som tillvägagångssätt vid det islamofobiska
hatbrottet.
Islamofobiska hatbrott kan ta sig många uttryck. Exempelvis kan den
misstänkte ha uttryckt fientlighet eller hat mot muslimer. Det kan vara
fråga om vandalisering av lokaler med koppling till muslimer, skadegörelse
av moskéer eller muslimska begravningsplatser och trakasserier av
personer på grund av deras muslimska tro. 117
117
I en rapport från Forum för levande historia (2006b) studerades begreppet islamofobi, ungdomars
attityder till muslimer samt unga muslimers utsatthet för kränkande beteende. Resultaten
visar att nästan var fjärde muslimsk elev uppgav sig ha blivit utsatt för kränkande behandling
någon gång under år 2004. Flickor och yngre ungdomar var mer utsatta än pojkar och äldre
ungdomar med undantag för fysiskt våld. De muslimer som uppfattade sig själva som religiösa
var i högre grad utsatta för kränkningar än de som inte uppfattade sig som religiösa. Urvalet
bestod av elever i årskurserna 8 och 9 i grundskolan, samt årskurs 1, 2 och 3 i gymnasiet. Sammantaget
svarade 10 600 elever, varav 565 personer (cirka 5,5 procent) uppgav att de hade
muslimsk bakgrund. Svarsfrekvensen var 76,2 procent.
64