Rapport - Brottsförebyggande rådet

motiv (7 procent) än vid övriga hatbrott. Det innebär att personen utsätts
av exempelvis en före detta partner eller en i familjen.
Tabell 20. Antal och andel anmälningar med homofobiska motiv efter relation mellan
gärningsperson och utsatt, år 2007.
Relation Antal %
Närstående 51 7
Gift/partner/sambo/före detta partner 17 2
Släkt 16 2
Vänner/bekanta 18 2
Ytligt bekant 231 32
Granne 40 6
Kollega 4 1
Känd person/grupp 119 16
Skolkamrat 68 9
Obekant 390 54
Kund/klient 45 6
Serviceperson 22 3
Okänd person 323 45
Uppgift saknas 51 7
Summa 723 100
Uppklarade hatbrott
När anmälningarna från år 2006 följdes fram till slutet av mars år 2008
hade 70 procent av de homofobiska hatbrottsanmälningarna (huvudbrottet)
klarats upp. Vid homofobiska hatbrott klarades 61 procent av
anmälningarna upp tekniskt och 9 procent personuppklarades. Åtalsbeslut
är vanligast i samband med att ett brott personuppklaras. Vid en
studie, genomförd av Forum för levande historia, följdes polisanmälda
homofobiska hatbrott i rättskedjan utifrån ett urval av brottstyperna
ofredande, olaga hot och misshandel. Cirka 10 procent av anmälningarna
gick vidare till åtal. 151
Studien pekade alltså på en andel personuppklarade
anmälningar som liknar denna statistik. Homofobiska hatbrott
med hög andel personuppklaringsbeslut i statistiken är framför allt
151
Forum för levande historia (2006a). Huvudsyftet med studien var att följa de polisanmälda
hatbrotten genom rättskedjan och att undersöka om straffskärpningsregeln användes. Av de 614
anmälningar som kategoriseras som homofobiska hatbrott av Säpo år 2004 valdes 367 anmälningar
ut. Bara 35 anmälningar gick vidare från polismyndigheterna till åtal, vilket i sin tur ledde till
24 domar. 10 av dessa domar innehöll ingenting som antydde att brottet bedömdes vara ett
hatbrott. I endast två fall tillämpades straffskärpningsregeln.
88