Rapport - Brottsförebyggande rådet

Hatbrottsstrukturen bekräftas i Nationella
trygghetsundersökningen (NTU)
Enligt den årligen återkommande Nationella trygghetsundersökningen
(NTU) är utsattheten för brott med främlingsfientliga motiv (1,2 procent)
högre än utsattheten för homofobiskt motiverade brott (0,14 procent).
Detta stämmer även för resultaten avseende polisanmälda hatbrott,
där främlingsfientliga hatbrott är vanligare än homofobiska hatbrott.
Övriga hatbrottsmotiv mäts ej i NTU. Det framgår dessutom att
drygt en fjärdedel (28 procent) av de främlingsfientliga och homofobiska
hatbrotten som rapporterats i NTU år 2006 uppges vara polisanmälda.
Det är dock en stor variation mellan de olika brottstyperna med
avseende på om händelserna är polisanmälda eller inte.
Vid antisemitiska hatbrott är personuppklaringen särskilt låg
I mars 2008 hade 73 procent av alla anmälningar från år 2006 med
hatbrottsmotiv klarats upp. 64 procent av anmälningarna klarades upp
tekniskt, vilket till exempel betyder att den misstänkta personen är minderårig
eller att det inte kunde styrkas att ett brott begåtts. Var tionde
anmälan (9 procent) personuppklarades genom att en person bands till
brottet genom att det exempelvis väcktes åtal. Vid antisemitiska hatbrott
var personuppklaringen allra lägst, då det endast vid 4 procent av
anmälningarna knöts en gärningsperson till hatbrottet.
Antisemitiska hatbrott oftare ideologiskt motiverade
Den enskilt vanligaste brottstypen vid antisemitiska hatbrott är hets mot
folkgrupp. Det är mycket vanligt att denna brottstyp sammanfaller med
uttryck för sympati med nationalsocialistisk ideologi eller högerextrema
grupper, dvs. är ideologiskt motiverade. Vart tredje av de antisemitiska
hatbrotten är ideologiskt motiverade medan motsvarande siffror för de
övriga motiven är 13 procent av de främlingsfientliga, 7 procent av de
islamofobiska och 3 procent av de homofobiska.
Utsattheten störst i vardagen
Generellt sett kan man inte tala om någon framträdande hatbrottsplats,
eftersom brotten sker på alla möjliga platser. Det är lika vanligt att ett
hatbrott begås i hemmet som på stan. Det är dock mycket vanligare att
ett hatbrott sker i skolan eller på arbetsplatsen än ute i nöjeslivet.
Vanligast att gärningspersonen är obekant för offret
Den vanligast förekommande relationen (35 procent) är att den utsatte
inte vet någonting om gärningspersonen, att denne är helt okänd. Nästan
lika ofta – i en knapp tredjedel av fallen – är gärningspersonen en
granne, kollega eller skolkamrat till den utsatte, eller en för den utsatte
till namn eller utseende känd person eller grupp. Det är ovanligt att
gärningspersonen är närstående till den utsatte (4 procent) men något
vanligare för homofobiska hatbrott jämfört med övriga hatbrott.
12